Lögn, förbannad lögn och statistik
Lögn, förbannad lögn och statistik.
I DN kunde vi den 22 februari läsa att regeringens miljardsatsning på nya poliser har blivit ett fiasko. Färre brott klaras upp och det tar allt längre tid för polisen att rycka ut. Det visar en granskning som DN har gjort. Målet för regeringens satsning på fler poliser: Fler brott skulle klaras upp och tillgängligheten förbättras.
Men Dagens Nyheters granskning visar att effekterna av miljardsatsningen i princip uteblev. De redan låga uppklaringsprocenten har i de flesta fall blivit ännu lägre.
I dessa korta stycken sker glidningen, från antalet brott, till andelen brott. En känd kriminologiprofessor kallas in för att kommentera siffrorna.
-Signalerna om bristande polisiär effektivitet är oerhört starka. Det har helt enkelt inte blivit bättre, säger Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi vid Stockholms universitet.
Att DN inte kan läsa statistik, kanske inte förvånar, men en professor, borde man måhända kunna vänta sig bättre av.
"Fler poliser klarar upp färre brott".
Påståendet att Polisen klarar upp färre brott stämmer inte. Polisen klarar tvärtom upp fler brott.
– Vi klarar tvärt om upp fler brott. Antalet personuppklarade brott har ökat under perioden, säger han.
Enligt Brottsförebyggande rådet (Brå) ökade antalet uppklarade brott totalt med 27 procent mellan 2006-2009. Enligt Brå:s preliminära statistisk för första halvåret 2010 var den totala uppklaringsprocenten den högsta under 2000-talet. I artikeln i DN tas endast så kallade personuppklarade brott upp, men även om man bara räknar personuppklaring så har Polisen klarat upp 10 procent fler brott 2010 jämfört med 2006.
Polisen har sedan 2006 redovisat fler ärenden till åklagare inom flera brottstyper, bland annat våldtäkt, bostadsinbrott och misshandel.
I artikeln nämns också att andelen ekonomiska brott som klarats upp har sjunkit mellan 2006 och 2010. Jämförelsen är missvisande eftersom de ärenden som utreds av Ekobrottsmyndigheten inte längre ingår i Polisens statistik.
De nya poliser som Polisen fått de senaste åren har framför allt arbetat i yttre verksamhet, där de varit synliga och närvarande för att förebygga brott och öka människors trygghet. Att Polisen har ökat närvaron på de platser där risken för brott är hög har haft betydelse. Antalet anmälningar om misshandel utomhus har minskat till det lägsta antalet sedan 2006. Människor upplever sig också tryggare enligt den Nationella trygghetsundersökningen från Brottsförebyggande rådet. I den helt nya mätningen uppger 85 procent att de är trygga när de går ut ensamma sent en kväll i sitt bostadsområde, vilket är en ökning med 6 procent sedan 2006.
Tomas Gidhammar på Länskriminalpolisen i Stockholm berättar om utvecklingen av antalet poliser i Stockholms län. Dessa har genom de nya polissatsningarna kommit upp i 1,8 % fler än vi hade under 1995 när myndigheten bildades.
Den lägsta siffran under perioden från 1995 var 2004, när vi var cirka 80% av dagens antal. Så jämfört med det antalet, har vi verkligen blivit många fler poliser. Men det beror delvis på vilket datum man tar som utgångspunkt.
När man jämför inkomna ärenden, antalet poliser och antalet redovisade ärenden till åklagaren, har han sett en ökande trend de senaste åren. Stockholms län har anmärkningsvärt goda resultat, särskilt om man tar hänsyn till storstadsfaktorer, som till exempelen stor andel fickstölder, klotter och restaurangstölder, där uppklaringsprocenten typiskt sett är låg.
Blåljus frågar Lars Marcus hur situationen ser ut i Stockholms polismyndighet.
