Publicerat 2020-05-14 00:10

Det hände just i dag i historien mellan 14 och 20 maj:

Demonstranter besköts med kulsprutor. I Sverige!

Den 14 maj 1931 tågade en grupp strejkande arbetare mot Lunde utanför Kramfors. De skulle protestera mot att strejkbrytare satts in för att göra deras jobb i en konflikt om arbetsgivarens lönesänkningar vid Marma-Långrörs AB:s sulfatfabrik vid Marmaverken i Hälsingland. Den lokala polisen räckte inte för hantera situationen och Länsstyrelsen anhöll om förstärkning från Sollefteå garnison. Försvaret skickade 60 man infanteri och beriden träng med kulsprutor under befäl av kapten Nils Mesterton. Truppen och demonstrationståget möttes vid Lunde och demonstranterna blev beordrade att stanna. Det som sedan hände skildras olika av arbetarna och militären. Obestridligt är att kapten Mesterton beordrade eld och att soldaterna sköt med gevär och kulsprutor mot demonstranterna. Fyra arbetare och en åskådare dödades – den sistnämnde av en rikoschett. Fyra skadades. Regeringens Ådalskommission som bl a hade med en representant för arbetarna skrev: ”En kravall som i någon av rikets större städer säkerligen kunnat avvärjas med en relativt ringa polisstyrka utan andra skador än några krossår, föranledde i detta fall det ohyggliga resultatet av fem dödade och fem skadade. Enligt kommissionens mening visar detta med styrka på vad som redan förut framhållits, nämligen vilket olämpligt medel för ordningens upprätthållande militären är i sådana fall där det icke är fråga om att möta en öppet beväpnad motståndare.” Mycket riktigt blev det kort senare i lag förbjudet att sätta in militär mot allmänheten i Sverige.  Statspolisen inrättades 1933 som en resurs som kunde användas varsomhelst i landet och stödja den lokala polisen. 1965 blev all polis statlig och statspolisen behövdes inte längre. Däremot ändrades för ett antal år sedan den gamla lagen och det är nu åter tillåtet att sätta in militär mot allmänheten i Sverige. Måhända ett uttryck för den historielöshet som denna spalt drar sitt lilla strå till stacken för att avhjälpa. Bilderna ovan: Demonstrationståget i Ådalen en stund före beskjutningen.

 

"... ett utrotningskrig..."

Den 15 maj 1948 – dagen efter att staten Israel grundats – anföll Arabförbundet landet i hopp om att snabbt kunna utplåna det. Samma dag deklarerade nämligen Azzam Pasha, ledare för Arabförbundet, "This will be a war of extermination and a momentous massacre which will be spoken of like the Mongolian massacres and the Crusades" (”Detta blir ett utrotningskrig och en massaker av stor och varaktig betydelse som kommer att omtalas på samma sätt som de mongoliska massmorden och korstågen” Efter två månader besegrade dock Israel sina fiender och när det här kriget officiellt avslutades 1949 var det med israelisk seger.  Kriget innebar att Israel utvidgade sitt territorium med ca 40 % utöver FN:s delningsplan 1947 (se bilden). Israels yta ökade från tidigare 55% av Palestinas yta till 77%, medan den arabiska delen minskade från 45% till 23%. För den arabiska sidan blev nederlaget en politisk och militär katastrof. Den som börjar sätta sig in i den här konfliktens historia finner ganska snart att båda sidor i det här skedet gjort sig skyldiga till förfärliga terrorhandlingar och brott av olika valör. Håller man sig till fakta går det inte att utnämna någon till oskyldigt offer. Det återstår bara att idag önska alla parter en så långt möjligt rättvis lösning och en varaktig fred. Om något sådant nu är möjligt.

BILDEN: FN:s delningsplan för Palestina (1947). FN tänkte sig att dela upp Palestina i en judisk och en arabisk del med endast Jerusalem under internationell kontroll. Judarna accepterade delningen, men arabländerna och de palestinska araberna förkastade den. Resolutionen godtogs av de båda supermakterna USA och Sovjetunionen. Redan före delningsplanen hade ca 4/5 av det brittiska palestinamandatet givits till araberna, dvs landområdet på andra sidan av Jordanfloden. Judarna erbjöds ca hälften av det som var kvar - ca 1/10 del av det gamla Palestinamandatet som de blivit lovade i den s k Balfourdeklarationen från 1917– som innebar att den brittiska regeringen på vissa villkor stödde förslaget att upprätta ett judiskt hemland i Palestina.

