Nättidningen som belyser polisernas vardag.
Blåljus - Logotype
Publicerat 2019-04-11 11:30

Vilken rättssäkerhet för Sveriges poliser

Blåljus berättade häromdagen om att polisfacket i region Stockholm samlades för ett rättshjälpsnätverk. En av frågorna som diskuterades och där vi fick juridisk information av Förbundsjurist Fredrik Westin, var hur en polis som ifrågasätts vid säkerhetsprövning hanteras.

Nu berättar Hallands Nyheter (HN) om hur det kan se ut i verkligheten för en polis som ifrågasätts. Tidningen i har tidigare berättat om en halländsk polis som varit avstängd sedan i höstas. Han togs ur tjänst i september förra året då han inte ansågs uppfylla kraven för säkerhetsklass 3, vilket är den lägsta säkerhetsklassen som poliser kan placeras i och samtidigt vara poliser.
 
Polismyndighetens ansvarsnämnd (PAN) fattade beslut att säga upp polisen från sin tillsvidaretjänst på grund av förhållanden som härrörde till polismannen personligen, mer preciserat än så ville PANs föredragande inte beskriva orsaken.
 
- I de här säkerhetsärendena är det ofta sådana uppgifter att vi inte lämnar ut dem. Ibland kan det även vara så att personen som blivit uppsagd inte känner till dem själv, säger den föredragande till HN. Det verkar således hemligt vad som ligger bakom uppsägningen.
 
Beslutet i PAN var inte enhälligt, Lena Nitz, Polisförbundets ordförande anmälde avvikande mening med motivet att "Det saknas grund för skiljande från anställningen. Det har varken i ärendet eller i bedömningen av säkerhetsklass påvisats några sådana omständigheter som kan läggas till grund för ett skiljande från anställningen". Det fanns heller inget att anmärka på polisens sätt att sköta sina arbetsuppgifter.
 
Enligt PANs regelverk är det skäl för uppsägning om en polis inte längre kan vara placerad i säkerhetsklass. Det här beslutet meddelades till polismannen i april och han har fem månaders uppsägningstid, berättar HN.
 
 
Polisförbundets Förbundsjurist, Fredrik Westin, beskrev i tisdags problematiken med att försvara sig mot anklagelser som man inte vet vad de består i. De behöver inte ens handla om just polisen, utan kan vara omständigheter som berör exempelvis en närstående. Hur ska man försvara sig mot det? Och hur stämmer PANs regler om uppsägning vid bristande säkerhetsklassning mot Lagen om Anställningsskydds krav på sakliga skäl vid uppsägning? Som bekant är det ju arbetsgivarens skyldighet att ha sakliga skäl för att säga upp medarbetare av personliga skäl. Detta blir ett Moment 22 och riskerar att bli en Kafka-artad situation för en polis som drabbas.
 
Fredrik berättar att Polisförbundet har ett liknande ärende på väg upp i Arbetsdomstolen där rättsläget förhoppningsvis kan klargöras. Som bekant driver Polisförbundet ärenden där polisers rättssäkerhet sätts i fara. Inte sällan med framgång.  Fortsättning följer.
 
Tommy Hansson

Gilla sidan: