Dubbla budskap gynnar inte frivilligt återvändande

Tiden går och med den glöms debatten om Polismyndighetens Rättsäkra och Effektiva Verkställighet av Avvisningar, REVA. Under mellantiden har krav ställts på att 80000 människor som fått avvisningsbeslut skulle lämna landet. I verkligheten lämnar mindre än hälften med avvisningsbeslut Sverige frivilligt.
Tiden går och med den glöms debatten om Polismyndighetens Rättsäkra och Effektiva Verkställighet av Avvisningar, REVA. Under mellantiden har krav ställts på att 80000 människor som fått avvisningsbeslut skulle lämna landet. I verkligheten lämnar mindre än hälften med avvisningsbeslut Sverige frivilligt.

Det är Joakim Palme och Henrik Malm Lindberg, Delegationen för migrationsstudier, (Delmi) som utrett vad som gör svårigheterna så stora att få de som fått avslagsbeslut att följa besluten.

Utredarna konstaterar att det den nuvarande politiken och regelverket lett till ett framväxande skuggsamhälle där man ofta lever på illegala aktiviteter och där man lever i stor utsatthet.

Det finns nuförtiden en ganska bred politisk ambition att öka återvändandet, men rapporten visar på ett regelverk som ger motstridiga signaler och goda möjligheter att genom att dröja sig kvar i Sverige få nya chanser att stanna. Det bidrar inte till tydlighet eller trovärdighet.

Utredarna noterar att effektiviteten och rättsäkerheten i systemet ofta fått stryka på foten mot det tredje målet, den förmenta humaniteten. Till det kommer Migrationsverkets och Polismyndighetens prioriteringar av avvisningsverksamheten, där myndigheterna har många andra prioriterade verksamheter. Dessutom tycks uppdelningen av ansvaret för avvisningarna mellan två myndigheter inte optimalt och resurssättningen otillräcklig.

Ett exempel som Henrik Malm Lindberg ger till SR på dubbla signaler är den så kallade gymnasielagen, som ger vissa ensamkommande ungdomar rätt till en andra chans att få stanna kvar i Sverige. Ett annat är spårbytet som ger möjlighet att söka uppehållstillstånd som arbetskraftsinvandrare för en del som fått avslag på sin asylansökan.

– Jag tycker att man behöver se över spårbytesmöjligheten, man behöver se över möjligheten till överklagande, man behöver se över möjligheten till verkställighetshinder för att processen ska bli snabbare, säger Lindberg bland annat till SR.


 

Blåljus välkomnar rapporten, så här ca sex år efter REVA-debatten. Har politikerna och media lärt något sedan dess?


Tommy Hansson