Hur skulle svenska polischefer klara möte med CompStat?
Hur skulle svenskapolischefer klaramöte med "CompStat"?
Jag som skriver dessa rader var gäst hos NYPD under den tid jag var aktiv som polis. Jag fick en grundlig inblick i ”CompStat”. Uttrycket kan översättas till ”jämförande statistik”. Ett nyckelbegrepp är ”relentless followup”, ungefär ”obönhörlig uppföljning”.
”Obönhörlig” täcker bra vad det handlar om – möjligen skulle man vilja använda ordboksalternativet ”skoningslös”. Mina sagesmän vid NYPD berättar att negativa avvikelser direkt uppmärksammas vid veckans ”CompStat”-möte. Det är ett möte mellan de högsta cheferna i NYPD och alla Precinct Commanders (precinct är en polisenhet som verkar inom ett geografiskt avgränsat område av NYPD – t ex Central Park Precinct).
Och det kan gå till så att enheter från högsta chefens stab åker ut och fotograferar t ex ett visst torg som blivit samlingsplats för personer med ordningsstörande beteende. Bilderna visas på stor skärm vid ”CompStat”-mötet och chefen för det precinct som berörs ställs omedelbart till svars för situationen och avkrävs ett handlingsprogram och ges en tidsfrist för dess genomförande. Ordningsstörare är ett av nolltoleransens viktigaste mål eftersom deras närvaro och beteenden har angivits som en allvarlig orsak till oro och vantrivsel i enkäter gjorda bland övriga New Yorkbor.
Ett par veckor går och ärendet kommer upp igen på ”CompStat”. Visar omsorgsfulla kontroller att situationen på torget blivit märkbart bättre avkrävs en ny handlingsplan för ”relentless followup”. Visar sig situationen vara oförändrad – eller förvärrad – har chefen för enheten mycket att förklara och det gäller att göra det väldigt bra. Enligt mina sagesmän väntar annars inom en mycket snar framtid omplacering av chefen eller rentav ännu värre konsekvenser.
Citat ur Tryggare Sveriges debattinbjudan:
”När vi frågar forskare och poliser i New York har de emellertid helt andra förklaringar till den exempellösa nedgången av brottslighet (än att många sitter i fängelse; red:s anm). Professor Robert McCrie på John Jay College of Criminal Justice i New York pekar på två avgörande åtgärder. Den ena förklaringen är utvecklandet av CompStat; ett datorprogram som ger polisen en aktuell bild av på vilka platser det finns brott och ordningsstörningar. Upprinnelsen till införandet av CompStat var bejakande av ny teknik för att bekämpa brott. Den andra förklaringen som McCrie pekar på är nya arbetsmetoder inom polisen. Det handlar främst om managementfrågor. Plötsligt fick mellanchefer inom polisen krav på sig. De ställdes till svars för brottsutvecklingen i sina distrikt. Borgmästaren och högsta polisledningen krävde resultat.”
Man ska veta att man i USA i allmänhet på både gott och ont har en annan syn på arbetsrätten än vi har i Sverige. Vi skulle säkert ha svårt att acceptera en del av de drastiska åtgärder som NYPD låter drabba mindre dugliga mellanchefer. Men säkerligen skulle vi – även inom ramarna för svensk arbetsrätt – kunna gå betydligt hårdare fram inom Polisen än vi gör idag.
Vi kan inom Polismyndigheten i Stockholms län t ex se flera polismästare (och ett antal andra höga chefer) med mycket dåliga NMI-siffror (NMI = NöjdMedarbetarIndex) sitta kvar på sina jobb i godan ro år efter år. Inget händer, ingen gör något. Många poliser börjar med rätta fråga sig om det finns någon mening med att fylla i NMI-formulären.
Inte ens sämre effektivitet påverkar
Ändå är det naturligtvis uppenbart att om medarbetarna är mycket missnöjda så sjunker effektiviteten. Inte ens det tycks påverka högsta ledningen.
