Nättidningen som belyser polisernas vardag.
Blåljus - Logotype
Publicerat 2017-02-02 17:30

Förbundsregion Stockholm om nya polislöneavtalet


Förbundsregionstyrelsen beskriver varför styrelsen inte accepterade Polisförbundets och arbetsgivarens avtalslösning för polislöner. Polisförbundet har förankrat avtalet och fått en majoritet av regionerna med sig. Men vi menar att det är helt otillräckligt hos oss i Region Stockholm.


Reservation vid förbundsstyrelsen möte den 2 februari 2017!

Vid förbundsstyrelsen styrelsemöte den 2 februari 2017 reserverade sig förbundsstyrelse ledamöterna Stefan Eklund och Emma Cronberg mot förbundsstyrelsens beslut om att acceptera Polismyndighetens slutbud RALSEN 2016-2017.


Region Stockholm säger nej till arbetsgivarens slutbud

Tisdagen den 24 januari var samtliga förbundsregioner samlade för en heldags avtalskonferens. Under konferensen gick förhandlingschef Niklas Simson igenom arbetsgivarens slutbud med en powerpoint på 85 sidor.

 

På konferensen var det uppenbart att tongångarna från kampanjen ”Nu räcker det” var borta. Istället lanserade förbundstyrelsen sin nya strategi, ”Agenda 2018”. Det återkommande temat var att vi, Polisförbundet, måste bevisa att vi är en ansvarstagande part för att därigenom kunna lyckas med att uppvärdera polisyrket. Vi skulle inte ”välta båten” utan få våra medlemmar att hålla ut och vara tålmodiga.

 

Dagen efter avtalskonferensen påbörjades vårt förankringsarbete i förbundsregion Stockholm. Resultatet blev att samtliga förbundsområden i Stockholm samt chefsföreningen gav regionstyrelsen rådet att be förbundstyrelsen att förkasta arbetsgivarens slutbud, vilket skedde fredagen den 27 januari på det nationella avtalsrådet.

 

Förutom förbundsregion Stockholm, rekommenderade även de nationella avdelningarna förbundstyrelsen att säga nej till arbetsgivarens slutbud. Förbundsregion Rikspolisen lade ner sin röst då de är en egen myndighet. De övriga förbundsregionerna rekommenderade dock förbundstyrelsen att säga ja till arbetsgivarens slutbud vilket även blev majoritetens rekommendation. Vissa regionstyrelser som sade ja var dock inte eniga.

 

Bakgrund, sista lönerevisionen i RALS 2013-2016

I tredje revisionen 2013–2016 skrev parterna, Polismyndigheten och Polisförbundet, att:

”Ett av de långsiktiga målen för verksamheten är att skapa långsiktighet och uthållighet i prioriterade arbetsuppgifter. För att nå detta och andra mål krävs att Polismyndigheten är en attraktiv arbetsgivare och kan rekrytera, motivera, utveckla och behålla sådan polisiär kompetens som behövs på kort och lång sikt. I syfte dels att säkra Polismyndighetens kompetensförsörjning i detta avseende, dels att utveckla polisverksamheten samt dels att ytterligare professionalisera polisyrket krävs därför en fortsatt uppvärdering av polisyrket”.


Uppvärderingen ska finansieras genom rationaliserings- och effektiviseringsvinster som uppkommit i samband med bildandet av Polismyndigheten samt frigjorda lönemedel som uppstått genom personalavgångar. Detta ska dock ske med hänsyn tagen till statsmakternas styrning av och förväntningar på myndigheten.

 

För att kunna genomföra en uppvärdering av polisyrket var parterna vidare överens om att hitta en nationellt ensad systematik för lönesättning vid byte av funktion. När detta är klart ska parterna analysera lönebilderna i respektive funktionsgrupp och sträva efter att nå en samsyn i frågan om hur en önskvärd lönebild för varje funktionsgrupp bör se ut. Detta arbete ska vara slutfört senast den 30 juni 2017.

 

Förtroendet för Polismyndigheten är sedan länge väldigt lågt i förbundsregion Stockholm. Trots detta fick vi våra underenheters acceptans, förutom Birger jarl, att rekommendera förbundstyrelsen att godta senaste genomförda lönerevision utifrån ovan beskriven viljeinriktning. Vi ville syna rikspolischefen och polisledningen om de menade allvar med att uppvärdera polisyrket.

 

Polismyndighetens ekonomi

I början på september 2016 fick vi information av Polismyndigheten att de hade ett överskott på 700 miljoner kronor. Även i svensk media kunde man läsa om att polisledningen samlat på sig ett överskott. I och med det fanns det en ekonomisk realitet och möjlighet för polisledningen att ta ett stort första steg för att uppvärdera polisyrket och samtidigt visa våra medlemmar att de menade allvar med sitt åtagande. Istället valde polisledningen att fortsätta investera och massanställa civila till en högre medellön än vad poliser tjänar efter sex år. I slutet av året kunde vi konstatera att Polismyndigheten lyckats vända ett budgeterat överskott till noll och intet. Plötsligt talades det om ett ekonomiskt underskott.

