Nättidningen som belyser polisernas vardag.
Blåljus - Logotype
Publicerat 2017-10-09 09:30

Vinden har vänt

Nyhetsflödet under helgen har haft en hel del beröring med polisfrågor. Vi har kunnat läsa, att begravningspersonal ska gå på kurs för att lära sig att hantera beväpnade begravningsgäster. Det är inte utan att man kan fundera på om kyrkornas vapenhus ska återfå sin ursprungliga funktion...

Det är ändå bara ett litet tecken på en negativ utveckling, som tidigare gjort avtryck som väktare och larm på sjukhus, både på akutmottagningar och BB, eller att lärare blir utsatta för hot eller allvarligt våld.

I Agendas partiledardebatt, debatterades otryggheten och den grova kriminaliteten mellan Jonas Sjöstedt, (v) och Jan Björklund, (l).
Polisavsnittet börjar 1:14 in i programmet. I programmet beskrevs en oroande utveckling där kvinnor som utsätts för sexualbrott ställs mot våldsamma unga män, som begår väldigt många väldigt grova brott.

Jonas Sjöstedt erkände oförbehållsamt att polisen försummats under många år (av politikerna).

Även Jan Björklund vill i första hand angripa brottens orsaker. Men medan Jonas betonade ojämlikhet som orsak till brott, betonade Jan snarare möjligheter till egen försörjning genom anställningar och hårdare påföljder för brott. Rättsstaten är den svages bästa skydd, noterar Jan, annars är det den med det grövsta vapnet som styr.

Jan påpekade att polisernas löner är för låga för att rekrytera nya poliser, och vill att de ska höjas med 4000:- per månad, vilket Alliansen är överens om. Jonas noterade att dessa förslag från Alliansen kommer i opposition, medan regeringen nu sätter till pengar som kan göra skillnad på riktigt. Jan menar att polisen är ett tufft jobb, och därmed inte är lämpligt för akademisering - akademiska poliser riskerar att hamna bakom skrivbord medan ordningsvakter tar över gatorna...

Jimmie Åkesson, (sd), menar att problemet med kriminalitet i stor utsträckning är importerat, genom överrepresentation av migranter vid våldtäktsbrott och i gängen. De känner inte tillit eller tillhörighet till det svenska samhället. Det krävs en sammanhållningspolitik, mer resurser till polisen och att politikerna står bakom polisen.

Stefan Löfven, (s) menar att Sverige ska vara tryggt. Det är fel när man är rädd att gå till affären eller från tåget, då är något mycket, mycket fel. Polisen var underfinansierad under Alliansen. Nu får polisen mer pengar än de begärt, bland annat för att höja löner. Dessutom skärps straffen för grova brott de var för slappa tidigare. Det tas in fler elever till polishögskolorna, nästan dubbelt så många som tidigare.

Utanförskap är aldrig en giltig orsak till kriminalitet, menade Ebba Busch Thor, (kd). Hon vill ha tiotusen fler poliser i uniform, i yttre tjänst. Hon menar att regeringens satsning är falsk, då de talar om "polisanställda" vilket är något annat. Hon tog exemplet Östberga, det går fort när vi minster kontrollen över våra bostadsområden. Därför behöver polisernas löner ökas nu genast, så att poliserna stannar kvar.

Stefan Löfven talade om de 14 mest utsatta områdena, där det nu satsas extra polisresurser (vad hände med de 23 särskilt utsatta områdena, bland vilka inte ens Östberga kvalar in ännu??? Blåljus anm)

Unga gärningsmän får idag straffrabatt, vilket moderaterna med Ulf Kristersson (m) vill ändra på, det sänder fel signal. Det krävs tydligare krav, och det gäller även straffen för unga brottslingar. Det var tydligt att Gustav Fridolin (mp) mer ville fokusera på brottstyper än på gärningsmannens ålder. En 18-årig brottsling borde kunna rehabiliteras enligt honom, men en beväpnad kriminell skall frihetsberövas omgående.

Annie Lööf (c)  påpekade att tryggheten borde gälla alla i hela landet. Kvinnor, företagare och barn ska bli mindre utsatta för brott genom satsningar på polisen. Regeringen har vaknat för sent, och Sverigedemokraterna borde titta i sin egen riksdagsgrupp i stället för att säga att Sverige har importerat brottslighet, enligt Annie. Rättssamhället ska fungera både i södra Lappland och i förorten, för att ge brottsoffer upprättelse.

Stefan Löfven påpekade bland annat att polisen kommer att få sätta upp fler övervakningskameror tack vare regeringens lagändringar.

Jimmie Åkesson påpekade att hans parti under många år kämpat mot straffrabatten men inför döva öron, varför gjorde moderaterna inget i regeringsställning? Han berömde ändå moderaterna för den senkomna svängningen. "Äntligen"! Polislönerna är inte allt, poliserna måste också känna trygghet på sin arbetsplats. Vi måste stöda poliserna, som tryggar vår vardag. Vi ska ge dem befogenheter och ge dem möjligheter att göra sitt jobb på riktigt.

Gustav Fridolin vill också höja straffen för attacker mot blåljuspersonal och vapenbrott. Men dessutom vill han angripa brottens orsaker, genom investeringar i skolan, särskilt i de tuffaste områdena.

