Nättidningen som belyser polisernas vardag.
Blåljus - Logotype
Publicerat 2013-09-24 09:00

Polishögskolan - en riktig högskola?

Myt nummer 1
Om polisutbildningen blir en högskola måste studenterna läsa mer teori och mindre praktik

Även en högskoleutbildning kan vara praktisk, allt beror på hur utbildningen utformas. Både studenter och poliser som har läst utbildningen efter 1998 efterlyser fler praktiska inslag i utbildningen.

 

Myt nummer 2
De poliser som har gått en högskoleutbildning vill bara bli chefer

Drivkraften för att söka till polisutbildningen är inte att bli chef; polisstudenterna ser istället fram emot möjligheten att få vara med och skapa trygghet och ställa saker till rätta.

Myt nummer 3
Det rekryteras fel sorts människor till polisen om utbildningen blir en högskola

Med en högskoleutbildning får vi reflekterande och analytiska poliser med förmåga att möta människor i svåra situationer. Poliskåren ska också spegla samhället. Därför behöver vi även attrahera kvinnor och personer med olika etniska bakgrunder till polisyrket. Högskoleutbildningar lockar ofta till sig dessa målgrupper.

Myt nummer 4
De som söker sig till en högskoleutbildning vill inte arbeta i yttre tjänst

Enligt statistik (2007) har 40 % av studenterna i Växjö en akademisk utbildning med sig när de påbörjar polisutbildningen. De andra polisutbildningarna visar upp liknande siffror. Studenterna på skolorna har uttryckt en vilja att jobba i yttre tjänst och vara med där det händer.

Myt nummer 5
Det räcker om akademiker går en snabbutbildning för att bli polis

Det tar lång tid att växa in i yrkesrollen som polis. Har man polisiära befogenheter som leder till att man har rätt att göra inskränkningar i människors privatliv är förutsättningen en gedigen utbildning. Förslaget som går ut på att ”specialister” ska kunna läsa motsvarande sex månader för att sedan arbeta som poliser är en fara för rättsäkerheten.

Myt nummer 6
Alla kan ju inte forska – vi måste ju jobba också

Det finns flera praktiska utbildningar med högskolestatus. Sjuksköterskor och lärare är ett par exempel. Majoriteten av dessa arbetar i verksamheten medan ett fåtal forskar. De som väljer att forska är viktiga eftersom de i hög grad bidrar till verksamhetens utveckling.

Gilla sidan:
Dela
sidan:
Polisfacklig historik i Stockholms stad 1890-1994