Ledare om Hässleholmen

Men när frågan ställs till de boende i området är det inte i första hand låg inkomst, stort antal bidragstagare, sämre hälsa, arbetslöshet, svaga resultat i skolan, hög andel invandrare eller ens torftiga boendemiljöer som man pekar på som orsak till utanförskapet.

Det är kriminaliteten, gängen, våldsdåden och vandaliseringen som gör livet till ett helvete.

Tidningen noterar att för att få en tryggare förort för alla, måste gängen ”befrias” från den falska omsorg som döljer sig bakom talet om ”ökade klyftor”. Det är ett välkänt faktum att levnadsstandarden är lägre och framtidsutsikterna är sämre i utanförskapsområdena. Men varför skulle livet bli bättre för redan hårt prövade människor av att de kriminellas handlingar på detta sätt ges social och politisk legitimitet, frågar tidningen.

Avslutningen av ledaren, är något av det mest sanna som skrivits i svensk press om problematiken i många förorter. Blåljus väljer att citera sanningsorden:

"Dagens gäng går inte att rå på med annat än ständig och upptrappad polisiär närvaro. Gränsen för hur närgången polisen ska vara måste sättas av hänsyn till andra än gängen och deras många försvarare och tillskyndare.

Det är de boendes rättigheter att få leva sina liv i fred och utan oro som måste utgöra riktmärket för hur närgången och hur störande polisens verksamhet ska vara. Det finns en bestämd anledning till detta som inte går att blunda för: det går inte att dra alla som finns på Hässleholmen över en kam."

Blåljus kan bara säga: Amen.

BT har även en intressant artikel om vad som ledde till att en misstänkt gärningsman för knivattacken mot polisen anhölls. Blåljus hoppas att bevisen räcker i detta fall.

Tommy Hansson