Nättidningen som belyser polisernas vardag.
Blåljus - Logotype
Publicerat 2016-06-01 08:40

Effektivare polis och en attraktivare polis

Det var ett historiskt ögonblick när ännu en utredning som föreslår att Polisutbildningen borde bli högskola överlämnades till regeringen.


Inrikesminister Anders Ygeman har redan tidigare gjort sig känd för bevingade ord, som att det är "förjävligt" när poliser blir attackerade.


Nu sammanfattade han målet med den nya utbildningsreformen som att den ska bidra till en "effektivare polis och en attraktivare polis" som får fler att söka sig till yrket.

 

Ministern betonade att redan i den rödgröna regeringens första regeringsförklaring för ett och ett halvt år sedan, lades målet fast att polisutbildningen skall bli en riktig högskoleutbildning. Det ger poliserna bättre möjlighet att angripa föränderlig, avancerad och organiserad brottslighet som är dagens verklighet.


Dessutom betonade utredaren Petra Lundh (nedan tv) att anknytingen till polisforskning mer naturlig, idag tvingas ju de poliser som forskar kring verksamheten att göra det på andra institutioner, som exempevis Linköpings Universitets institution för informatik.

Eller på Stockholms universitets institution för sociologi...

  

Helena Hellmark Knutsson, (th) som är minister för högre utbildning och forskning betonade att förändringen ger möjlighet till ett bredare lärande som inte slutar när poliseleverna går in i yrket utan blir ett led i ett livslångt lärande för att utveckla sin profession och yrkesroll. Dessutom med knytning till forskning. 

 

Utredningen föreslår bland annat att:

  • Den nuvarande grundutbildningen till polisman ska omformas till en yrkesexamen om 180 högskolepoäng som ska benämnas polisexamen.
  • Gymnasiebetygen ska få större betydelse för antagningen till utbildningen. Psykologtest bör finnas kvar. Begåvningstestet och personlighetstestet bör slopas. Lämplighetstestet och någon form av psykologisk bedömning ska vara kvar liksom de fysiska och medicinska kraven - samt krav på körkort och svenskt medborgarskap.
  • Den som antas till polisutbildningen ska precis som i dag ha genomgått en säkerhetsprövning eftersom utbildningen fortsatt bör vara placerad i säkerhetsklass.
  • Universitets- och högskolerådet bör ta fram en ny områdesbehörighet för utbildningen som leder till polisexamen. Den bör innefatta de nödvändiga kraven för att studenten ska kunna tillgodogöra sig utbildningen.
  • Tiden på den verksamhetsförlagda delen av utbildningen ska vara lika lång som den nuvarande aspiranttjänstgöringen, vilket motsvarar 37.5 högskolepoäng.

Det är som bekant ett gammalt krav från Polisförbundet, att Polishögskolan som hetat så sedan början av 1970-talet skall bli en riktig högskola även till namnet. Det har ingenting med praktig eller teori att göra. Sjuksköterskor lär sig så klart att sätta kanyler på sjuksköterskehögskolan, militärer lär sig att försvara landet på militärhögskolan. Poliser lär sig bland annat att skjuta på Polishögskolan. Nu efter att Polishögskolan haft sitt namn i över 40 år, är det dags att sätta verklighet bakom ordet.

 

Så här skriver Polisförbundet om den nya utredningen som är den senaste i raden av utredningar som förordar högskola för poliser.

 

"Att polisstudenter får tillgodoräkna sig högskolepoäng och att stärka polisforskningen är viktigt för att både uppvärdera och utveckla polisyrket anser Polisförbundets ordförande Lena Nitz.

 

– Jag är stolt och nöjd att en högskoleutbildning för poliser nu föreslås. Det stärker polisers utvecklingsmöjlighet, vidareutvecklar polisarbetet genom att knyta till sig forskning och höjer polisyrkets status, säger Lena Nitz, polisförbundets ordförande.

 

– Det är nu viktigt att hålla ett högt tempo så att högskoleutbildningen snabbt kommer på plats för att utveckla polisyrket och få fler att vilja bli poliser. Jag förutsätter nu att mer resurser avsätts både för polisverksamheten, men också för utbildningen för att möta polisbristen, säger Lena Nitz.

