Publicerat 2019-09-23 09:40

Hur blir det med polissatsningarna?

Det är många siffror i luften, får polisen 120 miljoner eller 2,4 miljarder extra för 2019? Blir poliserna 10 000 fler till 2024 eller blir det 10 000 fler polisanställda till 2028? Hur havererade är de samtal som regeringen kallade in delar av oppositionen till? Många frågor blir det, och Blåljus gör ett försök att reda ut begreppen.

Vi börjar med budgeten, som ger en ökad ram för polismyndigheten med totalt 2,4 miljarder kronor - helt enligt myndighetens äskande. De 120 extra miljonerna som Liberalerna gjorde ett utspel om för någon veckan sedan, var lite socker på moset.

Polisförbundet om Budgetförslaget:

I regeringens budgetproposition avsätts drygt 28,5 miljarder kronor till Polismyndigheten för 2020, en satsning som täcker Polismyndighetens aviserade behov. Även beräkningarna för 2021 visar på en fortsatt ambition att avsätta de pengar Polismyndigheten behöver. Men för 2022 har regeringen enligt beräkningarna bara för avsikt att avsätta knappt 31 miljarder – trots att Polismyndigheten räknat med att man kommer att behöva 32,5 miljarder.

 

– Det är välkommet att Polismyndigheten får det de krävt för 2020, och lite till, för fortsatt utveckling av verksamheten och uppvärdering av polisyrket. Däremot är det oroande att satsningen inte är tillräckligt långsiktig. Myndigheten ska växa med 10 000 fler polisanställda och verksamheten har stora utvecklingsbehov, säger Lena Nitz, ordförande i Polisförbundet.

 

–  Det finns en investeringsskuld då verksamheten under lång tid inte har prioriterats. För att få en polisverksamhet som är anpassad till dagens och morgondagens brottslighet och för ökad trygghet i samhället behövs långsiktiga satsningar.

 

Gällande anslaget till Säkerhetspolisen anser Polisförbundet att myndigheten borde ges ett större anslag än det regeringen nu aviserat för 2020. Anledningen är den säkerhetspolitiska situationen i kombination med alla de uppdrag som regeringen gett myndigheten de senaste åren.

 

Även Rikspolischefen Anders Thornberg är nöjd med satsningen som beskrivs på Intrapolis:

 

Regeringens besked innebär att Polismyndigheten klarar att driva verksamheten med en budget i balans under åren 2020-2021. Under år 2022 uppstår sedan ett underskott om inga ytterligare resurser tillförs. Det prognostiserade underskottet består bland annat av ökade kostnader för personal och utbyggnaden av polisutbildningen.

 

− Polismyndigheten har en god dialog med regeringen. Jag uppfattar att det finns en medvetenhet och bred politisk enighet om att det krävs långsiktiga och uthålliga resursförstärkningar för att möjliggöra polisens fortsatta tillväxt. Jag förutsätter att vi kommer att få de resurser vi behöver även för år 2022, säger rikspolischef Anders Thornberg på Intrapolis.

 

Knappt hade han sagt det förrän Moderaterna avslöjade att de beställt en rapport från Riksdagens Utredningstjänst, som visar att antalet polisanställda kan komma upp i tiotusen fler först 2028 - i bästa fall...

 

– Jag ser det som en skandal att regeringen inte lyckats få fram fler poliser i dag jämfört med när de tillträdde, säger Johan Forssell, rättspolitisk-talesperson för Moderaterna.

Rapporten är beställd av Moderaterna och kommer bland annat fram till att målet om 10 000 fler polisanställda 2024 först kan nås 2028. Då räknar man bland annat med att alla utbildningsplatser fylls från och med nästa år.​ (något som inte lyckat hittills.)

 

– Det här är i det bästa scenariot. I värsta fall kan det ta betydligt längre än så att nå målet, säger Johan Forssell till SVT.​

Skulle ni inte kunnat jobbat bättre med att få upp antalet polisanställda under er tid i regeringsställning?​

– Vi skulle kunna gjort mer. Men samtidigt ska man komma ihåg att kriminaliteten har förändrats och blivit grövre de senaste åren.​..

 

Samma dag som utspelet kom lugnade besked från Polismyndigheten:

 

– Våra prognoser visar just nu att vi håller takten för att kunna växa som planerat. Den omgång som nyligen startat polisutbildningen väntas bli den största terminsomgången någonsin. Samtidigt är det en offensiv prognos vi arbetar mot och som kräver insatser på flera fronter, säger Mattias Dejke, nationell samordnare för polisens tillväxtfrågor.

 

Polisens egna prognoser utgår från fler faktorer, jämfört med de som RUT räknat på.

– Det handlar bland annat om en minskad avgångstakt bland poliser, att fler poliser återanställs och att ålderstrukturen leder till färre pensionsavgångar kommande år. Utöver den traditionella polisutbildningen har vi också tagit fram en funktionsinriktad polisutbildning, säger Mattias Dejke.

 

Blåljus noterar att det sannolikt finns runt 800 nya poliselever på polishögskolornas höstomgång, av 1020 möjliga. Antalet platser skruvas numer ned för att stämma bättre med det antal elever som uppfyller kraven...

