Nättidningen som belyser polisernas vardag.
Blåljus - Logotype
Publicerat 2016-03-23 08:20

Poliserna tror inte på terrorberedskapen

SvD berättar idag om en undersökning bland Blåljuspersonal som behandlar hur de ser på Sveriges möjligheter att klara en (eller flera) terrorattacker som den i Bryssel. Två tredjedelar tror att det skulle fungera dåligt, men bland poliserna är andelen som tvivlar ännu större.


Annelie Holgersson har enligt SvD stället den svenska blåljuspersonalen inför ett liknande scenario som det som just inträffat i Bryssels tunnelbana. Det visar sig att endast en dryg tredjedel tror att den egna organisationen kan hantera konsekvenserna efter ett terrordåd, i vilket fall under den första allra mest kritiska timmen. Det visar avhandlingen hon just lagt fram vid Kunskapscentrum för Katastrofmedicin.

 

Det handlar om hur personalen upplever beredskapen och förmågan, kanske inte den faktiska beredskapen. Poliserna var de som var mest misstrogna, drygt 35 procent av hela gruppen ansåg sig ha goda kunskaper om hur de initialt skulle agera vid ett terrordåd – men bara 27 procent av de poliser som tillfrågats. Möjligen kan det bero på att poliser inser att en kommande terrorattack inte behöver se ut som de som skett tidigare...
 
 
Lena Nitz, ordförande för Polisförbundet, är inte förvånad över det låga självförtroendet inom polisen.– Det behövs fler poliser, det är den grundläggande frågan. Men kåren är heller inte fullt utbildad – eller har övat tillräckligt – för att man ska kunna hantera den värsta typen av händelser. Fortbildning är överlag eftersatt, eftersom det är det första man drar in på i samband med sparåtgärder berättar hon för SvD.

Förutom ett ökat antal poliser med relevant utbildning nämner också Lena Nitz vikten av att poliserna har rätt utrustning.

– Under perioden med förhöjd terrorhotnivå visade det sig att vi inte hade tillräckligt med poliser som hade relevant utbildning för att bära förstärkningsvapen. Vi måste se till att bygga en grundförmåga med tillräckliga resurser för att kunna klara ett stort antal tänkta scenarion. Det går inte att förutse hur nästa händelse kommer att se ut, säger hon till SvD.

Blåljus kommentar: Hittills har terroristerna klantat till det i vårt land. Men det är värt att notera att varken själmordbombaren i Stockhlm eller svärdsmannen i Trollhättan var kartlagda av säkerhetspolisen. (Så vitt känt är).

Inte heller var det Nationella insatsstyrkan som ingrep mot svärdsmannen i Trollhättan, eller kom först fram till självmordssprängaren, utan helt "vanliga poliser" i lokala polisorganisationen. Det visar hur viktigt det är att varje svensk polis har eller får utbildning och utrustning för att klara av även extrema situationer. När det redan inträffat är det försent, som norsk polis bittert fick erfara efter Breiviks terrordåd.

Tommy Hansson
Gilla sidan:
Dela
sidan:
Polisfacklig historik i Stockholms stad 1890-1994

Nu räcker det