Publicerat 2017-03-02 09:10

Fler poliser snabbt - Glöm det!

En HR-chef, en blivande polis  och några ledarsidor gör sin analys av vad som krävs för att få fram fler poliser så att vi ens kan bli 1500 fler till år 2020, som ju är Rikspolischefens mål. Vilka mål har Regeringen och Socialdemokraterna som till kongressen talar om "Trygghet i en ny tid"...

Sektionschefen för kompetensförsörjning på HR-avdelningen menar att man visst kan säga att det fattas 160 platser på PHS. Hon är glad över att det finns 800 möjliga utbildningsplatser, men påpekar att det finns många sökande till utbildningen, och att det faktiskt utbildas fler poliser, men att inte tillräckligt många fyller kravenför att fylla alla platser. Därför jobbar HR med kommunikation och för att marknadsföra och få rätt personer att söka till utbildningen. Dessutom har man börjat jobba med påminnelseutskick för att behålla motivationen. När det gäller de 160 tomma platserma påpekar sektionschefen att det var 705 som erbjöds plats men 649 startade av 800.

Det verkar dock som att det blir ännu svårare att fylla platserna till hösten, eftersom antalet sökande sjunker. Hon noterar att yrket är mycket komplext och ställer krav i vissa fall. Därför arbetar HR aktivt bland annat med attraherakampanjer för att locka rätt sökande till PHS.



En ung man, Eframim, som studerar vid en blåljusförberedande skola, beskriver sin starka vilja att bli polis. Han inser att kraven är höga, men det är vad som krävs för yrket. Han vill inte att kraven skall sänkas, det ska vara eliten som blir polis. Dessutom borde både lönen och arbetsvillkorten förbättras för att behålla befintliga poliser. Han hoppas klara kraven och bli polis med början av utbildningen till våren 2018.

Blåljus kan inte låta bli att fundera över att Efraim ser det uppenbara, att polisyrkets attraktionskraft beror på löneläge och arbetsvillkor, mer än attraherakampanjer... Det har dock även Nya Wermlandstidningen uppfattat.

I en ledare skriver tidningen att till de allra viktigaste kärnuppgifterna för en stat hör det yttre försvaret och den inre ordningen, alltså en väl fungerade försvarsmakt och polis. Men i Sverige är det just dessa uppgifter som är satta på undantag. Det är ett ointresse som också dessvärre spritt sig, och det är därför vi befinner oss i det här läget. Nu måste vi reparera den här skadan.

Tidningen påpekar att vi har en rikspolischef, Dan Eliasson, som nu åter begär nästan 4 miljarder till polisen till år 2020. Samma krav som för ett år sedan. Då halverade regeringen äskandet. Frågan är hur man ska se på rikspolischefens roll, är han regeringens handgångne man i polisen som mer skall företräda regeringen i Polisen, än Polisen för regeringen. Kanske kommer svaret i vårpropositionen.

Tidningen noterar även att under 2016 slutade 950 poliser – många stod inte längre ut med den usla situationen samtidigt som ambitionen att anställa fler poliser också stött på patrull. Alla redan befintliga utbildningsplatser går inte att fylla.Vårterminen 2017 går det 640 polisstudenter på de sammanlagt 800 platser som finns vid polisutbildningarna i Växjö, Stockholm och Umeå. Och värre lär det blir eftersom det blir stadigt färre antal sökande. Till vårens kurser sökte 8 380 men till hösten har bara 5 926 sökt. Många gallras bort och då har man ändå sänkt begåvningskravet från 4 till 3 på en 9-gradig skala, noterar tidningen.

Tidningen har en helt korrekt analys, när det kommer till behovet av fler poliser i Sverige:
"Vi är redan ett av de länder i Europa som har lägst polistäthet – 208 per 100 000 invånare (EU-snittet är 341). Och befolkningen har växt snabbt, särskilt med den ökade asylmottagningen. Därför är kraven på fler poliser rimliga. Men om inte polisen blir en betydligt mer attraktiv arbetsgivare så spelar det ingen roll hur många fler utbildningsplatser man skapar. De kommer inte att fyllas och fler redan verksamma poliser kommer att sluta.

Även Norrköpings Tidning gör en korrekt analys av problembilden i en ledare:

"Precis som när det gäller lärarna behöver polisyrket bättre arbetsförhållanden i allmänhet och högre löner i synnerhet. Yrkets status måste höjas till nygamla nivåer. Annars vill ingen bli nattväktare i Sverige."

På Expressen vill ledarsidans Anna Dahlberg betona statens kärnuppgifter och beskriver polisens kris:

"Poliskrisen kan inte ha undgått någon, men budgetunderlaget från myndigheten ger ytterligare en dimension. Utan förstärkningar kommer man tvingas att sparka 1 000 anställda. Det är det sista Sverige behöver. Vi tillhör redan ett av de länderna i Europa som har lägst polistäthet. Enligt Eurostat har vi bara 208 poliser per 100 000 invånare. 

Med tanke på den rådande polisbristen behöver Sverige varenda polis man kan skrapa ihop. Sveriges polisväsende är under hård press.

Befolkningen har ökat snabbt under senare år. Andelen kriminella unga män har blivit fler, vilket har lett till ökad brottslighet i Sveriges stadskärnor. Enligt Polismyndighetens prognos kommer de att bli ännu fler under de kommande åren."

 

En väldigt tydlig sammanfattning av en polis i kris. Och tidningen är tydlig med var bollen ligger när det gäller att prioritera statens kärnverksamheter:

 

"Regeringen kan inte längre blunda för att polisen och försvaret är i behov av betydande miljardtillskott framöver. Varje stat, oavsett storlek, bör kunna garantera sina medborgare grundläggande trygg- och säkerhet. Det är det lägsta kravet man kan ställa. I ett högskatteland som Sverige borde det vara en absolut självklarhet att man kan lita på att polis och försvar klarar av att sköta sitt jobb. Det kan man inte räkna med i dag. "

 

Blåljus håller med om Expressens ledare utom ordet framöver. Polisens kris har grott länge, och pengarna skulle ha behövts senast när polisens omorganisation sjösattes, precis som Polissamordningen framhöll redan för tre år sedan.

Ändå tycks det ännu inte ha gått upp för varket polismyndigheten eller regeringen vad som krävs för att göra polisyrket attraktivt. Det krävs ett rejält polislönelyft. Det duger inte med fagert tal längre. Poliserna och Polisförbundet har väntat i flera år och varnat för effekterna av ett löneläge som inte svarar upp mot marknadskrafterna och yrkets krav. Alla är inte lika inriktade på att bli poliser som Efraim, och om de en gång varit det finns risken att det går över i mötet med den polisiära verkligheten och kravet på att kunna försörja sig själva och möjligen även en familj. Möjligen även i Stockholmstrakten....

Tommy Hansson