Flera både inom och utom verket har påtalat att svensk polis lider av allvarliga ledningsproblem. En liten dos ”CompStat” skulle möjligen vara ett steg på vägen mot en förbättring. CC
Stiftelsen Tryggare Sverige - 2011-10-20 08:39
Under de senaste veckorna har svensk polis varit föremål för stark kritik. Kritiken har bland annat handlat om att man, trots 3 000 nya poliser och ökade resurser, struntar i larm om pågående brott samt att de personuppklarade brotten inte ökat nämnvärt. Frågan är därför vad som krävs för att effektivisera polisen och därmed minska brottsligheten och öka tryggheten i samhället?
I början av 1990-talet var brottsligheten hög och otryggheten påtaglig i New
York. Dagligen rapporterade media om grova våldsbrott, det ena värre än det andra, och hamnade man ett kvarter fel på Manhattan kunde det gå illa. Narkotikabrottsligheten var ett allmänt inslag i gatubilden. I dag, cirka 20 år senare, är bilden helt annorlunda. Den anmälda brottsligheten har minskat med närmare 80 procent sedan 1990, och minskningen verkar fortsätta.
Utvecklingen är inte chimär; flera studier visar att resultaten inte kan hänföras till en minskad anmälningsbenägenhet eller att brottsligheten ”flyttat”.
Samtidigt som situationen i New York och i många andra amerikanska städer har förbättrats, har utvecklingen i Sverige varit den motsatta. Under de senaste 20 åren har den anmälda brottsligheten ökat med över 20 procent. Vid ungefär två tredjedelar av samtliga polisanmälda brott sker ingen förundersökning överhuvudtaget eller så blir förundersökningen nedlagd i ett tidigt skede, inte sällan i princip direkt efter anmälningstillfället. Endast en mindre del av förundersökningarna leder till åtal och ännu färre till fällande dom, ofta lång tid efter att brottet inträffat.
Till denna allvarliga bild ska läggas att den organiserade brottsligheten breder ut sig, också utanför storstäderna. De systemhotande brotten som ofta inkluderar övergrepp i rättssak och utpressning ökar och allt fler myndighetsföreträdare och företagare hotas eller utsätts för våld. Dessutom får de som drabbas av brott inte alltid hjälp, stöd och skydd, vilket de har rätt till enligt svensk lagstiftning och internationella dokument om mänskliga rättigheter. Många är också de som har beskrivit att de i dag känner sig betydligt tryggare på Manhattans gator än på till exempel Stockholms eller Malmös gator en sen kväll.
Vad är det då för trollkonster som politiker, polisen och andra aktörer har använt sig av i New York för att få till stånd denna förbättring? Utgångspunkten för förändringsarbetet var att allt fler aktörer började ifrågasätta den höga brottsligheten eftersom den medförde att människor inte ville bosätta sig i New York, att företag inte ville etablera sin verksamhet där och att turisterna undvek staden.
Med borgmästare Rudy Giuliani i spetsen och under ledning av polischefen Bill Brattons tillsattes många nya poliser vilket delvis har varit en bidragande orsak till att brottsligheten i New York inte har varit så låg sedan 1960-talet. Med det är långt ifrån hela sanningen, för nedgången fortsätter trots att antalet poliser har minskat. Bratton själv menar att det handlar mer om ledarskap än om antalet poliser.
Andra förklaringar till den positiva utvecklingen är att fängelsepopulationen i USA aldrig har varit större. Detta skulle alltså innebära att återfallsförbrytare inte får tillfälle att begå upprepade brott. Men samtidigt visar statistik att några av de delstater där fängelsepopulationen är lägre än genomsnittet i USA har haft den största minskningen i antalet anmälda brott.
En annan förklaringsmodell handlar om hur brottsligheten minskade till följd av att crack blev mindre populärt i början av 1990-talet. Och det stämmer för mord och vissa andra grova brott medan andra brott inte påverkades. Narkotikaanvändningen i övrigt är dessutom fortfarande ett mycket påtagligt problemen i USA.
