Det hände just idag i historien 26 mars till 1 april:

Ett av jordens mest tättbefolkade länder

Den 26 mars 1971 utropade dåvarande Östpakistan - ett pakistanskt område på Indiens nordostkust - sin självständighet som staten Bangladesh. Det här utlöste ett krig med Pakistan som slutade med att Bangladesh erkändes 16 december samma år. Bangladesh är ett av de mest tättbefolkade länderna i världen. Man talar bengali vilket också är språket i de indiska grannstaterna Västbengalen och Tripura. Majoriteten i landet är bengaliska muslimer. Bangladesh är mycket bördigt bl a eftersom tre väldiga floder - Brahmaputra, Ganges och Meghna  - ständigt fyller på det bengaliska deltat med nytt näringsrikt sediment ända ifrån Himalaya.

Bilden ovan: Mangroveträsk i floddelta i Bangladesh.

Chrusjtjov gjorde livet lite normalare i Sovjet

Den 27 mars 1958 tillträdde Nikita Chrusjtjov formellt posten som Sovjetunionens premiärminister. Därmed avsattes Nikolaj Bulganin från uppdraget. I praktiken hade Chrusjtjov i egenskap av förste sekreterare för Sovjetunionens kommunistiska parti varit landets ledare ända sedan 1953. Han inledde en avstalinisering bl a genom att peka på Stalins terror mot den egna befolkningen. Sovjetinvånarna fick uppleva viss normalisering av vardagslivet. Men förföljelsen av oliktänkande upphörde inte på något sätt även om den minskade. Den nya svenska Polisen, på väg att bli statlig under Rikspolisstyrelsen, fick sitt elddop då  Chrusjtjov 1964 besökte Sverige. Det var också början till slutet för den ryske ledaren som samma år avsattes till förmån för Leonid Brezjnev. Chrusjtjov fick tillbringa de sju återstående åren av sitt liv i husarrest. Bilden ovan: Chrusjtjov (vid årorna), Tage Erlander och tolk i Harpsundsekan.

Rationaliseringar kostade många liv

Den 28 mars 1956 omkom 16 personer och 10 skadades då en rälsbuss kolliderade med ett godståg mellan Akkavare och Arvidsjaur på Inlandsbanan. Sammanstötningen blev förödande för rälsbussen litt YCo6 med dess tjänstevikt på ca 19 ton. Den mötte ett ånglok litt E2 på drygt 55 ton som dessutom drog en rad godsvagnar. Som ett led i rationaliseringen av Statens järnvägar 1955 hade man  dragit in platsvakten i Akkavare. För att kunna köra trafiken som vanligt tillät man alltså tågmöten på obevakade trafikplatser. Den aktuella dagen stannade rälsbussföraren i Akkavare men glömde bort informationen han fått om det mötande godståget och avgick mot Arvidsjaur. Tågen möttes i en kurva ca 3,2 km söder om Akkavare. Det kan vara värt att nämna att dagens säkerhetssystem på svenska allmänna, elektrifierade järnvägar gör det normalt omöjligt för en sådan olycka att inträffa.

Bilden ovan: Aktuella ångloket E2 fick mindre skador och finns än idag på en museibana.

Polischefer fällda för avlyssning

Den 29 mars 1990 åtalades sex polischefer i Sverige för otillåten avlyssning av svenska kurder och palestinier. Samtliga nekade då man menade att avlyssningen skett för att förhindra våldsdåd från det kurdiska partiet PKK. Bland de som fälldes märks Hans Holmér, tidigare bl a länspolismästare i Stockholm och P-G Näss, bl a SÄPO-chef.

Presidentdrama med "motiv" från filmens värld

Den 30 mars 1981 utsattes USA:s president Ronald Reagan för ett mordförsök. Då hade han varit president i drygt två månader. Attentatsmannen John Hinckley Jr sköt presidenten i bröstet när denne kom ut från ett hotell i Washington efter att ha hållit tal. Reagans ena lunga punkterades och tre andra personer intill skadades. Alla repade sig dock. Det brutala brottet mot den före detta filmskådespelaren Reagan har en bisarr inramning. Under rättegången kom det fram att ett sorts motiv var att Hinkley med dådet ville imponera på skådespelerskan Jodie Foster (bilden t h). Gärningsmannen var besatt av filmen Taxi Driver som han sett 15 gånger och han identifierade sig starkt med Robert de Niros roll Travis Bickle i filmen. Jodie Foster, då 13 år, medverkade som den drogberoende och prostituerade Iris i samma film. Inte överraskande dömdes Hinkley till rättspsykiatrisk vård. Det blev mycket bråk om det i USA och flera delstater skärpte som en direkt följd kraven för att våldsbrottslingar skulle kunna dömas till vård i stället för straff.

Ett erkännande som ledde mot storkrig

Den 31 mars 1909 erkände de serbiska myndigheterna formellt den österrikiska annekteringen av området Bosnien och Hercegovina på Balkan. De serbiska nationalisterna däremot vägrade att erkänna övertagandet. Det här fanns med bland motiven när den österrikiske tronföljaren Franz Ferdinand och hans hustru blev mördade under statsbesöket i Sarajevo 1914. Det i sin tur blev som bekant en av flera utlösande faktorer bakom första världskrigets utbrott.

Bilden ovan: Staden Mostar i sydvästra Bosnien och Hercegovina idag.

SOS betyder inget särskilt - det är en bra nödsignal bara

"Historiska notiser" i Blåljus deltar inte i upptågen den 1 april. Alla påståenden kring vår medverkan är falska. Således även detta påstående. Solklart? Hursomhelst, den 1 april 1905 beslutades  i verkligheten om en tysk lag där bokstavskombinationen SOS  infördes som allmän nödsignal vid telegrafering med morsealfabetet. Året därpå blev den en internationell konvention som trädde i kraft 1908. Den ersatte CQD som prövats men aldrig blivit konvention. Vid RMS Titanics förlisning 1912 sändes för säkerhets skull både CQD och SOS. Det är en myt att det skulle ha varit första gången SOS användes – däremot var det troligtvis sista gången för CQD i större sammanhang. Det finns många myter om signalerna. Sanningen om CQD är CQ kom från de tidiga morsesändningarna inom bl a posten och järnvägen där de var allmän anropssignal (CQ uttalas ungefär som ”seek you”). Till det la man D som i ”distress” (nöd). CQD blir alltså ”allmänt anrop nöd”. SOS betyder ingenting alls hur mycket nu än någon påstår något annat. SOS konstruerades och antogs som en signal som är enkel att signalera, rytmisk och lätt att komma ihåg även under svår stress – tre korta tre långa tre korta i en följd.

Bilden: Trots att både CQD och SOS sändes från Titanic kom hjälpen för sent för många.