Nättidningen som belyser polisernas vardag.
Blåljus - Logotype
Publicerat 2011-09-22 20:00

Polisen struntar i larm?


Blåljus har tidigare beskrivit hur DN i en artikel genom att glida på statistiken fått det att framstå som att fler ”poliser löser färre brott.” Läs här. Nu, i den ”nya” DN, skriver samme journalist, med intervju av samme kriminologiprofessor som i förra artikeln, att polisen ”struntar i larm”.


Professorn i fråga tar ett nytt intressant vetenskapligt grepp om frågan;
”Jag har hört många berättelser om folk som ringt till polisen och där ingen kom. Det är allvarligt eftersom trygghetsskapande är en av deras viktigaste uppgifter”. 

"Miljardregn över polisen"

Det skrivs i DN om offer som larmar utan att få hjälp, det beskrivs hur busschaufförer inte får hjälp när de blir beskjutna. Allt kopplat till den anslagsökning på 3,4 miljarder som krävts för att avlöna de nyanställda poliserna. (Dagen efter, den 20 september, kallas det ”miljardregn”) Totalt har tidningen funnit att polisen ”struntat i” minst 6427 larm under första halvåret 2011.

Glädjande statistikkurvor2011_09_22-10_39_40-statisti
Det presenteras grafer med branta kurvor över hur många fler poliser det finns. Kurvorna blir branta, om man trycker ihop tidsaxeln och kapar mängdaxeln, som alla statistiker vet. Då ser det (grafiskt) ut som att poliserna blivit 4 gånger fler, i stället för 20% fler. I notiser beskrivs händelser som misshandel, förberedelse till grov misshandel, självmordsförsök och liknande som exempel på händelser som inte föranlett någon utryckning på grund av resursbrist.

Dessutom slås just fallet med den beskjutne busschauffören i Kalmar län, där polisen faktiskt tycks ha gjort fel som inte skickade en patrull, upp stort som ett typfall.

Men är det det typiska?
Den som ids läsa uppräkningen av händelser i sin helhet, och börjar underifrån, för att se vilken dignitet de 6427 larmen har, gör en intressant upptäckt. Första punkten är kontroll person/fordon, som vid 3553 tillfällen inte hunnit utföras. Hoppsan, där rök halva nyheten. Tar vi med ofredande/förargelseväckande, ofog barn ungdom, fylleri, trafikbrott utom rattfylleri, allmänna bråk, trafikhinder och döda djur, kommer man upp i 5566 händelser av sådana slag. Återstår ca 1000 händelser av allvarligare slag som polisen i Sverige inte hunnit med under ett halvår. Många kan tyckas. Jämfört med det totala antalet händelserapporter, som uppgick till ca
1 923 255 för år 2010 innebär det att polisen inte hinner med ganska precis en tusendel av de allvarligare händelserapporterna.

I DN:s huvudledare den 22/9 tar tidningen sina egna siffror i artikeln till utgångspunkt för ett frontalangrepp på Polisens effektvitet. Man drar slutsatsen att Polisen inte mäktar med sitt uppdrag. Dock medger man att man inte känner till det totala antalet händelserapporter (se stycket ovan) så hur stort (eller litet) problemet är har DN inte orkat ta reda på. Det hindrar inte ledaren från att utifrån felaktiga premisser dra långtgående slutsatser om Polisens effektivitet. En av dessa slutsatser, är
"att inte utöka kåren med så mycket som en enda konstapel till innan medborgarna har fått en rimlig förklaring till varför de som redan finns bara tycks prestera sämre och sämre, trots ny teknik."

-Och då kommer polisen att hinna med fler larm?


Visst vore det fint med en polisresurs som vid varje tidpunkt och på varje plats i hela Sverige, oavsett vad annat som händer, skulle förmå att vara på just den tid och plats där brott begås eller människor behöver hjälp. Den som vet vad marginalkostnaderna för en så utbyggd polisstyrka skulle bli, skulle dock tveka för insatsen.

Så, finns det tillräckligt många poliser i utryckningsverksamheten? Och får de jobba tillräckligt mot akuta händelser?


Sannolikt inte. Samtidigt som poliserna blivit fler, har uppdragen vid sidan av blåljusverksamheten blivit ännu fler. Allt från lokalt brottsförebyggande arbete med kontakt med skolor sociala och så vidare, övergripande och direkta insatser mot grov organiserad brottslighet, utredningsinsatser för att minska balanserna på kriminalenheter bland annat genom ny teknik, till livvaktsskydd av våra folkvalda och andra hotade, har slukat resurser. Till det kommer Rikspolisstyrelsens mål, som ofta satts främst med hänsyn till att de skall vara lätta att mäta, som ordningsbotar och utandningsprov.
  
Så arbetssituationen för utryckningspoliserna har bara blivit mer pressad. Det innebär bland annat att utryckningspoliser ibland inte hinner äta under ett helt pass. Ytterligare ett bekymmer är att det nu för tiden krävs minst två polisbilar för att kunna göra ingripanden i vissa områden. En patrull går åt till att bevaka ingripande patrulls fordon. Annars riskerar polisbilen att vara vandaliserad när poliserna kommer tillbaka efter ingripandet.


Polisen har även (2008) fått ett nytt arbetstidsavtal, som avsevärt förlängt och försämrat arbetstiderna för de som har de tyngsta skiften. Det har bidragit till att många söker sig från den yttre verksamheten.

Dagens Nyheter har bytt design. Den har blivit ännu mer lik en kvällstidning. Köper jag det formatet med det innehållet om jag vill ha "kvalitet, måttfullhet och balans"?

NEJ.

Tommy Hansson

Ordförande Stefan Eklund kommenterar:


Ovan nämnda DN-artikel beskriver hur vi Poliser misslyckas utifrån den promille av alla händelserapporter som vi inte har någon resurs till att åtgärda. Skribenten gör det lätt för sig och glömmer säkert med flit att ca 99.9 % av alla ärenden med dignitet betjänas.

Ni medlemmar gör ett fantastiskt jobb där ute och ni behöver inte ta åt er av den orättfärdiga kritik som denna artikel är ett exempel på.

Ta vara på er där ute

Stefan Eklund / Ordförande Förbundsområde Stockholm    
Gilla sidan:
Dela
sidan:
Polisfacklig historik i Stockholms stad 1890-1994

Nu räcker det