När vi frågar forskare och poliser i New York har de emellertid helt andra förklaringar till den exempellösa nedgången av brottslighet. Professor Robert McCrie på John Jay College of Criminal Justice i New York pekar på två avgörande åtgärder. Den ena förklaringen är utvecklandet av CompStat; ett datorprogram som ger polisen en aktuell bild av på vilka platser det finns brott och ordningsstörningar. Upprinnelsen till införandet av CompStat var bejakande av ny teknik för att bekämpa brott. Den andra förklaringen som McCrie pekar på är nya arbetsmetoder inom polisen. Det handlar främst om managementfrågor. Plötsligt fick mellanchefer inom polisen krav på sig. De ställdes till svars för brottsutvecklingen i sina distrikt. Borgmästaren och högsta polisledningen krävde resultat.
Samtidigt som polisen i New York började förbättra sitt arbete, bland annat genom en tydlig ledning och styrning samt uppföljning av fattade beslut, klev andra aktörer fram. Det handlar främst om fastighetsägare som var trötta på att den negativa spiralen med omfattande brottslighet, påtaglig otrygghet och minskade fastighetsvärden. Man började gå samman i så kallade BID:S (Business Improvement Districts) där fastighetsägare, handlare, ideella aktörer m.fl. började samverka i syfte att ta ansvar för sitt närområde. De åtgärder som vidtagits för att öka tryggheten har bland annat handlat om förbättrad belysning och översyn av buskage etc., men framför allt om att skapa en levande och attraktiv miljö.
Erfarenheterna från New York visar att det inte krävs något hokus pokus för att förändra den negativa utvecklingen i Sverige. Det handlar om ett långsiktigt förtroendeskapande arbete som utöver att genomföra kartläggningar av problembilder, bland annat innehåller strukturerad samverkan mellan olika aktörer i lokalsamhället samt, framför allt, uppföljningar av fattade beslut och genomförda åtgärder. För att uppnå en verklig förändring måste också chefer på olika nivåer ta sitt ansvar och kräva förändringar, göra uppföljningar, rätta till, belöna goda prestationer och tillrättavisa de som inte vill jobba enligt de nya prioriteringarna.
En absolut förutsättning för att komma vidare inom området är emellertid att säkerställa en lokalt förankrad polis. För snart 50 år sedan förstatligades polisen vilket innebär att kommunerna sedan dess saknat den kanske viktigaste komponenten för att kunna skapa trygghet i lokalsamhället, nämligen en aktiv lokal polis. Formerna för hur en sådan lokal polis ska organiseras måste naturligtvis diskuteras närmare, men det är den lokala polisen som måste vara basen för kommunernas brottsförebyggande och trygghetsskapande verksamhet. Det är i dagsläget en omöjlighet för kommunstyrelserna att ta ansvar för trygghet och säkerhet i sin kommun eftersom man i praktiken inte har någon möjlighet att påverka polisens verksamhet i kommunen.
Samtidigt vet vi att brottsligheten i New York fortfarande är hög. Kanske amerikanarna kan lära sig något om vårt välfärdsystem för att få ner brottsligheten ytterligare?
Magnus Lindgren
Generalsekreterare
Stiftelsen Tryggare Sverige
Ulf Malm
Jurist
Tid: Måndagen den 24 oktober 2011, kl. 17.00 - 19.00
Plats: Pressklubben, Vasagatan 50, Stockholm
Anmälan: För anmälan och mer information kontakta Therese Holmberg på telefon 08-29 20 00 eller via e-post info@tryggaresverige.org
Stiftelsen Tryggare Sverige inbjuder till debatt om ”Svensk Polis i kris” måndagen den 24 okt (närmare om tid, plats och anmälan längre ner). I inbjudan hänvisar Tryggare Sverige utförligt till polisutvecklingen i New York. Särskilt intressant i den redovisningen är att modern amerikansk forskning framhåller ”CompStat” som en avgörande framgångfaktor för NYPD (City of New York Police Department). Vad är ”CompStat”?
