Publicerat 2019-02-07 16:30

Debatt om polisernas löner i Expressen

Riksdagsmannen Andreas Carlsson från Kristdemokraterna, är även vice ordförande i justitieutskottet. Han har idag skrivit en debattartikel i Expressen som behandlar att regeringen trots att den gällande statsbudgeten öronmärkt 350 miljoner till polislöner, inte tagit upp det i regleringsbrevet till Polismyndigheten.

Andreas menar att regeringen trotsar riksdagens beslut och vägrar inse att det krävs höjda löner för svensk polis om poliskrisen ska vändas. Bara i januari i år slutade 48 poliser sitt arbete av andra skäl än pension. Hälften av dem var under 40 år. Det visar siffror från Polisförbundet, skriver han.
 

2017 lämnade 464 poliser för ett annat jobb, 2016 lämnade 460. Det är mer än dubbelt så många som 2014. Samtidigt står utbildningsplatser tomma runt om i landet. Ska antalet poliser öka behöver utflödet ur myndigheten stoppas och fler lockas tillbaka till yrket, konstaterar Andreas. 


Det krävs ett riktat lönelyft. Det kan inte komma som en överraskning för regeringen. Löneutvecklingen för poliser har varit under all kritik de senaste åren. Värst har de som arbetar i yttre tjänst drabbats, och det är precis den delen av polisen som flest människor efterfrågar: synliga poliser som skapar trygghet på gatorna.

 

Situationen för svensk polis är väl känd hos Sveriges politiker, med en kriminalitet som biter sig fast och dödsskjutningar som slår nya rekord. Samtidigt har många poliser valt att sluta och polistätheten i Sverige är den lägsta på tio år. Det krävs en rad åtgärder för att komma till bukt med problemen. Men det krävs också en regering som genomför dessa åtgärder. Polisen behöver ett lönelyft.

 

Därför menar Andreas att det är bra att Sverige regeras på Kristdemokraternas och Moderaternas budget 2019. För där avsattes 360 miljoner till höjda polislöner. Fördelas den summan jämnt över de 19 976 anställda poliserna får de en löneökning på 1 500 kronor varje månad, skriver Andreas och noterar att.Kristdemokraterna anser att de förtjänar det.

 

Men i regleringsbrevet till Polismyndigheten, som regeringen utfärdar, står inte en rad om höjda polislöner. Trots att riksdagen har beslutat att poliserna ska få högre lön. Regeringen har helt enkelt ett riksdagsbeslut på sitt bord som de vägrar genomföra. På rak fråga i söndagens Agenda om regeringen kommer låta poliserna få pengarna, duckade Mikael Damberg. Frågan upprepades: ”Är det inte självklart att säga ja till pengarna?” Damberg viftade bort frågan med att det är parterna som sätter lönen.

 

KD-M-budgeten innebär inget annat än att parterna sätter lönerna. Men det krävs en riktad lönesatsning för att säkerställa att det finns tillräckligt med medel för att höja lönerna menar Andreas Carlsson. Varför är det så svårt för Mikael Damberg att medge det och att verkställa det beslut som riksdagen fattat?

 

Högre polislöner är viktigt både för att locka poliser till yrket och för att få dem att stanna kvar. Det är inte konstigt att det just är många under 40 som slutar. Polisyrket är ett yrke där kompetens och erfarenhet ofta är samma sak. 

 

Andreas noterar att regeringen i januariöverenskommelsen med stödpartierna Centern och Liberalerna har kommit överens om att polisyrket ska göras mer attraktivt.

Denna överenskommelse stannar dock bara vid ord om man samtidigt stoppar en redan beslutad lönesatsning.


Mikael Damberg påstod i Agenda att det finns en bred politisk enighet i polisfrågan i Sverige noterar Andreas Carlsosn. Det stämmer att många vill se fler poliser. Men för att nå dit krävs högre polislöner. Det är dags att svara på frågan: Tänker regeringen snuva Sveriges poliser på 360 lönemiljoner?

 

Blåljus följer debatten med intresse. Det ska visst finnas en del pengar i Polismyndigheten. Det ska finnas en bred politisk samsyn om att polisyrket måste uppvärderas, bland annat med de argument som Andreas Carlsson för fram. Då borde det vara möjligt för parterna att inom gällande avtal belöna polisarbete och erfarenhet från basverksamhet som polis. Men parterna har ännu inte lyckats komma överens om de löneökningar som skulle börja gälla den 1 oktober och det beror inte på att polisfacket saknar idéer om hur polisyrket ska kunna uppvärderas.

Tommy Hansson
Gilla sidan:


 


Tidningen POLISEN


Brandfacket
Dela
sidan:
Polisfacklig historik i Stockholms stad 1890-1994