Nättidningen som belyser polisernas vardag.
Blåljus - Logotype
Publicerat 2019-01-23 09:50

Det finns inga genvägar till en väl fungerande polis

I dagens Nyhetsmorgon i TV4 intervjuades vår nye "polisminister", Mikael Damberg. Han fick en hel del frågor om polisen, om brott och straff, om vad som krävs för att få fram fler poliser och få fler poliser att stanna kvar i yrket. Trots att ministern är väldigt ny på sin post, var det uppenbart att han är väl insatt och påläst!

Aftonbladet har precis som Blåljus och Polistidningen dammsugit regeringsförklaringen på förslag på förbättringar på rättspolitikens område. I Aftonbladet har även Oisin Cantwell kommenterat satsningarna och håller med om en del, men är mer tveksam till annat, som införandet av kronvittnen. Oisin skriver bland annat: "10 000 nya polisanställda, för att ta ett exempel, är ingen nyhet. Det är inget större fel på förslaget, myndigheten behöver fler poliser och experter, men jag saknar tankar om hur flykten från yrket ska bemötas.

Att ersätta erfarna poliser med gröngölingar är inte nödvändigtvis rätt väg att gå."


Även Rapport i SVT har noterat polisbristen och att det tar tid att vända utvecklingen. Det krävs långsiktiga satsningar, säger Lena Nitz i Rapport. Vi är för få, säger hon, därför krävs det fler långsiktiga satsningar på lön, anställningsvillkor, arbetsmiljö och karriär och utvecklingsvägar. Förra året var det 885 som slutade vid polisen, och bara hälften av dem på grund av pension.


Vår nye inrikesminister, (med ansvar för polisen) Mikael Damberg, fick presentera sig och sina planer i Nyhetsmorgon. Han betonade att ett av vår tids största samhällsproblem är brottsligheten som är en viktig trygghetsfråga som måste vändas med bestämdhet.

 

Han fick frågan om hur han ska lyckas öka polismyndighetens anställda med 10 000 till 2024. Poliser slutar idag på grund av högt arbetstryck och låga löner. Han konstaterade att det inte finns någon genväg, utan att det kommer att krävas enorma satsningar på polisen från samhällets sida. Polisutbildningarna utbildar fler, sökrycket ökar till polishögskolorna och polismyndigheten får resurser för att bland annat erbjuda bättre villkor. Det finns en bred politisk enighet om att satsa på polisen, som är ett viktigt yrke och det ska ske under de närmaste åren.

 

På frågan om hur han ska behålla och rekrytera fler poliser med bättre villkor, säger ministern att skyddsutrustning och annan utrustning är en sak, men det handlar även om lön, polisen ska både expandera personalantalet och erbjuda bättre anställningsvillkor. Han påpekar att socialdemokraterna menar att det ska vara hög kvalitet i polisutbildningen så att man inte fuskar med kvaliteten, poliser måste klara den komplexa miljön och att göra alla åtgärder som behövs på brottsplatser. Han vill få en långsiktig samsyn mellan partierna i utbildningsfrågan.

 

Det vore fel att sänka kraven och dela upp polisen i olika grupper, det kommer inte att fungera för poliserna gör så mycket mer avancerade arbetsuppgifter idag är tidigare, och det krävs också för att det ska hålla i domstolar i senare skede…”Fuskar man i början blir det inte bra på slutet.”

 

Nu kommer en rivstart på lagstiftningsområdet. Han vill ge polisen bättre möjlighet till datalagring, signalspaning och koll på telefontrafik mm vilket kommer att ge skarp lagstiftning under våren. Polisen och säkerhetspolisen måste få de verktyg som krävs för att angripa den organiserade brottsligheten och terrorhotet. Det finns en bred enighet om detta nuförtiden.

 

På frågan om inte vardagsbrottsligheten som drabbar vanligt folk borde vara prioriterad också, menade ministern att skjutningar och gängkriminalitet tvingat polisen att flytta resurser för att  prioritera dessa brott. Det drar resurser från övrig verksamhet. Men med fler poliser och bättre gränsskydd, kommer polisen att kunna angripa exempelvis tjuvligor bättre i framtiden. Då slipper vi motsatsförhållandet mellan de grova brotten och vardagsbrotten. Polisen ska klara bägge, och det i hela landet! Men visst innebär det stora utmaningar."




Blåljus gläds åt de positiva signaler som vår nye minister sänder ut. Vi förutsätter att arbetsgivaren också lyssnar och funderar över om det inte är dags att uppfylla polislönelyftet och polislönelöftet med de pengar som poliserna väntat på sedan den första oktober 2018. Många poliser börjar bli otåliga nu och ringer till facket och undrar vad som (inte) händer.


Det kan vara förståeligt att en viss tveksamhet har funnits om satsningen på polisernas löneutveckling i ett politiskt vacuum, men nu borde det inte finnas någon tvekan längre. Budgeten innehåller de pengar som krävs, ministern är med på tåget, nu är det dags att köra.


Blåljus blir nästan lite imponerad. Vi har sett massor av justitieministrar från Lennart Geijer och framåt och minns ingen som så snabbt efter sitt tillträde haft en så pass god koll på sitt ansvarsområde. Våra personliga favoriter hittills, har varit Anna-Greta Leijon och Gun Hellsvik. Men nu har de fått konkurrens. Vi vet inte vem Mikael Damberg lyssnat på, om det är sina närmaste företrädare, eller om det rentav kan vara Polisförbundet.

 

En vikarierande ledarskribent i SvD, varnar i dagens ledare för att lyssna på Polisförbundet. Ledarskribenten uppmanar Damberg att ta strid mot Polisförbundet. Hon vill se snabbutbildade poliser för att lösa poliskrisen. Om hon verkligen skulle vilja få ett brott utrett av en snabbutbildad polis eller bli lagförd av en sådan, framgår dock inte av artikeln.


Blåljus utgår ifrån att en väl påläst inrikesminister är högst medveten om att Polisförbundet är 95% av Sveriges poliser. Dem bör man inte ta strid med om det inte är absolut nödvändigt.


Tommy Hansson





 
Gilla sidan: