Galet och galet i Aftonbladet
Idag har två artiklar i Aftonbladet väckt Blåljus intresse. Den ena, skriven av Kerstin Weigl, kritiserar polisen för känslopjunk och oproffsigt språkbruk efter knivmorden på IKEA. Den andra, en ledarartikel av Ingvar Persson utgår just från polisens språkbruk, och kräver att polisen skall lyckas i fler utredningar om grova våldsbrott.
Kerstin Weigl kritiserar Polisens beteckning av morden på IKEA som en galen händelse. Hon förklarar: Problemet är att han (Per Ågren) inte vill säga något. Han vill uttrycka känslor. Hon noterar att Ågren knappast menar galen ur den traditionella svenska betydelsen "tokigt" eller "oriktigt", snarare i en facebookprosa där något är galet bra eller dåligt eller en händelse helt galen.
Weigl menar att känslopjunket har hittat in i polisväsendet. Efter att ha återfunnit Lisa Holm dödad skrev polisen själva på Facebook om känslorna. ”En stor vältränad man vars rygg det står Polis på sitter och skakar och gråter bakom ett uthus”.
Behövdes det?
Poliser är människor. Men det är inte deras känslor vi behöver, skiver Weigl vidare.
"Vår upplevda trygghet skapas av strama ämbetsmän som talar med små exakta bokstäver, som verkar hålla huvudet kallt och gör vad de ska och oberoende vad allmänheten tänker och tycker. Och vad jag skriver."
I den sista meningen håller Blåljus med Weigl, men tydligen har ledarskribenten i Aftonbladet Ingvar Persson även han tagit fasta på att det tragiska mordet på IKEA i Västerås möjligen kan vara ett vansinnesdåd...
"En galen händelse. Så beskrev polisen knivöverfallet mot mor och son på Ikea i Västerås. Morden på varuhuset är inte de första vansinnesdåden vi sett i Sverige. --- Vi kanske måste acceptera förklaringen att det handlade om ett vansinnesdåd, en galen händelse."
Han noterara att de mord vi sett på senare tid, liksom våldsnivån ivissa förorter, med granater och skjutvapen, eller våld mot tiggare riskerar att bli en bild av ett samhälle som misslyckas med sin främsta uppgift, att skapa trygghet.
På längre sikt är det viktigaste sättet att öka tryggheten att minska klyftorna i samhället. Mot vansinnesdåd hjälper kanske inget, men ett mer jämlikt samhälle är också ett mindre våldsamt samhälle skriver Persson.
"Men just precis nu är det politiska ansvaret i första hand att ta ledningen. Att visa att samhället har situationen under kontroll och att polisen och rättsväsendet har stöd för att ställa de skyldiga till ansvars."
Bortsett från att Blåljus har svårt att se att ett mer jämlikt samhälle skulle haft någon effekt på i vart fall morden i Västerås, håller vi med om att polisen kan behöva mer resurser för att öka tryggheten och minska brottsligheten. Och att det är ett politiskt ansvar. Hittills har politiska uttalanden från de etablerade partierna lyst med sin frånvaro efter IKEA-morden. En som har funderat över det, är Johan Westerholm, på Ledarsidorna.se. Han jämför olika ledarstilar och händelser vilket får honom att reflektera över de uteblivna politikerreaktionerna just nu...
En behöver inte hålla med om allt han skriver, men iakttagelserna tycks mig intressanta.
Tommy Hansson