 

Polisförbundet har varit drivande i att få till en högskoleutbildning för poliser och har bidragit till utredningen. Samtidigt hade vi gärna sett ett större fokus på polisforskning.

 

– Det är viktigt att stärka kopplingen mellan polisforskning och polisverksamhet genom att skapa en gemensam bild av vad forskningen ska åstadkomma för att utveckla det praktiska polisarbetet. Det är också något vi kommer ta upp i vårt remissvar, säger Lena Nitz."

 

Max Lutteman, som har suttit med i expertgruppen för Polismyndighetens räkning, anser också att i och med att det blir en högskoleutbildning så höjs kvaliteten.

– Samhället är mer komplext, kriminaliteten blir mer globaliserad och brottslingarna använder mer teknik. För att följa den utvecklingen behöver utbildningen bli akademisk.  Sen måste det vara en balans mellan praktik och teori, säger han till polisen.se. Han nämner även att den verksamhetsförlagda utbildningsdelen (VFU) blir obetald och eleven har rätt till studiestöd. Eleverna ska ha polisbefogenhet efter två års utbildning när de är ute i verksamheten, men de är inte anställda som poliser.

Max Lutteman anser att det blir mer tydligt att den verksamhetsförlagda utbildningen är just en utbildning än vad det är i dag. Men han kan också se nackdelar.

– Det blir dyrare för individen, det skulle kunna få effekter på antal sökande, säger han till polisen.se.

 

En som inte är så entusiastisk, förutom Liberalerna som Blåljus skrev om igår, är Beatrice Ask. I ett TT-telegram säger hon att det poliseleverna behöver är mer "verklighetsbaserad träning" i stället för akademisering. Hon menar att det är det som händer ute i verkligheten som är viktigt och att vi får ut fler poliser i verksamheten... Ett spår hon har varit inne på tidigare.

 

Blåljus ser många tydliga förbättringar i utredningen - Polis i framtiden. Tanken är ju att de första poliseleverna som skall omfattas av reformen skall antas under 2018, och därmed blir färdiga poliser runt 2021. Det som kan krocka med att göra polisyrket attraktivt och underlätta rekryteringen till yrket, är att poliseleverna är de som skall bekosta reformen.
Det gör de genom att de inte får ens den ynkliga aspirantlön som idag utgår med ett belopp om 15 000:- per månad för den tid utbildningen sker i ordinarie polisverksamhet och eleverna har polismans befogenhet. Det är vad som gör att utredningen kan konstatera att den nya längre utbildningen endast blir obetydligt dyrare än den gamla.

 

Den verksamhetsförlagda delen av utbildningen finns enligt förslaget kvar, fast kan inträffa vid olika tillfällen under utbildningen. Då kan en poliselev hamna sida vid sida med en ordinarie polis i väldigt utsatta situationer, exempelvis i förorten, vid demonstrationer eller på fotbollsmatcher. Poliseleven kan tvingas ingripa mot farliga personer, bli utsatt för sten - handgranats - molotow- kastning och allt annat som vanliga poliser drabbas av. En kan ju fråga sig hur attraktivt det är. På en direkt fråga från Blåljus, svarar Petra Lundh, att utredningen inte menar att utredningen inte funnit skäl att särskilja polisutbildningen från andra universitetsutbildniningar med praktik, men att det så klart utgår studiemedel för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen.

 

Det känns inte helt optimalt att poliseleverna skall betala för förlängningen av utbildningen genom försämrad (borttagen) lön. Å andra sidan är det en tid till 2021 när de nya poliserna kommer ut. Till dess har Polisförbundet all anledning att överväga vilka ingångslöner som gör polisyrket attraktivt under de nya förutsättningarna. Den debatten förekommer ju redan, men kraven lär komma att omformuleras till 2021.


Polisförbundet tar alltid önskan att polisyrket skall vara attraktivt på allvar.

 

Tommy Hansson

 

 

 

 

 


Gilla sidan:
Nu räcker det