Vad poliserna skall räcka till
Bilden: Några av områdespoliserna i VD4 Farsta runt 1986
Innan bläcket som formulerar de senaste satsningarna torkat, nådde oss nyheten att Region Stockholm, den region som har ojämförligt störst resurser dammsuger korridorerna för att få fram poliser som vi kan skicka på kommendering till region syd för att förstärka gränskontrollerna. Men det skall inte hindra nya friska tag.
Ett par ledarskribenter är inte lika övertygade om att Polisen klarar sitt uppdrag inom de befinliga resurserna. I Folkbladet skriver Widar Andersson, socialdemokrat och tidigare riksdagsman, om hur polisens tillkortakommaden ser ut, i anledning av satsningen på områdespoliser i 14 utvalda (utsatta, med utmaningar) områden.
Han skriver apropå satsningen mot grov organiserad brottslighet bland annat:
"Under några år gjorde rättsstaten en enorm kraftsamling för att röja upp i den organiserade kriminaliteten i Södertälje. Kriminaliteten fanns/finns inte bara på skumma krogar och i livsfarliga förorter. Kriminaliteten hade nästlat in sig i kommunpolitiken, i kyrkorna, i föreningslivet och i näringslivet. Det krävdes flera år av utredningar, spaningar, förhör, häktningar, två långa rättegångsprocesser och massor av utdömda fängelseår för att stoppa upp processerna.
Det är insatser av den kalibern som behövs om den här skrämmande utvecklingen ska kunna motverkas på riktigt. Vi har helt enkelt inte tillräckligt antal poliser, förhörsledare, åklagare och domstolar för att kunna slå till effektivt på 14 platser samtidigt. För att inte tala om de stora mängder häktes- och fängelseplatser som kommer att krävas."
Han noterar att bara i Göteborgsområdet finns sex bostadsområden på polisens 14-lista i vilka det sedan 2013 inträffat mer än 120 skottlossningar och fler än 20 människor har mördats i kriminella uppgörelser. Att gå in med några ”förtroendeskapande områdespoliser” – som Dan Eliasson skriver i pressmeddelandet – i de trakterna menar Widar Andersson är slöseri med allt som kan vägas in i ordet resurser.
I en ledare i Skaraborgs Allehanda, av Anna Sandström, som även publicerats i ett antal andra tidningar diskuteras Regeringens satsning på grov organiserad brottslighet. Ledaren diskuterar hur polisens resurser skall räcka till den nya i och för sig vällovliga satsningen, och skriver:
"Polisen har varit underfinansierad i många år och har svårt att klara uppdragen polisen får av regeringen redan idag. Vid omorganiseringen av polisen saknades nästan en miljard kronor jämfört med vad den oberoende Genomförandekommittén ansåg var nödvändig.
Polisen har nu dessutom en rad uppgifter som inte fanns tidigare. Stora resurser går åt till att upprätthålla gränskontrollerna; poliser från hela landet behövs. Omkring 100 poliser har flyttats från andra polisdistrikt för att arbeta med gränskontrollerna. Det rör inte bara intilliggande län. Även från Norrbotten har poliser skickats till Sydsverige för att hantera migrationsströmmarna."
Ledaren avslutas med att konstatera att för att göra skillnad, måste polisen få resurser till att genomföra uppdraget. Annars leder det endast till att fler av polisens uppgifter inte hinns med.
För den som funderar på hur Regeringen ställer sig till de problem polisen dras med, kan svaret på en skriftlig fråga (2015/16:351) i Riksdagen ge en ledning. En riksdagsman frågade hur Regeringen tänkte lösa personalbristen inom polisen i ljuset av utmanande brottslighet och även med hänsyn taget till terrorhotet. Riksdagsmannen skriver:
"Den nyligen höjda hotbilden mot Sverige avseende terrorism kommer olägligt för polisen, som redan i dagsläget brottas med problem. Av tidigare erfarenhet från bland annat Danmark vet vi att terrorismbekämpning tar extremt stora resurser i anspråk och ofta kräver omlokalisering av poliser till de mest hotade områdena. Detta leder till ytterligare polisbrist i de icke prioriterade områdena samt stora övertidskostnader då kraven på personaltäthet höjs markant.
Missnöjet inom poliskåren är redan utbrett; dåliga karriärmöjligheter, låga löner, ofta tuffa arbetstider samt för hög arbetsbelastning får många poliser att överväga andra yrken samtidigt som det i längden riskerar att urholka urvalsunderlaget för rekryteringar."
Inrikesminister Anders Ygeman, som närmast kanoniserats efter sina framträdanden när terrorhotet mot Sverige var som aktuellast i media, lämnar ett svar är värt att begrunda:
"Sverige ska vara ett tryggt land att leva i. Det förutsätter ett starkt rättsväsende och en tillgänglig polis. Den senaste tidens extraordinära händelser har krävt extraordinära insatser. Arbetstrycket på Polismyndigheten är högt, bland annat beroende på migrationsströmmarna och med anledning av att Säkerhetspolisen beslutat att höja hotnivån mot Sverige när det gäller terrorism.
Sedan Polismyndigheten bildades den 1 januari 2015 finns det dock bättre förutsättningar för en effektiv, flexibel och enhetlig polisverksamhet. I det ansträngda läge som nu råder kan polisen därför på ett snabbare och mer effektivt sätt samordna och omfördela sina resurser dit de behövs bäst. Den nya svenska strategin mot terrorism som regeringen presenterade i augusti lägger också grunden för Sveriges samlade och långsiktiga arbete mot terrorism.
Det är Polismyndighetens ansvar att säkerställa kompetensförsörjningen för polisverksamheten som helhet och att besluta om hur enskilda verksamhetsområden ska organiseras och resurssättas.
Polismyndighetens omfattande uppdrag kräver också ständigt att svåra avvägningar görs mellan flera angelägna arbetsuppgifter. Hur detta utvecklas framöver är det emellertid viktigt att följa.
Stockholm den 2 december 2015
Anders Ygeman"
Blåljus har ingen kommentar till detta, mer än att vi varken känner oss så värst mycket tryggare eller nöjdare efter att ha läst svaret...
Tommy Hansson