 

Vi vet att regeringen har för avsikt att tillföra Polismyndigheten 100 miljoner under 2017. Det motsvarar inte ens en halv procent av polisens totala budget på 22 miljarder. För att klara verksamheten funderar nu Polismyndigheten på att utnyttja halva anslagskrediten. Det som återstår är att se om regeringen skjuter till mer pengar i vårbudgeten så att Polismyndigheten denna gång ska kunna leva upp till sina åtagande gentemot oss poliser.

 

Vår analys över arbetsgivarens slutbud

På avtalskonferensen den 24 januari kunde vi inte finna något som kunde ses som ett första steg till en uppvärdering av svensk polis. Istället blev båda parter på arbetsgivarens initiativ överens om att det nu var rätt läge att öppna upp Kåpan Extra. Det innebär att arbetstagaren själv kan bestämma om tjänstepensionen på 4,6 procent ska tas ut i förtida lön i avvaktan på polislönelyftet. Detta riktar sig såklart till de yngsta och sämst lönesatta poliserna vilket vi tycker är mycket cyniskt gjort.  Att växla in sin tjänstepension tidigare än tänkt kan mycket väl visa sig i framtiden vara den sämsta affär man någonsin gjort.

 

Vidare fortsätter arbetsgivaren att satsa på de 14 särskilt utsatta områdena. Att andra lokalpolisområden som är minst lika utsatta och inte finns med i satsningen bekymrar inte arbetsgivaren. Slutsatsen för ingripandepoliser i t.ex. Stockholm City blir att de får väsentligt förändrade arbetsuppgifter om de flyttar till t.ex. Södertälje. De höjer därmed också sin lön med 1500 kronor. Arbetsgivaren borde kanske ha analyserat vilka effekter detta kan få på sikt.  

 

När det gäller satsningen på de poliser med 6 års anställning är det glädjande att deras medellön efter RALS:en nu ska vara 28 000 kronor då medellönen vid förra revisionstillfället bara var 27 800 kronor. Att vi i region Stockholm redan 2008 hade enligt ovan en garanterad lägsta lönenivå på 28 000 kronor tycks vara irrelevant. Detta är att jämföra med att nuvarande rikspolischef Dan Eliasson som enligt pressen har en lön på 156 500 kronor istället skulle ha en lön på 110 600 kronor som dåvarande rikspolischef Stefan Strömberg hade 2008.

 

Vår rekommendation till förbundsstyrelsen var att man skulle pausa RALS-förhandlingarna för att ge arbetsgivaren en sista chans att leva upp till sitt åtagande. Vi ville att arbetsgivaren skulle ta ett första steg mot att uppvärdera svensk polis och vi ville även avvakta och se vad vårbudgeten ger. Vårt förslag uppfattades av förbundstyrelsen som ett sätt att utpressa arbetsgivaren.

 

Uppvärderingen av svensk polis

Parterna har nu slutfört arbetet med att ta fram en nationellt ensad systematik för lönesättning vid byte av funktion. Det som kvarstår är dels att parterna ska analysera lönebilderna i respektive funktionsgrupp och sedan försöka komma överens om hur en önskvärd lönebild för varje funktionsgrupp bör se ut.

 

Det är detta arbete som ska ligga till grund för uppvärderingen av svensk polis. Det avgörande är dock att parterna ska kunna komma överens om skäliga lönebilder i förhållande till staten i övrigt och inte minst hur detta ska finansieras. Arbetet ska vara slutfört senast den 30 juni 2017.

 

Förtroendefråga

Till skillnad från förbundstyrelsen anser vi inte att det är Polisförbundet som måste bevisa att vi är en ansvarstagande part. Med tanke på alla våra reservationer gentemot Genomförandekommittén och nuvarande Polismyndigheten rörande omorganisationen har vi gång på gång tydligt visat att vi är ett ansvarstagande fackförbund som tar vår yrkesroll på allvar. Till Thomas Roléns försvar kan det sägas att han krävde två miljarder extra för att kunna genomföra omorganisationen. Dan Eliasson begärde som bekant inte en krona extra och blev utsedd till rikspolischef.

 

Är det någon som ska bevisa att man är en ansvarstagande part är det däremot Polismyndigheten som ska göra det gentemot våra medlemmar och förtroendevalda.

Polismyndigheten hade i höstas ekonomi för att kunna påbörja en uppvärdering av svensk polis men försatt tillfället. Nu står hoppet för både polisledningen och förbundsstyrelsen att regeringen skjuter till mer pengar till vårbudgeten.

 

Då förbundsregion Stockholm inte fick gehör för att pausa RALS-förhandlingarna valde vi att säga nej till arbetsgivarens slutbud.  Det vi med säkerhet vet är att våra medlemmar har väntat länge nog nu.

 

Detta avtal är möjligen tillräckligt bra för många av Sveriges poliser. Det är ändå helt otillräckligt i Region Stockholm.

Finns inte de ekonomiska möjligheterna för en uppvärdering av svensk polis inom kort kommer vårt förtroende för polisledningen att ställas på sin spets.

Det räcker nu!

 

Förbundsregionstyrelsen i Stockholm


Fotnot: För tydlighetens skull, är vi ändå bundna av avtalet som sådant. Det omfattar hela Polisförbundet och är beslutat enligt demokratiska regler.


Tommy Hansson

 


Gilla sidan:
Dela
sidan:
Polisfacklig historik i Stockholms stad 1890-1994

Annons säkerhetspolisen
Nu räcker det