Nättidningen som belyser polisernas vardag.
Blåljus - Logotype
Publicerat 2017-09-28 10:00

Polisens omorganisation enligt Statskontoret del II

Statskontoret fortsätter att granska Polisens omorganisation, vilket är ett regeringsuppdrag. Nu kommer den andra delen av granskningen som innehåller både ris och ros. Några saker som lyfts är behovet av att engagera de lokala poliserna i utvecklingsarbetet och att ge de lokala poliserna långsiktiga förutsättningar.


"Polisen behöver använda den nya organisationen bättre för att vända resultaten

Statskontorets utvärdering visar att omorganiseringen av Polisen har gett flera positiva effekter under det senaste året. Bland annat har inrättandet av kommunpoliser och medborgarlöften stärkt Polisens samverkan med lokalsamhället. Den nya organisationen har dock inte lyckats vända den negativa utvecklingen inom utredningsverksamheten.

Ett viktigt skäl för att ombilda Polisen till en sammanhållen myndighet var att utredningsverksamheten under flera år haft en negativ resultatutveckling. De åtgärder som Polisen har genomfört kopplat till omorganisationen har hittills inte påverkat resultaten men det är för tidigt att bedöma vilken effekt de kommer att få. Statskontoret konstaterar dock att en majoritet av åklagarna anser att förmågan att utreda brott har försämrats till följd av omorganiseringen och bland medarbetarna är det få som tror att utvecklingen kommer att vända.

 

Ledningens beslut får inte alltid genomslag

Statskontorets utvärdering visar att centralt fattade beslut inte alltid får genomslag. Den interna styrningen inom Polisen brister i samordning, analys och förankring. Det leder till att prioriteringar förskjuts nedåt i organisationen och ledningen har inte kontroll över i vilken utsträckning besluten genomförs och vilka resultat de leder till. Statskontoret bedömer att Polisen behöver vidta åtgärder för att målen för omorganisationen ska kunna nås.

 

Polismyndigheten behöver bättre utnyttja de möjligheter den nya organisationen ger. För att styrningen ska få genomslag krävs att den utgår från ett helhetsperspektiv och att Polismyndigheten prioriterar, säger Statskontorets tillförordnade generaldirektör Tony Malmborg.

 

Bättre förutsättningar för lokalt polisarbete

Ett av målen med reformen är en mer tillgänglig polis närmare medborgarna. Statskontoret bedömer att förutsättningarna för det lokala polisarbetet har stärkts. Men för att på sikt nå målen för reformen behöver Polismyndigheten även fortsatt stödja de lokala cheferna, involvera medarbetarna och se till att det lokala arbetet kan bedrivas långsiktigt. Den nya funktionen områdespolis behöver definieras tydligare."

 

Slutredovisningen kommer att lämnas till regeringen den 1 oktober 2018.

Det är Blåljus förhoppning att stämningen inom poliskåren blivit en annan tills dess. Det är även vår förhoppning att reformen fått bättre möjligheter till lokala anpassningar - Det är skillnad på polisarbetet i Stockholm och i Pajala. Dessutom är en förutsättning för att reformens målsättningar ska uppnås, att polisen får bättre resurser för att inte resultaten skall omintetgöras, enligt vad Genomförandekommittén förutsade. Nu kommer resurserna, om vi genom fackligt inflytande får använda dem rätt, för att göra polisyrket attraktivt, kanske det börjar likna något bra till 2018. Det kan ge förutsättningar för att behålla erfarna medarbetare och bedriva ett uthålligt, lokalt polisarbete närmare medborgarna, precis som Statskontoret skriver.


Blåljus fastnade för tabell 13 på sidan 96 i utredningen. Statskontoret har frågat poliserna i lokalpolisområden hur de ser på ett antal frågor, väsentliga för polisarbetet, och jämfört svaren 2015 med svaren från 2017. Så, har vi gått framåt eller åt ett helt annat håll?




Blåljus ser även vi ett behov av en bättre förankring bland personalen...


Tommy Hansson


Gilla sidan:
Dela
sidan:
Polisfacklig historik i Stockholms stad 1890-1994

Nu räcker det