Polisdebatten i Riksdagen

Dessa problem handlar också om asylboenden, gränskontroller och terrorhot, något som Ygeman saknar i oppositionens verklighetsbeskrivning. Polisens problem uppstod inte genom regeringsskiftet, de fanns där tidigare. Det är en stor enighet att polisen behöver mer poliser, mest där de behövs som bäst, det välkomnar Ygeman. Han har inga problem med att använda förslag för att de kommer från oppositionen, han riktar i stället ett tack till dem.

Ygeman vill ha hårdare tag mot attacker mot blåljuspersonal. Bättre lagar, bättre arbetsmiljö och arbetsvillkor. Vi skjuter till en bättre ekonomi, som polismyndigheten ska få förfoga över. Åtgärder här och nu, kräver en del, vi tillförde 250 miljoner redan i våras, så här och nu är lite sent. Regeringen har lagt 63 propositioner till Riksdagen om justitiedepartementet, bland annat för att förenkla för polisen. Ministern gläds åt enigheten bakom polisreformens mål, att få ut fler poliser närmare medborgarna. Den utvecklingen måste börja i de mest utsatta förorterna. Ministern garanterar att han kommer att bevaka detta väldigt noga.

Flertalet talare framhöll vilken viktig roll Polisförbundet har som språkrör för poliserna. Vänstern till och med anklagade Centern för att ha frångått sin fackföreningsfientliga inställning, när det gäller Polisförbundet.

Kristdemokraternas Andreas Carlson, kräver en krispaket för polisen, ett krav från Polisförbundet är som bekant en kriskommission. Att säga att svensk polis är i kris är ingen överdrift. Andreas beskrev hur erfarna poliser lämnar yrket. Det beror ofta på en känsla av att inte räcka till. Det är en mycket allvarlig utveckling för polisen. Om vi är så eniga om problemen, varför är det inte verklighet idag? Det räcker inte med små plåster på stora sår i den här situationen. När människor utsätts för brott, riskerar tilliten att rubbas. Då riskerar samhället att glida isär. Även om det drabbar poliserna hårt, att bli attackerade, är förortsvåldet och andra brott ännu hårdare mot de som bor i trakten.

Beatrice Ask, från Moderaterna, påpekade att asylproblematiken ofta är ett bekymmer i glesbygden, där poliserna har minst resurser. Visst har det funnits problem tidigare, både med utanförskapsområden och med grov ekonomisk brottslighet. Arbetet med det inleddes av alliansen. Nu gör regeringen för lite.

Ask vänder sig mot att polisen prioriterar ned mängd och vardagsbrotten. Hon beskrev brott som polisen struntar i. Vilka brott som inte ska prioriteras, nämnde hon inte. Det krävs mer effektivitet och fart på polisverksamheten. Alla bra förslag som Ygeman tagit upp, är gamla Alliansförslag. Ask påpekade att polisverksamhet är en förutsättning för välfärdssatsningar.

Kent Ekeroth (SD) betonade att de andra partierna som påstår att de satsar på polisen inte gjort det förrän nu. Till skillnad från Sverigedemokraterna. SD vill satsa på 7000 nya poliser och en polislönesatsning. Och det är inte en nyhet, utan det har partiet arbetat för länge. Han vill ha polischefer som är poliser, inte politruker… Högskoleutbildade poliser kommer bara att förvärra situationen, enligt Kent. Det är också fel med kvotering till polisutbildningen. Allt är inte regeringens fel. Alliansen stod länge emot Sverigedemokratiska krav, som sedan den nuvarande regeringen genomfört. Så Alliansen har ett tungt ansvar för polisens situation.

Miljöpartiets Annika Hirvonen Falk höll fram kampen mot hatbrott och hot och våld mot utsatta grupper. Hon påpekade att det görs mycket bra polisarbete. Och att polisyrket är attraktivt, rekordmånga söker till polisen...

Fler poliser kommer inte att lösa integrationsproblemen, arbetslösheten och skolresultaten. Vi behöver satsa på välfärden, fler poliser är inte lösningen på utsattheten. Vi behöver ett samhälle som står upp för alla mäniskors möjligheter. Polisen ska spegla samhället. Jämställdheten och mångfalden inom polisen är för dåliga, det är viktigt för förtroendet. Polisen är viktig, men vi ska satsa på ekobrottsmyndigheten och andra insatser som förbättrar inkludering.

Annie Lööf påpekade att C lovar mer pengar till polisen än regeringen, inte lika mycket som Ygeman säger. Polisen behöver resurser nu, inte efter nästa val. Polisen måste ha resurser för att komma tillrätta med problemen i de särskilt utsatta områdena, det lägger Centern 400 miljoner extra på. Brott och oroligheter i dessa drabbar de boende hårt, Centern ställer upp för brottsoffren. Rättsstaten måste vara stark i hela landet.

Engagemanget för polisen är stort i Riksdagen, men det är långt mellan ord och handling från regeringens sida, menade Annie Lööf. Fler jobb förebyggande arbete och trygghet kan utvecklingen brytas.

Många poliser tycker att de har världens roligaste jobb, men det är tungt just nu, menade Linda Snecker från vänsterpartiet. Hon ifrågasatte dock det vettiga i att en pressad polisorganisation med pressade poliser skall användas till att kontrollera ”papperslösa”. Resurserna borde kunna användas bättre. Det finns ett oerhört folkligt engagemang för polisens situation. Polisens förändringsteori med kundanpassning är inte lämplig för en organisation som polisen. Förändringen av polisens organisation kräver många poliser, ändå gör omorganisationen ont, innan det blir bättre.

Men det visar också på visar vikten av stort fackligt engagemang och hög anslutning, för att få bättre anställningsvillkor och högre lön. Linda Snecker tackar Polisförbundet för det stora och gedigna jobb Förbundet har gjort och tackar alla poliser som varje dag går till jobbet med stolthet.

Roger Haddad påpekade att de poliser som förstärkt i de särskilt utsatta områdena, tagits från andra områden som i sin tur riskerat att bli särskilt utsatta. Som i Bäckby. Det behövs helt enkelt fler poliser. Det bygger Roger på vad enskilda poliser berättat för honom.

Flera av talarna från det borgerliga hållet påpekade att resurserna till polisen behövs nu, inte sen.

Tommy Hansson

Oisín Cantwell har kommenterat debatten, på Aftonbladet.