Blandad kompott i NMI
Den allmänna nöjdheten hos medarbetarna inom Polisen har minskat något sedan 2010, däremot utvecklas ledarskapet inom Polisen positivt. Det visar resultaten från medarbetarundersökningen 2013.
Resultaten nationellt visar inga stora skillnader jämfört med den senaste undersökningen från 2010. Däremot har enskilda myndigheter i vissa fall uppseendeväckande skillnader.
Det totala nöjd medarbetarindex, NMI, minskar från 54 till 52 men ligger på samma nivå som den första medarbetarundersökningen 2005.
– Signalerna vi fått är att lönerna är för låga. Medarbetarna upplever inte att arbetsgivaren sätter rätt värde på deras arbete. Prestationer och ökad kompetens belönas inte på ett rätt sätt i löneförhandlingar, säger Lena Nitz, Polisförbundets ordförande.
– Ledarskapet är ett angeläget område att titta närmare på. I dag känner många att det finns en klyfta mellan högsta ledningen (Rikspolisstyrelsen) och medarbetarna längst ut i organisationen. Högst förtroende har man för den närmaste chefen och sedan minskar förtroendet ju längre upp i organisationen man kommer, säger Lena Nitz.
– Vad som finns bakom siffrorna måste vi nu titta närmare på. Vi kommer att analysera resultaten noggrant och sätta press på Rikspolisstyrelsen i områden där det brister. Men det är också viktigt att lyfta fram polismyndigheterna med bäst resultat och analysera varför de har lyckats. Det är viktigt att ha med sig det in i omorganisationen, säger Lena Nitz.
- Det är inte bra att NMI backar även om förändringen inte är stor. Det är något vi måste ta till oss, analysera vad det kan bero på och vidta åtgärder, säger rikspolischef Bengt Svenson.
En positiv trend är att nöjdheten med den närmaste chefen ökar. Detta har stadigt förbättrats sedan den första undersökningen genomfördes 2005.
- Att nöjdheten med närmaste chefen ökar är mycket positivt. Det visar att vår medvetna satsning på chefs- och ledarutveckling har gett resultat, säger Bengt Svenson.
Det område som får lägst resultat, och som också försämrats mest jämfört med 2010 är nöjdheten med ersättning.
Mer i-lön lösningen?
- Detta visar att vi måste arbeta vidare med lönebildningen. Individuell lönesättning måste användas fullt ut så att vi kopplar löneutvecklingen tydligare till vårt uppdrag och medarbetarnas insatser. Samtidigt ska vi komma ihåg att Polisen följer löneutvecklingen inom den övriga arbetsmarknaden, säger HR-direktör Elisabeth Bjar.
De frågeområden som har fått bättre resultat sedan 2010 är påverkan/samverkan, fysisk arbetsmiljö, information och ledarskap. Fler medarbetare upplever att de kan påverka sitt arbete. Påverkan är det område som utvecklats mest positivt sedan 2005 även om det är från en låg nivå.
Trivsel är ett område som har fått sämre resultat. Det är dock från en hög nivå och trivsel är fortfarande ett av de områdena med högst resultat. Man är mest nöjd med frågeområdet stöd och minst nöjd med området ersättning. Jämfört med 2005 har dock majoriteten av frågeområdena bättre resultat 2013.
Undersökningen är ett viktigt verktyg för att utveckla och förbättra Polisen som arbetsplats.
- Vi ska nu noga analysera resultaten av undersökningen, både nationellt och lokalt. Det är viktigt att chefer och medarbetare tillsammans på alla nivåer inom Polisen identifierar orsaker till resultatet och tar fram förbättringsåtgärder, säger Bengt Svenson.
Blåljus kommentar: En mycket intressant analys av HR-direktören vid RPS. Missnöjet med ersättningar har ökat i takt med att I-lönesystem har implementerats. Då vill RPS använda I-lön i ännu större omfattning!
Läs här vad poliser skrivit på Blåljus om vad de gillar I-lön!
Christoffer Hjälmroth och Martin Marmgren torde ha hyfsad koll på vad poliserna i Stockholms län tycker.
Hela NMI finns att läsa på Intrapolis.
Tommy Hansson