Lars är mycket frustrerad över den sammanblandning av statistik som artiklarna i DN är ett uttryck för. Han påpekar att antalet förundersökningar som redovisats till åklagare i Stockholm ökat kraftigt de senaste åren, till "all time high" med 39 000 under 2010. Enligt åklagarna har detta förenats med en hög kvalitet på utredningarna. Antalet ”öppna ärenden” eller balanser, som det kallas, har under samma tid halverats, vilket borgar för en snabbare hantering av ärenden.
Detta har skett samtidigt som olika trygghetssatsningar med synliga poliser och poliskontor byggts ut. När det gäller de nationella mål för polisverksamheten som Rikspolisstyrelsen satt upp, når Stockholms län flest mål av samtliga myndigheter i Sverige.
Kan Polisen bli ännu bättre och effektivare? Vad tycker facket?
Självklart kan Polisen bli bättre, det har gått åt kraft och tid att skola in de tusentals poliser som snabbt tillförts organisationen. Dessa entusiastiska, välutbildade och dugliga poliser är snart också erfarna. Då kommer de verkliga resultaten. Några villkor finns dock för en total framgång. Polisen behöver ett fungerande radiosystem, vi får hoppas att problemen med RAKEL upphör med de nya versionerna. PUST* måste införas på ett sätt som inte riskerar resultaten. Polisens fordon måste vara ändamålsenliga och lagliga. De nya polisernas arbetstider, måste vara så anpassade att de möjliggör att bli en erfaren polis i yttre tjänst, även om polisen i fråga har ett liv även utanför yrket med familj och kanske rent av barn. Alla de nya polisassistenterna, som rekryterats i mycket hård konkurrens och som ofta har mycket goda förkunskaper, förväntar sig även en rimlig löneutveckling.
*PUST är Polisens utredningsstöd som är tänkt att göra utredningarna effektivare och närmare brottet.
Länkar till ett par av artiklarna i DN:s artikelserie finner Du på vårt notisblock.
Text av Tommy Hansson
DN tar talesättet ett steg till genom att antingen genom okunnighet eller av andra motiv, jämföra äpplen med päron, eller i detta fall, andel med antal.
DN skriver i sin artikel den 22 februari under rubriken ”Fler poliser klarar upp färre brott”
I DN kunde vi den 22 februari läsa att regeringens miljardsatsning på nya poliser har blivit ett fiasko. Färre brott klaras upp och det tar allt längre tid för polisen att rycka ut. Det visar en granskning som DN har gjort. Målet för regeringens satsning på fler poliser: Fler brott skulle klaras upp och tillgängligheten förbättras.
Men Dagens Nyheters granskning visar att effekterna av miljardsatsningen i princip uteblev. De redan låga uppklaringsprocenten har i de flesta fall blivit ännu lägre.
I dessa korta stycken sker glidningen, från antalet brott, till andelen brott. En känd kriminologiprofessor kallas in för att kommentera siffrorna.
-Signalerna om bristande polisiär effektivitet är oerhört starka. Det har helt enkelt inte blivit bättre, säger Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi vid Stockholms universitet.
Att DN inte kan läsa statistik, kanske inte förvånar, men en professor, borde man måhända kunna vänta sig bättre av.
Rikspolischefen Bengt Svensson har svarat DN i tidningen och på polisens hemsida:
"Fler poliser klarar upp färre brott".
Påståendet att Polisen klarar upp färre brott stämmer inte. Polisen klarar tvärtom upp fler brott. – Vi klarar tvärt om upp fler brott. Antalet personuppklarade brott har ökat under perioden, säger han.
Enligt Brottsförebyggande rådet (Brå) ökade antalet uppklarade brott totalt med 27 procent mellan 2006-2009. Enligt Brå:s preliminära statistisk för första halvåret 2010 var den totala uppklaringsprocenten den högsta under 2000-talet. I artikeln i DN tas endast så kallade personuppklarade brott upp, men även om man bara räknar personuppklaring så har Polisen klarat upp 10 procent fler brott 2010 jämfört med 2006.
Polisen har sedan 2006 redovisat fler ärenden till åklagare inom flera brottstyper, bland annat våldtäkt, bostadsinbrott och misshandel.