Jag som skriver dessa rader var gäst hos NYPD under den tid jag var aktiv som polis. Jag fick en grundlig inblick i ”CompStat”. Uttrycket kan översättas till ”jämförande statistik”. Ett nyckelbegrepp är ”relentless followup”, ungefär ”obönhörlig uppföljning”.
Skoningslös uppföljning
”Obönhörlig” täcker bra vad det handlar om – möjligen skulle man vilja använda ordboksalternativet ”skoningslös”. Mina sagesmän vid NYPD berättar att negativa avvikelser direkt uppmärksammas vid veckans ”CompStat”-möte. Det är ett möte mellan de högsta cheferna i NYPD och alla Precinct Commanders (precinct är en polisenhet som verkar inom ett geografiskt avgränsat område av NYPD – t ex Central Park Precinct).
Och det kan gå till så att enheter från högsta chefens stab åker ut och fotograferar t ex ett visst torg som blivit samlingsplats för personer med ordningsstörande beteende. Bilderna visas på stor skärm vid ”CompStat”-mötet och chefen för det precinct som berörs ställs omedelbart till svars för situationen och avkrävs ett handlingsprogram och ges en tidsfrist för dess genomförande. Ordningsstörare är ett av nolltoleransens viktigaste mål eftersom deras närvaro och beteenden har angivits som en allvarlig orsak till oro och vantrivsel i enkäter gjorda bland övriga New Yorkbor.
Omplacering - eller värre
Ett par veckor går och ärendet kommer upp igen på ”CompStat”. Visar omsorgsfulla kontroller att situationen på torget blivit märkbart bättre avkrävs en ny handlingsplan för ”relentless followup”. Visar sig situationen vara oförändrad – eller förvärrad – har chefen för enheten mycket att förklara och det gäller att göra det väldigt bra. Enligt mina sagesmän väntar annars inom en mycket snar framtid omplacering av chefen eller rentav ännu värre konsekvenser.
Citat ur Tryggare Sveriges debattinbjudan:
”När vi frågar forskare och poliser i New York har de emellertid helt andra förklaringar till den exempellösa nedgången av brottslighet (än att många sitter i fängelse; red:s anm). Professor Robert McCrie på John Jay College of Criminal Justice i New York pekar på två avgörande åtgärder. Den ena förklaringen är utvecklandet av CompStat; ett datorprogram som ger polisen en aktuell bild av på vilka platser det finns brott och ordningsstörningar. Upprinnelsen till införandet av CompStat var bejakande av ny teknik för att bekämpa brott. Den andra förklaringen som McCrie pekar på är nya arbetsmetoder inom polisen. Det handlar främst om managementfrågor. Plötsligt fick mellanchefer inom polisen krav på sig. De ställdes till svars för brottsutvecklingen i sina distrikt. Borgmästaren och högsta polisledningen krävde resultat.”
Annan syn på arbetsrätten
Man ska veta att man i USA i allmänhet på både gott och ont har en annan syn på arbetsrätten än vi har i Sverige. Vi skulle säkert ha svårt att acceptera en del av de drastiska åtgärder som NYPD låter drabba mindre dugliga mellanchefer. Men säkerligen skulle vi – även inom ramarna för svensk arbetsrätt – kunna gå betydligt hårdare fram inom Polisen än vi gör idag.
Vi kan inom Polismyndigheten i Stockholms län t ex se flera polismästare (och ett antal andra höga chefer) med mycket dåliga NMI-siffror (NMI = NöjdMedarbetarIndex) sitta kvar på sina jobb i godan ro år efter år. Inget händer, ingen gör något. Många poliser börjar med rätta fråga sig om det finns någon mening med att fylla i NMI-formulären.
Inte ens sämre effektivitet påverkar
Ändå är det naturligtvis uppenbart att om medarbetarna är mycket missnöjda så sjunker effektiviteten. Inte ens det tycks påverka högsta ledningen.
