Nättidningen som belyser polisernas vardag.
Blåljus - Logotype
Publicerat 2014-03-04 09:10

Polissamordningen sätter press på finansdepartementet

Polissamordningen har lämnat in en rapport med budgetunderlag till regeringen. Där talas klarspråk, och konsekvenserna om inte det beräknade underskottet  täcks beskrivs i exakta ordalag.


"Om medel inte tillförs Polismyndigheten finns det en stor risk att den effekt av reformen som riksdagen och regeringen förväntar sig riskerar att omintetgöras, då Polismyndigheten istället kommer att ha att hantera kraftiga besparingsåtgärder." Polissamordningen kräver sammanlagt drygt två miljarder kronor, för åren 2013-2017, för att täcka prognostiserade underskott. Så här skriver myndigheten i sitt budgetunderlag, under rubriken Ekonomi:

 

"För planeringsperioden 2015-2017 finns stora utmaningar för Polismyndigheten vad avser ekonomin. För att på ett framgångsrikt sätt klara av de utmaningar den ombildade Polismyndigheten står inför måste tillskott av anslagsmedel beslutas för att finansiera den befintliga verksamheten. Samtidigt måste Polismyndigheten fortsätta det arbete som den befintliga polisorganisationen bedriver med att långsiktigt anpassa kostnaderna till anslagna och aviserade medel. Antalsmålet om 20 000 poliser bidrar till en särskild utmaning att genomföra det produktivitetsavdrag som samtliga statliga myndigheter har enligt pris- och löneomräkningssystemet och bidrar även till en begränsad flexibilitet när det gäller rekrytering av t.ex. kompletterande kompetenser.

 

Kostnader för ombildningen

I januari 2013 startade genomförandekommitténs arbete med att skapa förutsättningar för och genomföra ombildningen av polisorganisationen till den nya Polismyndigheten. I arbetet involveras tusentals polisanställda och i arbetet ingår att etablera kontaktvägar direkt med kommittén eftersom det är en värdefull kanal för information, dialog och förankring. Den befintliga polisorganisationen deltar i genomförandekommitténs projekt och bidrar därmed till att ta fram beslutsunderlag inför den särskilde utredarens kommande beslut.


Merkostnader för t.ex. deltagande vid möten m.m. finansieras inom respektive polismyndighets befintliga medelsramar. Kostnaderna för genomförandekommittén finansieras via en anslagspost på polisanslaget och innebär att medel försöver från polisorganisationens anslag till medel som regeringen disponerar. Det är för tidigt in i arbetet för att kunna göra en helhetsbedömning av ev. merkostnader som kan behöva finansieras genom engångsvisa resurstillskott.

 

IT-utveckling och ekonomisk risk

Den från 2009 beslutade it-strategin för perioden 2010-2015 har ersatts av ett beslut innehållande omprioritering till it-åtgärder som är nödvändiga och verksamhetskritiska för att säkerställa övergången till den nya Polismyndigheten.

 

Denna omprioritering har inneburit att ca 95 % av tillgängliga anslagsmedel avsatta för it-utveckling 2014 tas i anspråk för att säkra förmågan att genomföra it-åtgärder som är nödvändiga för bildandet av den nya Polismyndigheten. Som en konsekvens av beslutet har tidigare beslutad it-utveckling skjutits på framtiden, vilket gör att det finns ett stort uppdämt behov av it-utveckling. En ny it-strategi kommer att beslutas under 2014. Ett beslutsunderlag inför it-strategin ska tas fram med en tydlig kravställning för vad moderna it-system ska klara av utifrån behoven inom kärnverksamhetens sakområden och rättskedjans informationsförsörjning (RIF).

 

Pågående it-utvecklingsprojekt som eventuellt inte kommer att fullföljas som en konsekvens av verksamhetsmässiga beslut samt den nya it-strategin måste då enligt avskrivningsreglerna kostnadsföras till sitt hela belopp istället för att som planerat finansieras via lån. Detta kan innebära att kostnader som idag inte kan beräknas uppstår och att dessa ska finansieras med anslagsmedel, vilket kommer att leda till ytterligare medelsbehov under planeringsperioden.


