Nättidningen som belyser polisernas vardag.
Blåljus - Logotype
Publicerat 2018-05-03 08:00

När färre poliser ska skydda fler

Polisförbundet har genomfört en undersökning som ganska exakt speglar konsekvenserna av polisbristen, för poliserna, för arbetsmiljön och för medborgarna. När en patrull är på väg till ett angeläget jobb men blir omprioriterad, eller när viktiga utredningar blir lagda på hög. Lena Nitz konstaterar att polisbristen får allvarliga konsekvenser, och får medhåll av utryckningspolisen John;



– Man blir ju ganska ofta omprioriterad. Man får åka på ett ärende, och sen, mitt i ärendet, så kan de ropa upp och säga att vi får åka på ett annat ärende. Man hinner inte ge medborgarna den där lilla extra servicen som man förväntas göra, säger ingripandepolisen John till Ekot. John jobbar i en ort söder om Stockholm.

Även den framgångsrike brottsbekämparen i Uppsala, Jale Poljarevius, som beskriver hur aktivt polisarbete mot narkotika och gäng får kritik, vilket inte får hans poliser att förtröttas. Hans mål är att kapa gren för gren i de gängkriminellas verksamhet. Man äter sig in i stammen tills det är dags att fälla hela trädet. Jale beskriver hur det är lite som i Dirty Harry, de kriminella ska monteras ned, oavsett vilka de är.

Jale har lovord för sin personal, och ställer upp för dem även när det blåser (som det ofta gör när polisen flyttar fram sina positioner): -Jag har extremt drivna medarbetare. Trots att de är en bra bit under den numerär de ska vara, trots lönenivåerna, trots en utrustning som är sådär, trots tuffa arbetstider och trots massor av glåpord.

Även Rikspolischefen, Anders Thornberg har intervjuats i Expressen om bland annat polisbristen: – Det behövs fler, absolut fler. Vi är underbemannade just nu. Befolkningen har ökat kraftigt de senaste åren, brottsutvecklingen har ökat, det är mer komplicerade IT-brottsutredningar, vi har fått mer terrorberedskap, större migrationsströmmar så vi behöver klart fler. Jag kommer ju från en underrättelseverksamhet och har skrivit ner det här noggrant och kommer att följa upp de här löftena...

Rikspolischefen säger även i programmet att vi bedömer det att vi behöver utbilda 2 000 nya poliser varje år. Samtidigt slutar det människor också så vi måste ha in många fler. Det som lockar de allra flesta är det fantastiskt fina uppdraget. Tänk att jobba på en arbetsplats där man vill göra det så säkert som möjligt. Men det räcker inte. Vi måste bli en attraktiv arbetsplats, ha skäligare löner, bra arbetsmiljö och personalskydd, karriär- och utvecklingsvägar och kunna utvecklas där man är.

Han kommenterar även sin företrädare, som efter att ha utfört sitt uppdrag fick lämna det.

Så, vad tycker poliserna? Så här beskriver Polisförbundet sin senaste undersökning och dess resultat:

Rapporten När färre ska skydda fler som Novus Opinion gjort på uppdrag av Polisförbundet visar att åtta av tio poliser anser att de sällan eller aldrig har rätt bemanning i förhållande till kraven på verksamheten. 

 

Det här är inte bara en arbetsmiljöfråga för poliser. Det påverkar också allmänheten, säger Polisförbundets ordförande Lena Nitz.

 

I undersökningen som gjorts bland Polisförbundets medlemmar uppger fyra av tio poliser att polisbristen leder till att högprioriterade ärenden prioriteras ner och att ärendehögarna växer.

 

– Poliser i undersökningen vittnar också om att det brottsförebyggande arbetet blir lidande, att planerade jobb i yttre tjänst inte blir av och att spaningsuppdrag inte fullföljs för att man är för få, säger Lena Nitz.

 

Var fjärde polis i undersökningen uppger att man någon gång det senaste året varit tvungen att klara sig själv i en kritisk situation utan tillgång till förstärkning. Av fritextsvaren framgår att vissa varit ensam polis på plats medan andra refererar till situationer där man av olika skäl inte kunnat få hjälp av kollegan.

 

Polisbristen en risk

Att poliser av olika skäl hamnar i dessa ”ensamsituationer” får inte bara konsekvenser för den enskilde polisens säkerhet. En polis i underläge medför också i extremfallet en risk för allmänheten när polisen inte kan ingripa på ett säkert sätt – eller i värsta fall inte kan ingripa alls.

 

Av undersökningen framgår också att polisbristen leder till att övertidsarbetet ökar och att knappt hälften av poliserna fått så mycket utbildning som de enligt Polismyndighetens egna föreskrifter ska ha.

 

Grundproblemet som måste lösas för att komma till rätta med bristerna är att göra polisyrket attraktivt så att poliserna blir fler.

 

– Alltför många poliser lämnar yrket i förtid för bättre löner och bättre arbetsförhållanden i andra branscher. Kommer vi inte tillrätta med polisers dåliga arbetsvillkor kommer avhoppen fortsätta, säger Lena Nitz.


Höjda löner krävs också för att locka tillbaka poliser till yrket och för att fylla platserna på utbildningen med lämpliga sökande.

 

För att underlätta för de poliser som nu jobbar inom myndigheten vill också Polisförbundet att det införs ett administrativt stöd – i första hand till poliser i yttre tjänst – för att frigöra mer polistid till kärnverksamheten. I nästa steg vill förbundet att ett liknande stöd införs för utredare.

 

Om undersökningen

Åtta av tio poliser (78 procent av 1 769 svarande) anser att de sällan eller aldrig har rätt bemanning i förhållande till kraven på verksamheten. Av de närmare 1 400 poliser som svarat att det sällan eller aldrig finns tillräckligt med personal vittnar nästan åtta av tio (76 procent) om en känsla av otillräcklighet. 43 procent har svarat att personalbristen leder till att högprioriterade ärenden prioriteras ner och 42 procent att den leder till att ärendehögarna växer.


Läs rapporten När färre ska skydda fler.

Tommy Hansson
Gilla sidan:
Dela
sidan:
Polisfacklig historik i Stockholms stad 1890-1994