Flera både inom och utom verket har påtalat att svensk polis lider av allvarliga ledningsproblem. En liten dos ”CompStat” skulle möjligen vara ett steg på vägen mot en förbättring. CC
Inbjudan från Tryggare Sverige:
Svensk polis i kris - men det går att utveckla verksamhetenStiftelsen Tryggare Sverige - 2011-10-20 08:39
Under de senaste veckorna har svensk polis varit föremål för stark kritik. Kritiken har bland annat handlat om att man, trots 3 000 nya poliser och ökade resurser, struntar i larm om pågående brott samt att de personuppklarade brotten inte ökat nämnvärt. Frågan är därför vad som krävs för att effektivisera polisen och därmed minska brottsligheten och öka tryggheten i samhället?
80 % färre anmälda brott
I början av 1990-talet var brottsligheten hög och otryggheten påtaglig i New
York. Dagligen rapporterade media om grova våldsbrott, det ena värre än det andra, och hamnade man ett kvarter fel på Manhattan kunde det gå illa. Narkotikabrottsligheten var ett allmänt inslag i gatubilden. I dag, cirka 20 år senare, är bilden helt annorlunda. Den anmälda brottsligheten har minskat med närmare 80 procent sedan 1990, och minskningen verkar fortsätta. Utvecklingen är inte chimär; flera studier visar att resultaten inte kan hänföras till en minskad anmälningsbenägenhet eller att brottsligheten ”flyttat”.
20 % fler anmälda brott
Samtidigt som situationen i New York och i många andra amerikanska städer har förbättrats, har utvecklingen i Sverige varit den motsatta. Under de senaste 20 åren har den anmälda brottsligheten ökat med över 20 procent. Vid ungefär två tredjedelar av samtliga polisanmälda brott sker ingen förundersökning överhuvudtaget eller så blir förundersökningen nedlagd i ett tidigt skede, inte sällan i princip direkt efter anmälningstillfället. Endast en mindre del av förundersökningarna leder till åtal och ännu färre till fällande dom, ofta lång tid efter att brottet inträffat.
Till denna allvarliga bild ska läggas att den organiserade brottsligheten breder ut sig, också utanför storstäderna. De systemhotande brotten som ofta inkluderar övergrepp i rättssak och utpressning ökar och allt fler myndighetsföreträdare och företagare hotas eller utsätts för våld. Dessutom får de som drabbas av brott inte alltid hjälp, stöd och skydd, vilket de har rätt till enligt svensk lagstiftning och internationella dokument om mänskliga rättigheter. Många är också de som har beskrivit att de i dag känner sig betydligt tryggare på Manhattans gator än på till exempel Stockholms eller Malmös gator en sen kväll.
Vilka trollkonster används i New York?
Vad är det då för trollkonster som politiker, polisen och andra aktörer har använt sig av i New York för att få till stånd denna förbättring? Utgångspunkten för förändringsarbetet var att allt fler aktörer började ifrågasätta den höga brottsligheten eftersom den medförde att människor inte ville bosätta sig i New York, att företag inte ville etablera sin verksamhet där och att turisterna undvek staden.Med borgmästare Rudy Giuliani i spetsen och under ledning av polischefen Bill Brattons tillsattes många nya poliser vilket delvis har varit en bidragande orsak till att brottsligheten i New York inte har varit så låg sedan 1960-talet. Med det är långt ifrån hela sanningen, för nedgången fortsätter trots att antalet poliser har minskat. Bratton själv menar att det handlar mer om ledarskap än om antalet poliser.
Narkotika påtagligt problem
Andra förklaringar till den positiva utvecklingen är att fängelsepopulationen i USA aldrig har varit större. Detta skulle alltså innebära att återfallsförbrytare inte får tillfälle att begå upprepade brott. Men samtidigt visar statistik att några av de delstater där fängelsepopulationen är lägre än genomsnittet i USA har haft den största minskningen i antalet anmälda brott.