 

Det finns dock även ett fyrtiotal polisanställda utan polisbehörighet, som nu utbildar sig till poliser. Dessa har lön under utbildningen, ett grepp som säkert skulle fylla upp vakanserna om alla studenter fick den möjligheten.

 

Som en och annan kunde ana har de partier som samtalat om gängbrott och åtgärder mot grov kriminalitet inte kunnat enas om ett förslag. M, Kd och L har lämnat samtalet då de inte fått igenom mer långtgående åtgärder än regeringen velat gå med på. Regeringen har dock presenterat ett trettiotal åtgärder som kommer att läggas fram för riksdagen, och både Moderaterna och Liberalerna har sagt att de kommer att stödja de förslagen.

 

Polisförbundets inställning är enligt ordförande Lena NitZ:

 Jag välkomnar att regeringen nu lagt fram en mängd förslag för vilka man säger sig ha ett brett parlamentariskt stöd. Men jag tycker att det är tråkigt att man inte kan ha en politiskt enad front i ett sådant här viktigt läge.

– Beskedet att regeringen ska tillsätta en trygghetsberedning är ett steg i rätt riktning för att nå en enad front. Det här är någonting som vi själva föreslagit, men då i en varaktig form, inte tidsbegränsad. Det behövs en långsiktighet som gör att vi kommer bort från att viktiga frågor som grov organiserad brottslighet och människors otrygghet används som politiska slagträn i debatten.

 

- Sett till innehållet i stort när det gäller de 34 åtgärderna regeringen presenterat tycker jag att många av åtgärderna är bra. Men att genomföra alla delarna kommer att innebära mer arbete för Polisen. För att klara det arbetet behöver vi fler poliser och för att bli fler behövs fler lönesatsningar.


Så samtalen har havererat, då alla inte fick som de ville, men det kommer att vidtas åtgärder. Sedan får vi se om det är tillräckligt för att vända utvecklingen. Många poliser har reagerat på hur politikerna tar sig an problemen med kriminaliteten. En av dessa är polischef i region Syd, Mats Karlsson, som twittrat att:


”Tar man saker på allvar så blir det allvar... nu blev det partipolitik i stället.

Det krävs mer skjutningar och sprängningar och offer för att få politiker att kunna enas om åtgärder verkar det som.

Godbitarna sparas kanske till respektive valrörelse?”


Mats får medhåll från ordföranden i kommunstyrelsen i Malmö, Katrin Stjernfeldt Jammeh (S), som konstaterade:

”Det är så uselt.”


Mats Karlsson säger till Expressen att det inom poliskåren funnits en förväntan på att de signaler om samarbete och samförstånd som har skickats ut skulle följas av konkret handling.

Sedan förstår förstås även poliser att allt inte kan hända meddetsamma.

– Vi är väl medvetna om att det inte finns några snabba lösningar. Ibland är det är viktigt att det tar tid, säger Mats Karlsson.

– Det är självklart att lagstiftning om så komplicerade saker som utökat myndighetssamarbete, kameraövervakning och hemliga tvångsmedel ska få ta den tid som krävs.

 

Gör om – gör rätt

Vad Mats Karlsson däremot inte kan acceptera är att alla de inblandade parterna har gett upp så fort.

– Jag hade hellre sett att de hade suttit kvar i rummet. Att de inte så snabbt hade bestämt sig för att de inte kommer överens, säger han.

– Min uppmaning till politikerna är som de sa i det militära – ”gör om och gör rätt”.


I dagens SVT Morgonstudio, noteras kolapsen i samtalen. Där beskriver områdespolisen i Rinkeby, Hanif Azizi och Camilla Salazar Atias som är kriminolog och gängforskare från Fryshuset hur besvikna de är på att politikerna inte kunnat komma överens denna gång heller.


Det skulle behövas en långsiktig plan, på inte en mandatperiod, utan på 20 års sikt, säger Camilla. Hon betonar breda brottsförebyggande åtgärder i civilsamhället. Hanif håller med om att det förebyggade är grundläggande, men i det kortare perspektivet, måste påföljderna mot brott bli tydligare. Han hoppas dock på att straffrabatterna för ungdomar och återfallsförbrytare ska hyfsas, bland annat för att polisarbetet ska bli mer meningsfullt.


Hanif och Camilla berättar 1:20 in i programmet (kl 07:20).


Blåljus noterar, att skjutningarna nu är på en nivå som tvingar politikerna på tå. Så polisen får nu de resurser vi skulle behövt 2015 för att dagens situation inte skulle ha uppstått.


Men något som oroar, är att när vi inte haft allvarliga terrordåd i vårt land på ett par år, får Säkerhetspolisen finna sig i att deras del av budgeten inte ökas på liknande sätt. Det är ju inte ett akut problem förrän något händer... Men då är det för sent...


Dessa båda faktorer illustrerar väl varför vi borde ha en polisberedning, vars uppgift skulle vara att säkra Polismyndighetens och Säkerhetspolisens långsiktiga behov. Tänk om vi haft det 2015...


Tommy Hansson



Gilla sidan:
Dela
sidan:
Polisfacklig historik i Stockholms stad 1890-1994