Debatten gick sedan över till att diskutera NMRs demonstration i Göteborg, en debatt som spretade betänkligt om vad som gynnar dem, och hur de kan bekämpas på bästa sätt. Kan åsikter förbjudas? Har polisen tillräckliga resurser för våldsbejakande demonstrationer? Har något parti eller någon företeelse ökat jordmånen för (nazistisk) extremism?

Som Blåljus berättade inför helgen, blev Dan Eliasson intervjuad i Ekots lördagsintervju av Jörgen Huitfeldt. Ett mycket hörvärt program, där Huitfeldt ställde kritiska frågor utan att det blev en ståndsrätt. Bortsett från lite statistikfäktning och olika verklighetsbeskrivning, gav det en fingervisning av vart svensk polis är på väg.



Jag är främst en byråkrat och teknokrat, en tjänsteman mer än en politiker...

Jag tar mitt uppdrag från regeringen oavsett politiska konjunkturer, svarade Dan Eliasson på den kritik från olika politiker som krävt hans avgång.

 

Lördagsintervjun är utgångspunkten för DNs huvudledare på måndagmorgonen. Tidningen menar att vinden ännu inte har vänt för svensk polis. Tidningen noterar att det varit två tunga år för Rikspolischefen, polisens omorganisation har inte gett de stora vinster som förespeglades, och det tycks som att omorganisationens kritiker får rätt. Tidningen skriver:

 

"Att driva igenom stora förändringar i en myndighet tar tid och det är därför inte heller orimligt att det påverkar resultaten under en period. Men det finns en gräns för vad allmänheten kan tänkas stå ut med även om problemen föregåtts av beskedet: ”Ursäkta röran, vi bygger om”. "

 

Tidningen noterar att Eliassons löften om en bättre polisverksamhet kommit på skam och citerar Rolf Granér, lektor på Polisutbildningen vid Linnéuniversitetet, i lördagsintervjun. Rolf säger: "Den här omorganisationen skulle göra polisen mer effektiv, och i stället blir det en diskussion om hur pass mycket mindre effektiv den har blivit"...

 

Tidningens slutsat blir att omorganisationen i stort blivit ett misslyckande och gör jämförelsen med att vissa våldtäktsärenden inte blir utredda på rätt sätt, samtidigt som polisen ägnar sig åt trafikförseelser. Blåljus kan inte låta bli att fundera över om det verkligen är samma poliser som har dessa två arbetsuppgifter. Och, om någon del av polisen blivit så obarmhärtigt beskuren som just trafikpolisen. Det kan vara värt att fundera över hur många fler trafikdödade människor ytterligare nedskärningar just där skulle innebära. Och, även brottslingar kör bil - ofta inte helt nyktra...

 

DN ställer rikspolischefen till svars för alla polisreformens och polisens tillkortakommanden, och det är väl relevant, då han är vår högste chef. Men, det ska inte glömmas bort, att bakgrunden till mycket av polisens brister beror på politikens ovilja att ge polisen tillräckliga resurser. Så det som möjligen kan läggas rikspolischefen till last, är att han inte genast då han tillträdde, likt Polissamordningen förklarade vad som skulle krävas om inte omorganisationens effekter skulle omintetgöras. Men då hade han kanske inte fått jobbet...

 

Det är värt att minnas Jonas Sjöstedts oförbehållsamma erkännande i partiledardebatten ovan, att politikerna försummat polisens finansiering under många år. När får vi se samma insikt från DN? Den tidningen har ju gång på gång hävdat att polisen skulle vara ett svart hål som mest kostade pengar utan att producera lag och ordning. Och att polisens anslag snarast borde minskas.

 

Kort sagt kan vi konstatera att rikspolischefen bara behövde något år på posten för att se behoven av resursförstärkning. Det tog sin tid, alltså. Och då förklarade han situationen så att regeringen uppfattade budskapet. Med ökade resurser kan, som DN skriver i sista raden på ledaren, den negativa trenden vändas. Poliserna vill inget hellre än att ha tillräckliga resurser för att utreda våldtäkter, grova våldsbrott och andra brott. Dessutom vill poliserna har tillräckliga resurser för att patrullera i södra Lappland och i Rinkeby eller Östberga. Komma närmare medborgarna, helt enkelt.

 

Rikspolischefen har faktiskt varit under sin ämbetsperiod varit en bättre talesman för ökade polisresurser än flertalet politiker. Samstämmigheten mellan politikerna att polisen ska ha mer resurser är ny. Skillnade dem emellan är hur satsningen ska se ut. Rikspolischefen menar att vinden vänder nu. DN menar att vinden inte har vänt än.

 

Expressen beskriver vindkantringen så här i sin ledare:

"Ta otryggheten. Den debatten inleddes med att Jonas Sjöstedt beklagade att politikerna alltför länge har försummat polisen. Om någon för bara något år sedan hade förutspått att självaste vänsterledaren skulle påstå något sådant hade denne blivit avfärdad som oseriös.

Nu formligen tävlade partiledarna i att kräva fler poliser och strängare straff. Alla vill låta som moderater i rättspolitiken."

 

Men DN har verkligen inte banat vägen för vindkantringen...


Tommy Hansson





Gilla sidan:
Dela
sidan:
Polisfacklig historik i Stockholms stad 1890-1994

Nu räcker det