En annan förklaringsmodell handlar om hur brottsligheten minskade till följd av att crack blev mindre populärt i början av 1990-talet. Och det stämmer för mord och vissa andra grova brott medan andra brott inte påverkades. Narkotikaanvändningen i övrigt är dessutom fortfarande ett mycket påtagligt problemen i USA.
Plötsligt fick mellanchefer inom polisen krav på sig
När vi frågar forskare och poliser i New York har de emellertid helt andra förklaringar till den exempellösa nedgången av brottslighet. Professor Robert McCrie på John Jay College of Criminal Justice i New York pekar på två avgörande åtgärder. Den ena förklaringen är utvecklandet av CompStat; ett datorprogram som ger polisen en aktuell bild av på vilka platser det finns brott och ordningsstörningar. Upprinnelsen till införandet av CompStat var bejakande av ny teknik för att bekämpa brott. Den andra förklaringen som McCrie pekar på är nya arbetsmetoder inom polisen. Det handlar främst om managementfrågor. Plötsligt fick mellanchefer inom polisen krav på sig. De ställdes till svars för brottsutvecklingen i sina distrikt. Borgmästaren och högsta polisledningen krävde resultat.
Samtidigt som polisen i New York började förbättra sitt arbete, bland annat genom en tydlig ledning och styrning samt uppföljning av fattade beslut, klev andra aktörer fram. Det handlar främst om fastighetsägare som var trötta på att den negativa spiralen med omfattande brottslighet, påtaglig otrygghet och minskade fastighetsvärden. Man började gå samman i så kallade BID:S (Business Improvement Districts) där fastighetsägare, handlare, ideella aktörer m.fl. började samverka i syfte att ta ansvar för sitt närområde. De åtgärder som vidtagits för att öka tryggheten har bland annat handlat om förbättrad belysning och översyn av buskage etc., men framför allt om att skapa en levande och attraktiv miljö.
Uppföljning av beslut och åtgärder
Erfarenheterna från New York visar att det inte krävs något hokus pokus för att förändra den negativa utvecklingen i Sverige. Det handlar om ett långsiktigt förtroendeskapande arbete som utöver att genomföra kartläggningar av problembilder, bland annat innehåller strukturerad samverkan mellan olika aktörer i lokalsamhället samt, framför allt, uppföljningar av fattade beslut och genomförda åtgärder. För att uppnå en verklig förändring måste också chefer på olika nivåer ta sitt ansvar och kräva förändringar, göra uppföljningar, rätta till, belöna goda prestationer och tillrättavisa de som inte vill jobba enligt de nya prioriteringarna.
En absolut förutsättning för att komma vidare inom området är emellertid att säkerställa en lokalt förankrad polis. För snart 50 år sedan förstatligades polisen vilket innebär att kommunerna sedan dess saknat den kanske viktigaste komponenten för att kunna skapa trygghet i lokalsamhället, nämligen en aktiv lokal polis. Formerna för hur en sådan lokal polis ska organiseras måste naturligtvis diskuteras närmare, men det är den lokala polisen som måste vara basen för kommunernas brottsförebyggande och trygghetsskapande verksamhet. Det är i dagsläget en omöjlighet för kommunstyrelserna att ta ansvar för trygghet och säkerhet i sin kommun eftersom man i praktiken inte har någon möjlighet att påverka polisens verksamhet i kommunen.
Samtidigt vet vi att brottsligheten i New York fortfarande är hög. Kanske amerikanarna kan lära sig något om vårt välfärdsystem för att få ner brottsligheten ytterligare?
Magnus Lindgren
Generalsekreterare
Stiftelsen Tryggare Sverige
Ulf Malm
Jurist
FAKTA OM DEBATTEN 24/10:
Tid: Måndagen den 24 oktober 2011, kl. 17.00 - 19.00
Plats: Pressklubben, Vasagatan 50, Stockholm
Anmälan: För anmälan och mer information kontakta Therese Holmberg på telefon 08-29 20 00 eller via e-post info@tryggaresverige.org