Polisen förebygger griper och utreder brott, men...
Efter debatten utvecklade M-ledaren sin kritik.
– Regeringen borde göra minst två saker, det ena är att låsa in de grovt kriminella mycket längre, då kan de inte rekrytera nya ungdomar in sina gäng. Det är i den djupaste meningen en preventiv insats att låsa in grovt kriminella under lång tid.
Det andra som måste göras är att få poliser in i yrket som stannar i yrket.
Och Statsministern utvecklade sin uppfattning om läget:
– Vi har sett flera allvarliga våldsdåd och det är uppenbart att det måste stoppas i vårt samhälle. Det är en vämjelig förspillan av människoliv, en vedervärdig hänsynslöshet som sprider skräck och otrygghet hos vanligt folk. Polisen gör ett bra jobb, ett hårt jobb och det ska de ha ett erkännande och ett varmt tack för.
Ulf Kristersson svarade att det slutar fler poliser varje år och vi har färre poliser nu än vi hade 2014, trots att man utbildar fler.
"Grundproblemet är att Sverige har alldeles för få poliser, bland den lägsta polistätheten i Europa. Nu utbildas fler, och det är bra, men det dröjer innan de är ute i aktiv tjänst. Skadan är skedd och vi lever med konsekvenserna.
Ett land med polisbrist är som en tunna med tio hål men bara åtta korkar. Prioriterar man ett område blir andra lidande.
Om poliser saknas grips ingen på bar gärning och utredningarna blir bristfälliga. Anmälningar av småbrott lagras på hög, utredningar läggs ner, brott preskriberas. I ena änden finns din stulna cykel, i den andra sker skjutningar och sprängdåd."
Där sätter Helmersson tummen på problemet, när poliser saknas blir prioriteringarna omöjliga. Mord är värre än våldtäkt och den stulna cykeln, båtmotorn eller krockkudden ska vi inte ens tala om. För att inte tala om brottsförebyggande polisarbete. Det finns idag så få poliser i förhållande till de grova brotten, så de enda polisern som har tid att i någon mån ägna sig åt förebyggande polisarbete, är de i de särskilt utsatta områdena. Det är så klart bra och viktigt, men behoven finns på så många fler platser i vårt avlånga land...
Då blir det särskilt viktigt med samverkan med andra delar av samhället, som sociala myndigheter i kommunerna och skolorna. Om det skriver Polisförbundets ordförande, Lena Nitz, och Socionomfackets ordförande Heike Erkers klokt i Dagens Samhälle.
"Det brottsförebyggande arbetet prioriteras lägre än andra sakfrågor. Det konstaterade Brottsförebyggande rådet, Brå i sin senaste lägesrapport om det brottsförebyggande arbetet. Rapporten visar att två av de viktigaste polisiära funktioner i det brottsbekämpande arbetet – kommunpolis och områdespolis – inte har tillräckligt goda förutsättningar i hela landet för att klara sitt uppdrag.
Kommunpoliserna, som ska arbeta strategiskt med det brottsförebyggande arbetet och vara en länk för samverkan mellan olika aktörer, har ofta alltför omfattande uppdrag. Nästan hälften av landets kommunpoliser ska samordna det brottsförebyggandet arbetet i mer än en kommun. De som arbetar med det praktiska brottsförebyggandet arbetet – områdespoliserna – är för få för sitt uppdrag. I så många som 64 kommuner finns det inte någon områdespolis.
Detta är en direkt följd av den polisbrist vi har. Det är därför glädjande att det finns en politisk samsyn om fler poliser i Sverige."
Skribenterna vill ställa större krav på kommunerna att på riktigt satsa på det brottsförebyggande arbetet, och har tre förslag.
- Kommuner ska ha ett brottsförebyggande uppdrag. Det brottsförebyggande uppdraget tolkas i dag olika beroende på kommun. Riksdagen bör därför förtydliga i lag så att kommunerna får ett brottsförebyggande uppdrag när det gäller deras ansvarsområden. Polisen ska fortsatt ha ansvar för att samordna det brottförebyggande arbetet.
- Tydligare statlig styrning av det brottsförebyggande arbetet. Även nationella myndigheter behöver få tydligare uppdrag att prioritera brottsförebyggande arbete. Även om Länsstyrelsernas har en roll att stödja och bidra till regional samordning av det brottsförebyggande arbetet så är inte det tillräckligt för att goda exempel och metoder med beprövad effekt ska få spridning över hela Sverige.
- Ge professionerna rätt förutsättningar. Det krävs både att det blir fler poliser, socialsekreterare och andra kommunanställda, som har rätt kompetens gällande det brottsförebyggande arbetet. Vi måste både öka numerären och satsa mer på kompetensutveckling så att fler kan arbetar med brottsförebyggande arbetsuppgifter.
Polisförbundet arrangerar tillsammans med Akademikerförbundet SSR ett seminarium om vikten av det brottsförebyggande arbetet.
Var: Järvaveckan, seminarietält 3
När: 15 juni, kl. 14.30-15.30
Vad krävs för att det brottsförebyggande arbetet ska prioriteras på nationell och lokal nivå? Hör socialborgarrådet och rikspolitiker i samtal med fackordföranden för polis och socialtjänst. Lokala företrädare för socialtjänst, polis och unga inleder med utmaningar och möjligheter för det brottsförebyggande
Deltagare:
- Lena Nitz, ordförande Polisförbundet
- Heike Erkers, ordförande Akademikerförbundet SSR
- Jan Jönsson, Socialborgarråd
- Mikael Jeppson, chef Framtid Stockholm
- Therese Skoglund Shekarabi, kommunpolis Rinkeby
Sverige behöver en målmedveten satsning på brottsförebyggande arbete. Det skulle både individer och samhället tjäna på.
Blåljus kan bara hålla med. Politikerna må stå och dividera om det är förebyggande eller repressiva åtgärder som behövs för att komma tillrätta med den allvarliga brottsligheten i Sverige av idag. Men sanningen är inte det ena eller det andra. Både och krävs, och varje dag vi väntar, (det är fem år till 2024) blir problemen större och kommer lösningarna att bli mer dyrbara. Det kommer att kräva fler SIS-hem och fler fängelser, hårdare straff, fler nationella samornare, fler kameror, tyngre beväpning, och ännu fler poliser, väktare, ordningsvakter, fältassistenter, trygghetsvärdar etc etc i det oändliga...
Tommy Hansson