I artikeln nämns också att andelen ekonomiska brott som klarats upp har sjunkit mellan 2006 och 2010. Jämförelsen är missvisande eftersom de ärenden som utreds av Ekobrottsmyndigheten inte längre ingår i Polisens statistik.
De nya poliser som Polisen fått de senaste åren har framför allt arbetat i yttre verksamhet, där de varit synliga och närvarande för att förebygga brott och öka människors trygghet. Att Polisen har ökat närvaron på de platser där risken för brott är hög har haft betydelse. Antalet anmälningar om misshandel utomhus har minskat till det lägsta antalet sedan 2006. Människor upplever sig också tryggare enligt den Nationella trygghetsundersökningen från Brottsförebyggande rådet. I den helt nya mätningen uppger 85 procent att de är trygga när de går ut ensamma sent en kväll i sitt bostadsområde, vilket är en ökning med 6 procent sedan 2006.
Tomas Gidhammar på Länskriminalpolisen i Stockholm berättar om utvecklingen av antalet poliser i Stockholms län. Dessa har genom de nya polissatsningarna kommit upp i 1,8 % fler än vi hade under 1995 när myndigheten bildades.
Den lägsta siffran under perioden från 1995 var 2004, när vi var cirka 80% av dagens antal. Så jämfört med det antalet, har vi verkligen blivit många fler poliser. Men det beror delvis på vilket datum man tar som utgångspunkt.
När man jämför inkomna ärenden, antalet poliser och antalet redovisade ärenden till åklagaren, har han sett en ökande trend de senaste åren. Stockholms län har anmärkningsvärt goda resultat, särskilt om man tar hänsyn till storstadsfaktorer, som till exempelen stor andel fickstölder, klotter och restaurangstölder, där uppklaringsprocenten typiskt sett är låg.
Blåljus frågar Lars Marcus hur situationen ser ut i Stockholms polismyndighet.
Lars är mycket frustrerad över den sammanblandning av statistik som artiklarna i DN är ett uttryck för. Han påpekar att antalet förundersökningar som redovisats till åklagare i Stockholm ökat kraftigt de senaste åren, till "all time high" med 39 000 under 2010. Enligt åklagarna har detta förenats med en hög kvalitet på utredningarna. Antalet ”öppna ärenden” eller balanser, som det kallas, har under samma tid halverats, vilket borgar för en snabbare hantering av ärenden.
Detta har skett samtidigt som olika trygghetssatsningar med synliga poliser och poliskontor byggts ut. När det gäller de nationella mål för polisverksamheten som Rikspolisstyrelsen satt upp, når Stockholms län flest mål av samtliga myndigheter i Sverige.
Kan Polisen bli ännu bättre och effektivare? Vad tycker facket?
Självklart kan Polisen bli bättre, det har gått åt kraft och tid att skola in de tusentals poliser som snabbt tillförts organisationen. Dessa entusiastiska, välutbildade och dugliga poliser är snart också erfarna. Då kommer de verkliga resultaten. Några villkor finns dock för en total framgång. Polisen behöver ett fungerande radiosystem, vi får hoppas att problemen med RAKEL upphör med de nya versionerna. PUST* måste införas på ett sätt som inte riskerar resultaten. Polisens fordon måste vara ändamålsenliga och lagliga. De nya polisernas arbetstider, måste vara så anpassade att de möjliggör att bli en erfaren polis i yttre tjänst, även om polisen i fråga har ett liv även utanför yrket med familj och kanske rent av barn. Alla de nya polisassistenterna, som rekryterats i mycket hård konkurrens och som ofta har mycket goda förkunskaper, förväntar sig även en rimlig löneutveckling.
Då kan vi bli hur bra som helst.
*PUST är Polisens utredningsstöd som är tänkt att göra utredningarna effektivare och närmare brottet.
Länkar till ett par av artiklarna i DN:s artikelserie finner Du på vårt notisblock.
Text av Tommy Hansson