Rikspolischefen beslutade torsdagen den 20 februari 2014 att avveckla PUST/Siebel. En avvecklingsplan ska tas fram. Planen ska belysa konsekvenserna för Polisens verksamhet och ekonomi samt beakta Polisens åtaganden inom arbetet med

Rättsväsendets informationsförsörjning (RIF). Planen ska även belysa konsekvenserna för andra berörda myndigheter. En tidplan för avvecklingen ska upprättas.

 

Etablera ett sekundärt it-driftsställe

Att bedriva polisverksamhet dygnets alla timmar och årets alla dagar ställer höga krav på att driften av it-stöden fungerar utan avbrott. Risken för allvarliga störningar behöver reduceras, vilket kan ske bl.a. genom etablerandet av ett sekundärt it-driftsställe. Ett sekundärt it-driftsställe skapar förutsättningar att bedriva polisverksamheten utan avbrott, vilket är verksamhetskritiskt. En förstudie avses att initieras för att bl.a. utreda om etablering av ett sekundärt it-driftsställe kan ske hos extern part, t.ex. hos annan statlig myndighet utanför Stockholm.

 

Den särskilde utredaren föreslår att Polismyndigheten tillförs medel för att kunna etablera ett sekundärt it-driftsställe. Totalt beräknas förslaget att kosta ca 200 miljoner kronor under planeringsperioden. 50 miljoner kronor för 2015, 100 miljoner kronor för 2016 samt 50 miljoner kronor för 2017.

 

Tillskott för att finansiera prognostiserat underskott

RPS har i sin prognos till regeringen den 21 februari januari 2014 redovisat ett för planeringsperioden stort medelsbehov för att bedriva befintlig verksamhet.

 

RPS bedriver tillsammans med övriga myndigheter inom polisorganisationen ett arbete med att sänka kostnadsnivån i syfte att få en ekonomi i balans och därmed skapa förutsättningar för ombildningen 1/1 2015.

RPS tar i sin prognos utgångspunkt i kostnaderna för den befintliga verksam heten och dess medarbetare. För att kunna fortsätta att bedriva polisverksamheten samt genomföra reformen och därmed uppnå de förväntningar som finns behöver

Polismyndigheten tillföras omfattande resurstillskott under planeringsperioden.


Den 20 februari 2014 lämnade finansministern beskedet att statliga myndigheter kommer att få minskade ökningar av anslagen i syfte att skapa ett ökat effektiviseringstryck och ta tillvara besparingsmöjligheter hos myndigheterna.

 

Polisorganisationen står inför sin största förändring sedan förstatligandet 1965 genom ombildningen till en sammanhållen Polismyndighet. För Polisorganisationen innebär finansministerns förslag en minskning utöver tidigare kända förutsättningar med -27 miljoner kronor 2015, -89 miljoner kronor 2016-2017. Kombinerat med osäkerheten kring slutlig pris- och löneomräkning för planeringsperioden ökar utmaningen för den nya Polismyndigheten.

 

Om medel inte tillförs Polismyndigheten finns det en stor risk att den effekt av reformen som riksdagen och regeringen förväntar sig riskerar att omintetgöras, då Polismyndigheten istället kommer att ha att hantera kraftiga besparingsåtgärder. Utmaningen under den kommande planeringsperioden är att med hjälp av äskade resurstillskott långsiktigt anpassa kostnadsmassan och bedriva en polisverksamhet med en ekonomi i balans."

 

Utifrån RPS till regeringen lämnade prognos den 21 februari 2014, behöver Polismyndigheten tillföras medel för finansiering av prognostiserat underskott med 637 miljoner kronor 2015, 589 miljoner kronor 2016 respektive 835 miljoner kronor 2017."

 

Blåljus kommentar: En välgörande frispråkig och ärlig beskrivning av sanning och ekonomisk konsekvens. Dock står väldigt lite om hur en prutning på ramarna skulle slå mot polisverksamheten. Många poliser har dock varit med så länge att vi minns hur Närpolisreformen ströps ihjäl av ekonomiska sparbeting. Ett annat område, som är aktuellt i dessa dagar, är Sveriges militära försvar. Även där har ekonomiska realiteter tillåtits styra över verksamhetens behov. Frågan är om våra kära politiker från höger till vänster, har lärt något av det. Vår förhoppning är ändå, tills motsatsen bevisas, att Polissamordningen får politikernas gehör. Hela budgetunderlaget kan läsas här.

 

Tommy Hansson

Gilla sidan:
Dela
sidan:
Polisfacklig historik i Stockholms stad 1890-1994

Nu räcker det