Mer om begåvningstest för blivande poliser

SVT beskriver i en längre artikel varför begåvningstest använts för att solla ut lämpliga poliser. Det handlar om olika förmågor som kan vara avgörande för poliser i kritiska situationer, allt från kommunikation till analytisk och logisk förmåga som kan vara avgörande för att få bra ingångsvärden för fortsatt rättsprocess.

När kraven sänks, ställs högre krav på handledning både under ubildningen och ute i den polisära verkligheten. Stefan Annell, på Rekryteringsmyndigheten berättar för SVT:

En del rekryter kan få svårare att klara de teoretiska momenten på utbildningen och behöva mer stöd. Dessutom kan stödinsatserna behöva fortsätta när studenterna kommer ut i yrkeslivet, menar Anell.

– Vissa kanske kan behöva lite mer tid för att sammanställa och skriva rapporter. I praktiken betyder det att det är en patrull mindre ute i yttre tjänst. Det kan bli frustrerande för kollegor som måste gå in och ta över uppgifter, säger han.

Organisationen kanske heller inte blir lika flexibel, utan måste anpassas efter individerna.

– Det kanske inte riktigt rimmar med Polismyndighetens vilja att alla personer ska kunna användas till allt möjligt. Blir det många individer som man måste ta hänsyn till blir det en extra utmaning för cheferna.

Samtidigt ägnar DN sin huvudledare åt begåvningstesterna och sätter fingret på den ömma punkten:

"vad händer när dessa nya poliser, hämtade från de ratade i rekryteringen, börjar komma ut? Bara den som menar att det inte spelar någon roll hur begåvad man är för att kunna utföra sina arbetsuppgifter kan hävda att det inte kommer att påverka kårens anseende. Statusen kommer knappast att stiga. Och inte lönerna heller."

Rubriken på ledaren är: "Hellre smartare än fler poliser." (fast det bästa borde väl vara både och?  Första orden i ledaren säger en del: "Polisen vill klara framtidens rekrytering genom att sänka begåvningskraven. Det är obegåvat."

Även Sydsvenskan tar upp frågan och varnar för att den lata och odugliga duon från Sjöwall Wahlöös karikatyrer Kvant och Kristiansson, eller Astrid Lindgrens Kling och Klang skall uppstå i verkligheten.

SR Studio Ett har ett reportage, där Betty Rohdin, chef för polisutbildningen vid Linneuniversitetet uttalar sig:

-Det största problemet för oss är inte att kunna rekrytera folk med tillräcklig begåvning - problemet är att vi inte rekryterar fler kvinnor och folk med invandrarbakgrund, säger Betty Rohdin till SR. Hon vill snarare jämföra sociologprogrammet med polisutbildningen än militärutbildningen, som ju har begåvningstest.

Ämnet var även föremål för ett reportage i onsdagskvällens Aktuellt 20 minuter in, där ett par poliser från Norrmalm i region Stockholm fick beskriva sina dubier inför nivåsänkningen. De menade att det var fel medicin för problemet med att det varit svårt att fylla platserna till polishögskolorna. Poliserna som kommer ut ska ju klara jobbet som polis också. En statushöjning vore rimligare.

Även Kriminologprofessorn, Jerzy Sarnecki intervjuades och menade att "intelligenstest" för att bli polis var närmast en förolämpning. Det krävs ju inget sådant för att exempelvis studera vid jusistlinjen, konstaterade han...

Lena Nitz, Polisförbundets ordförande fick sista ordet och krävde en rejäl uppvärdering av polisyrket för att komma tillrätta med rekryteringsproblemen. Och det börjar bli bråttom nu. Att sänka kraven kan bli väldigt kostbart på sikt.

"Vilken poliskår vill vi ha"

Lena beskrev även  de sänkta kraven i Ekot, och kalladet för en kortsiktig panikåtgärd. Det krävs helt andra åtgärder för att göra polisyrket attraktivt.

Uppdatering: Flera tidningar kommenterar på ledarplats de nya lägre av antagningskraven.
NWT skriver:

"Nej, svensk polis behöver inte fler Kling och Klang. Den behöver duktiga och smarta män och kvinnor som ges chansen att till god ersättning göra ett bra jobb. Det är att visa respekt mot poliskåren och de som i framtiden vill bli en del av den att också ställa krav på den som vill bli polis.

Det är redan ett utsatt och många gånger tröstlöst och otacksamt jobb. Det blir definitivt inte bättre av det här."

Och Norrtelje tidning fyller i:

"Det borde vara ganska självklart för polisledningen var problemet ligger. Det är inte antagningskraven, som redan 2012 sänktes då språktester slopades och de fysiska kraven blev lägre och nu sänks alltså även begåvningskraven, som är grunden till att allt färre vill bli poliser. Det är den försämrade arbetsmiljön och den dåliga löneutveckling där erfarenhet och kompetens inte räknas som ligger bakom att allt färre vill bli poliser och som gör att många funderar på att lämna yrket.

Att de människor som valt att med livet som insats se till att lag och ordning upprätthålls i Sverige för att vi andra ska kunna leva i frihet och inte behöva känna oss rädda har en så dålig arbetsmiljö och låg lön är en skandal."

Vi avslutar denna artikel med en lysande bild (som vanligt) av vår favoritpräst och konstnär, Kent Wisti:

Tommy Hansson

PS. Både Lena Nitz och jag själv, liksom några poliser som är ombudsmän på Polisförbundet, har läst juridik på universitetet. Så vi vet att man kommer in där utan att genomgå de omfattande tester som krävs för att bli polis. Det är skillnad. DS