Ökad trygghet och nöjdare medborgare

Det visar NTUs stora trygghetsundersökning för 2014 som presenterats idag. Polisens siffror blir klart bättre och mest ökar förtroendesifforna bland de yngre medborgarna. Dock är ganska många som haft med polisen att göra missnöjda med polisens effektivitet...
Förtroendet för rättsväsendet ökar

 

Allt fler, och då särskilt unga, uppger att de har stort förtroende för rättsväsendet. Samtidigt minskar oron för att utsättas för brott. Det visar Nationella trygghets­undersökn­ingen (NTU), 2014 som Brottsförebyggande rådet (Brå) presenterar idag.

Bild borttagen.

 

I befolkningen mellan 16 och 79 år uppger 60 procent att de har stort förtroende för rättsväsendet. Det är en ökning med 6 procentenheter sedan 2006. Lika många, 60 procent, uppger att de har stort förtroende för Polisen. Över tid är det dock förtroendet för Kriminalvården som ökat mest (från 29 till 42 procent), även om de fortfarande har lägst förtroende av alla rättsväsendets myndigheter. Generellt har ungdomar i åldern 16–19 år störst förtroende för rättsväsendet.

– Att ungdomar uppger sig ha så stort förtroende för rättsväsendet är intressant, och så har det sett ut sedan 2006 då undersökningen startades. Det innebär att det inte är en viss generation som känner särskilt högt förtroende, säger Thomas Hvitfeldt, utredare på Brå (foto L. van der Meijs)

 

Tryggheten ökar

Andelen som oroar sig för att utsättas för överfall eller misshandel har minskat från 15 procent år 2006 till 10 procent år 2014. Oron för att utsättas för fordonsrelaterade brott har under samma period minskat från 22 till 12 procent, medan oron för bostadsinbrott har legat relativt stabil på cirka 16 procent.

Samtidigt är det allt färre som uppger att de tror att brottsligheten ökar kraftigt. År 2006 uppgav 41 procent att de trodde det och år 2014 hade andelen sjunkit till 25 procent.

– Det är den lägsta uppmätta nivån sedan mätningarna började. Det är en intressant utveckling som vi kommer att följa noga, säger Thomas Hvitfeldt, utredare på Brå.

 

Om NTU

NTU bygger på intervjuer med cirka 12 000 personer i åldrarna 16–79 år och genomförs årligen av Brå sedan 2006. Undersökningen mäter allmänhetens utsatthet för brott och otrygghet samt erfarenheter av, och förtroende för, rättsväsendet.

 

Att märka i undersökningen är att av de som utsatts för brott, har mer än hälften inte gjort polisanmälan. En annan iakttagelse är att Polisen är den myndighet inom rättsväsendet som har de högsta förtroendesiffrorna, 60% har mycket eller ganska stort förtroende för Polisen. Tvärtemot vad en del kunde tro, har den yngsta åldersgruppen, 16-19 år, det högsta förtroendet för Polisen, med över 70%.

 

Utrikes födda och personer med utländsk bakgrund har något lägre förtroende för Polisen, med 55 respektive 54%. 

 

När det gäller personer som haft kontakt med Polisen det senaste tre åren är erfarenheterna blandade.
 

 

Drygt hälften av de som varit i kontakt med polisen under de senaste tre åren
på grund av utsatthet för brott har positiv erfarenhet av polisens arbete. Detta
gäller alla typer av brott, oavsett om brottet hade inslag av hot eller våld eller
inte. Bland personer som utsatts för hot- eller våldsbrott är dock andelen med
negativa erfarenheter större (28 %) än bland personer som utsatts för andra
typer av brott (14 %).

När det gäller polisens arbete är de brottsutsatta mest nöjda med polisens till-
gänglighet och bemötande, men mindre nöjda med den information som gavs
och med polisens effektivitet. Skillnaderna mellan könen är små, men kvinnor
tenderar att vara något mer nöjda med polisen än vad män är. Det gäller alla
dimensioner av polisens arbete.
Skillnaderna mellan de olika åldersgrupperna är små, men de äldsta personerna
i undersökningen (65–79 år) har något mer positiva erfarenheter av polisens
arbete än övriga brottsutsatta.
Av de som varit i kontakt med polisen i samband med utsatthet för brott har
endast ett fåtal medverkat i rättegång på grund av att de själva utsatts för
brott. Merparten av dessa (60–74 %) uppger sig dock vara nöjda med det
bemötande som de fick i domstolen och tycker sig ha fått tillräcklig information
inför rättegången samt upplever att det var ganska eller mycket lätt att förstå
rättegången.
De personer som varit i kontakt med rättsväsendet i samband med utsatthet
för brott är överlag relativt nöjda med denna kontakt. När dessa personer
tillfrågas mer generellt om sitt förtroende för rättsväsendet är deras svar dock
mer negativa jämfört med de som inte varit i kontakt med rättsväsendet.

 

Rikspolischefen Dan Eliasson kommenterar resultatet så här:
 

− Förtroendet för polisen är högt, men vi slår oss inte till ro med detta. Polisens nya arbetssätt med ökad lokal polisnärvaro och att lyssna mer på allmänhetens önskemål kan förhopningsvis öka förtroendet ytterligare!

 

Lena Nitz, ordförande i Polisförbundet säger om resultatet:

– Det är glädjande att så många har ett högt förtroende för Polisen. Jag är stolt över våra medlemmar som gör ett bra arbete. Samtidigt är det viktigt att vi prioriterar de områden där vi vet att det finns stora problem. Hon nämner de sk utanförskapsområdena där syftet med polisreformen är att få ut fler poliser närmare medborgarna och säger:

 

– Vi hoppas ju nu att det verkligen blir så. Jag är övertygad om att det är inte minst viktigt i socialt utsatta områden. All polarisering och ökat avståndstagande mellan polisen och invånarna är av ondo.

Polisförbundet menar också att utöver förstärkt polisiär närvaro finns det även andra faktorer som spelar in för att förbättra situationen. – Polisförbundet stödjer de slutsatser som Rikskriminalpolisen kommer fram till i rapporten. Vi behöver kunna jobba med uthålliga resurser över tid, samverka med andra aktörer som skola och kommun och förbättra vårt kommunikativa arbete. Dessutom anser vi som facklig organisation att man måste prioritera arbetet med arbetsmiljö för polisen, så att de kan arbeta tryggt och effektivt, avslutar Lena Nitz.

 

Läs hela undersökningen. 

Producerat av
Tommy Hansson