Så började Oscarsgalan

Den 16 maj 1929 ordnades en privatmiddag på Hollywood Roosevelt Hotel i Los Angeles (bilden t h). Filmskådespelaren Douglas Fairbanks, Sr stod som värd. Tillställningen heter numera officiellt The Academy Awards men blev mest känd som The Oscars (svenska: Oscarsgalan). Den blir årligen återkommande efter 1929 och är idag filmvärldens största prisutdelningsgala. Namnet Oscarsgalan kommer sig av att de guldstatyetter som utdelas inom olika kategorier, kallas för Oscar. Den första galan 1929 blev också den enda som inte direktsänts av medierna. I början sände radion ut den men rätt snart tog TV över.

 

En Bernadotte vann Norge åt Sverige

Den 17 maj 1814 valdes den norske ståthållaren Christian Frederik till norsk kung. Tidigare samma dag hade han skrivit under den nya norska grundlag som den norska riksförsamlingen dagen innan hade antagit på Eidsvolls järnverk (bilden nedan t v den konstituerande församlingen i Eidsvoll, målning Oscar Wergeland) utanför Christiana (nuvarande Oslo). Karl XIII i Sverige accepterade inte valet utan hävdade Freden i Kiel som slöts den 14 januari 1814 och som föreskrev att Norge skulle bilda ett konungarike under svenska kungens ägande och suveränitet. Sverige angrep Norge under befäl av en av Napoleons före detta främsta generaler, den nyutnämnde svenske kronprinsen Jean Baptiste Bernadotte. Efter några inledande manövrar segrade Sverige i slaget vid Kjølbergs bro 14 augusti 1814. Då norrmännen insåg att svenskarna därmed hade fri väg till huvudstaden ingick de vapenvila och började förhandla. Redan till hösten tvingades Christian Frederik abdikera till förmån för Karl XIII. Trots detta blev antagandet av grundlagen och kungavalet en viktig milstolpe i Norges historia och 17 maj är som bekant Norges nationaldag.

 

Han blev känd som Erik den helige

Den 18 maj 1160 blev den svenske kungen Erik Jedvardsson, född omkring 1125, enligt legenden mördad i Uppsala. Han blev så småningom känd som Erik den helige och blev Stockholms och hela Sveriges inofficiella skyddshelgon (bilden t h från 1200-talet förmodas föreställa Erik Jedvardsson) Han helgonförklarades aldrig av påven i Rom men har fungerat bra för oss ända fram tills i dag och säkert även ett bra tag framöver. Hans ben gravsattes i Gamla Uppsala men flyttades 1273 till Uppsala domkyrka och bevaras än idag i ett skrin där. En osteologisk (läran om ryggradsdjurens skelett) undersökning av kvarlevor från hans relikskrin har visat att en av personerna vars ben låg i skrinet dog av yttre våld, troligen halshuggning. Mördaren Magnus Henriksson utropade sig efter mordet till Sveriges kung. Han blev i sin tur dödad året därpå av tronkrävaren Karl Sverkersson.  

 

Bortrövad flicka mor till comanchehövding

Den 19 maj 1836 blev den åttaåriga anglo-amerikanska flickan Cynthia Ann Parker bortrövad av comancheindianer under massakern vid Fort Parker nära den nutida orten Groesbeck, Limestone County, Texas, USA. De förde också bort hennes lillebror och två vuxna kvinnor. Cynthia kom att leva i 24 år med comancherna. Hon gifte sig med en av deras hövdingar och blev mor till Quanah Parker (bilden t v) som kom att bli en av de sista comanchehövdingarna som gav upp och överlämnade sig till armén. Cynthia blev senare fritagen av medlemmar ur poliskåren Texas Rangers. Men hon vägrade att återanpassa sig till de vitas liv och försökte vid flera tillfällen rymma tillbaka till sin stam. Hon avled av undernäring orsakad av apati som troligen uppstod därför att släktingar till hennes föräldrar med våld hindrade henne från att återförenas med sin stam. Quanah Parker var född omkring 1847 och avled 23 februari 1911 i Cache, Oklahoma. Han var som nämnts kwahadicomanchernas sista krigshövding.

 

IFK Göteborg främsta svenska lag i UEFA-cupen

Den 20 maj 1987 spelade den svenska fotbollsklubben IFK Göteborg 1-1 mot skotska Dundee United FC i finalen på Tannadice Park i Dundee, Skottland. Eftersom IFK Göteborg har besegrat Dundee United FC med 1–0 på Ullevi i Göteborg några dagar tidigare blev slutresultatet  2–1 till IFK Göteborg. Laget vann därmed för andra gången den europeiska fotbollstävlingen Uefacupen. IFK:s segrar i tävlingen (1982 och 1987) är de enda gångerna ett svenskt lag har vunnit cupen.
Bilden: IFK Göteborgs supportrar på Gamla Ullevi.

---

Red Claes Cassel