Polisens användning av kroppskameror

Än en gång diskuteras kroppskameror för poliser. Och nog känns det väl som att det kan vara läge att reglera ett antal aspekter på deras användning. Även om de hittills tycks ha använts på förnuftigt sätt, kan både klienters och polisers integritet bli satta på spel om området är orgeglerat.
Än en gång diskuteras kroppskameror för poliser. Och nog känns det väl som att det kan vara läge att reglera ett antal aspekter på deras användning. Även om de hittills tycks ha använts på förnuftigt sätt, kan både klienters och polisers integritet bli satta på spel om området är orgeglerat.

I Studio Ett var utgångspunkten för diskussionen mellan professorn i rättsvetenskap vid Göteborgs Universitet, Dennis Töllborg och Polisförbundets ordförande Lena Nitz den diskussion kring kroppskameror som förekommer i USA för att förebygga våldsamma eller obefogade ingripanden därstädes. Självklart hade det kännts rättsäkert och bra om de amerikanska ingripanden som lett till människors död hade filmats. (i något fall har det ju varit så, men då filmat av allmänheten)

Vi på Blåljus hade i så fall kanske allra helst velat se filmen där en trafikpolis i USA endast utrustad med en enkel pistol, inte olik den svensk polis har, blev ställd mot två tungt beväpnade terrorister iförda skyddsvästar, som gick till attack mot honom och en obeväpnad ordningsvakt. Trots de ojämna oddsen, visade trafikpolisen på hur viktigt det kan vara att ha en hög beredskap att agera och en träning som innebär att man faktiskt träffar där man siktar.

Å andra sidan, kan vi bara föreställa oss den våta drömmen i media om allt mellansnack som sker mellan poliser efter upprivande ingripanden skulle komma till allmän kännedom.

För att inte tala om problematiken med hur filmerna skall användas, i vilka syften, hur lång tid skall de lagras etc etc. Det finns ju exempel på när poliser gjort husrannsakan i ett ärende, men fått en misstanke om ett annat brott, och då fotograferat de som de uppfattade som misstänkta. Vilket de fick kritik av JO för. Hur hade det ställt sig om kroppskamerorna hade filmat det hela?

Blåljus har tidigare beskrivit hur kroppskamror idag är utmärkta hjälpmedel i förortsmiljöer, och de har ju sedan länge varit ovärderliga vid upploppsliknande situationer i olika miljöer. Dennis Töllborg beskriver dock vissa andra problem, frågan är om polisernas möjligheter till nära och förtroendefull kontakt med halvkriminella skulle omintetgöras. Dessutom finns  som Töllborg insiktsfullt noterade, en risk att film övervärderas. Film visar ett utsnitt av verkligheten ur ett perspektiv och är inte nödvändigtvis en objektiv bild av verkligheten eller den fullständiga sanningen. Den kan dessutom klippas eller manipuleras.

Töllborg diskuterade även hur föreskrifter fungerar för poliser. Han förespråkar ett bättre professionsetos och en bättre internutredning snarare än ännu fler föreskrifter som bara syftar till att kunna slå fast om en polis gjort fel...

Lena Nitz är positiv till kroppskameror, men det behövs nationella riktlinjer om användandet skall utvidgas.

Blåljus kommentar, se nedan... Bild; Ricardo Caté

Tommy Hansson