Publicerat 2016-09-13 08:00

Polisens anseende rubbat enligt SIFO

SIFO har intervjuat 1012 personer mellan den 5 och 12 september. Det som mätts är polisens anseende, med parametrar som förtroende, övergripande värdering, kvalitet i utövningen och framgång för polisen. Det visar sig att måttet på anseendet sjunkit från 37 som mättes 2014 till 23 i september 2016.

I SvD berättar opinionsinstitutets chef, Toivo Sjörén, att det fortfarande finns ett allmänt högt förtroende för polisen. Men det har varit en rad händelser under sommaren, som bilbränder och oro i vissa områden som sannolikt inte förbättrat bilden av polisen. När det gäller själva polisreformen, bedömer Sjörén att de flesta sannolikt inte har någon åsikt om den i sig, men att effekterna av densamma kan påverka resultatet.

Polisens kris är även ämnet för Expressens ledare, som anknyter till budgeten och vilka möjligheter polisen har att förbättra sina resultat. Tidningen konstaterara att om man ser till vad budgeten tillskjuter i  "realtid", alltså under nästa år, är gapet mellan vad polisen kräver, och vad den får i budgeten, krokodilliknande. Polisen vill ha 800 miljoner - regeringen ger 100 miljoner.

Tidningens sammanfattning av budgeten är något annat än regeringens presentation av en satsning på polisen:

-Regeringen lovar miljarder till polisen - efter nästa val. Men vanvården av polisen i dag kan göra att Löfven förlorar valet 2018.

Tidningen radar upp de problem som polisen har att stångas med. Det handlar om hur omorganisationen genomförts, hur missnöjet bland poliser ökat, hur poliser söker sig från yrket, hur poliserna inte är synliga och hinner åka på allvarliga utryckningar och hur väktare tar över polisens uppgifter. Till det kommer de dåliga utredningsresultaten.

Tidningen noterar hur situationen blivit i områden runtom i landet där brottsligheten griper omkring sig, där blåljus möts av stenkastning och informella maktstrukturer ersätter de demokratiskt beslutade.

Ledaren avslutas med orden:

"Den politiska reaktionen på detta sönderfall borde vara ett krispaket - en tydlig omstart. Dan Eliasson borde avsättas och ersättas med en rikspolischef som förmår att prioritera polisens kärnuppdrag - utreda brott och hålla ordning.

 

Därtill behövs en miljardsatsning - nu, inte efter valet - för att anställa fler poliser och civila och behålla dem som är kvar. Lönerna måste upp för dem som är i yttre, krävande tjänst och fler poliser måste ut på fältet, bland människorna.


I stället har vi en regering som vägrar inse allvaret och en statsminister som raljerar över folk "som plötsligt bara skriker" om poliskris.

 

Det är djupt oroväckande."

 

En annan tidning som noterat de politiska skillnaderna (det senaste året) om polisen, är Länstidningen i Södertälje. I en ledare skriver tidningen med paralleller till läraryrket, att det pågår en auktion mellan olika partier om "fler poliser".  Om detta må de käbbla, skriver tidningen som konstaterar att den verkliga boten, både för lärare och poliser vore snarare att sätta in proppen, att bromsa flykten från yrkena.

 

 

Tidningens avslutande ord är väl genomtänkta:

"Om detta må de käbbla.

Men när käbblandet lagt sig är det läge att tänka till: Måste frågan alltid vara hur många nya man kan proppa in i systemet? Eller ska fokus någon gång ligga på att det finns ett stopp i rörets andra ände? På vad som krävs för att få människor att stanna kvar? Det rör arbetsvillkor, lön, karriärmöjligheter och vettig arbetsledning – och om en utbildning som lockar och premierar den som vill och kan.

Samhällsekonomiskt är det en förlustaffär att ständigt tvingas bygga nytt, i stället för att bättre värdesätta det man har."

 

Även SvD nämner höstbudgetet, och polisens hantering i densamma, med orden av Tove Lifvendahl:


"”Regeringen vill satsa två miljarder extra på polisen fram till år 2020” var budskapet under måndagen i pågående skedmatning av budgeten. ”En viktig satsning på polisen, som behöver stöd i ett utsatt läge för kåren”, spann en grön partiföreträdare på Twitter. Ja, det är sant att polisen behöver stöd i ett utsatt läge. Men får den det? Vad säger egentligen Anders Ygeman? ”Inga finansiella nettotillskott till polisen nästa år.” Och: ”2017 tillför regeringen 100 miljoner till polisen” (vilket kan sättas i relation till att den beräknade övertidskostnaden för polisen 2016 kommer att uppgå till över 500 miljoner)."

 

Blåljus kan konstatera, att någon propp i den meningen inte gavs i höstbudgeten. Så då återstår Polisförbundets löneförhandlingar, i kommande avtal. Det är idag 17 dagar tills det nuvarande löneavtalet går ut och Sveriges poliser står avtalslösa. Då har poliserna konflikträtt.

 

Tommy Hansson

 
Gilla sidan:


 


Tidningen POLISEN


Brandfacket
Dela
sidan:
Polisfacklig historik i Stockholms stad 1890-1994