Publicerat 2013-05-31 13:30

Bidde det bara en tummetott?

Under valrörelsen 2006 satte Alliansen som mål att det skulle finnas 20 000 poliser i Sverige 2010. I medierna har satsningen framställts som en enorm ökning av polisiär arbetskraft och skapat höga förväntningar på förbättrade verksamhetsresultat. Men satsningen har inte gett det tillskott av arbetskraft som man kan tro. Det visar en utvärdering från Brottsförebyggande rådet (Brå), som släpptes den 31 maj.

 

I utvärderingen framgår bland annat, att när antalet unga poliser ökat, ( nu är ca 1/3 av alla poliser anställda mellan 2006-2011) har dels pensionsavgångarna ökat samtidigt. Det innebär också stora krav på handleding och vidareutbildning, vilket även det tar tid. Dessutom har andelen poliser som är i fertil ålder ökat i andel, vilket gör att fler är frånvarande från arbetet i olika grad. Det totala nettotillskottet av poliser är därmed ca 2000 (relativt) oerfarna poliser. Samtidigt har brottsutvecklingen inte stått stilla, utan ökat både i omfattning och komplexitet. (som blåljus påpekat tidigare)

 

Brå förklarar att det nominella antalet poliser har ökat, men när man räknat bort ökad frånvaro, färre civilanställda och ökad befolkning uppgår ökningen av årsarbetskrafter inom Polisen endast till 7%. Under samma period som mätts, har antalet anmälda brott ökat med inte mindre än 16%. Så uppförsbacken med att komma ifatt brottsutvecklingen har inte planats ut. 

 

Brå skriver: "I studien framkommer att det inte främst tycks vara det händelsestyrda arbetet och utredning av mängdbrott som ökat – vare sig i yttre eller inre tjänst – utan olika former av specialisttjänster och -grupper och särskilda satsningar samt planlagt brottsförebyggande arbete.

 

Polismyndigheterna har i linje med regeringens direktiv främst placerat de nyexaminerade poliserna i yttre synlig tjänst. Samtidigt har emellertid en stor del av de erfarna poliserna omplacerats till olika former av specialistfunktioner och särskilda satsningar både i yttre och inre tjänst. Det gäller till exempel gatulangningsgrupper, ungdomsgrupper, GOB-satsningen,
LOKUS, hanterare, olika former av spanare, tjänster vid kriminalunderrättelsetjänsten och för personsäkerhetsarbete samt brottsoffersamordnare."

 

Totalt finns det således fullt rimliga förklaringar till att andelen uppklarade brott inte ökar, och att antalet uppklarade brott endast ökar marginellt. Brå pekar på ett antal områden där det finns en förbättringspotential,  bland annat att fler långtgående förstahandsåtgärder utförs av poliser i yttre tjänst. Blåljus noterar att PUST nämns en gång i utvärderingen, och då i positiva ordalag, som ett sätt att effektivt vidta förstahandsåtgärder på fältet. (verkligheten är något bistrare)

 

– Polisförbundet har tidigare sagt att fler poliser per automatik inte kommer förbättra resultaten på kort sikt. Polisyrket är till stora delar ett erfarenhetshetsbaserat yrke man lär sig ute på gatan i uppkomna situationer. Det handlar om att få erfarenhet och det har unga nyutbildade poliser inte hunnit skaffa sig. Samtidigt har en stor del av de erfarna poliserna fått gått till olika former av specialisttjänster och särskilda satsningar, i både yttre och inre tjänst, säger Polisförbundets ordförande Lena Nitz.

 

Redan 2006 ville Polisförbundet ha en ökning av antalet polisen men hade också krav på en reformerad polisutbildning.

 

– Vi ville att de här frågorna skulle gå hand i hand och inte bara ge en kvantitativ ökning av antalet poliser. Alliansregeringen valde att satsa på fler poliser men har fortfarande inte tagit sitt ansvar när det gäller den framtida polisutbildningen.

 

– Satsningen på flera poliser kommer på sikt att ge önskat resultat men det ställer krav på vidareutbildning och att en ny polisutbildning kommer på plats så snart som möjligt. Utan forskning och utveckling av yrkesrollen kommer polisen aldrig kunna möta framtidens utmaningar, säger Lena Nitz.

 

Blåljus konstaterar att Brås utvärdering innehåller en del intressanta ansatser. Dock kan vi även konstatera att arbetstider eller arbetstidsavtalet överhuvudtaget inte berörs som en förklaring till att så många poliser lämnar den yttre verksamheten, eller inte orkar arbeta heltid.

 

Tommy Hansson

Gilla sidan:
Dela
sidan:
Polisfacklig historik i Stockholms stad 1890-1994