Publicerat 2019-09-19 09:20

Vad fungerar bäst mot gängkriminalitet

Det diskuterar politiker från flertalet riksdagspartier nu, med nästa möte i morgon, fredag. Under tiden som samtalen pågår, har Polisförbundet frågat Sveriges poliser vad de tror skulle vara effektiva åtgärder för att mota gängkriminaliteten, minska brottsligheten och öka tryggheten.

Undersökningen gjordes innan TV-programmet Uppdrag Granskning gav exempel på hur det nuvarande straffrättsliga systemet (inte) fungerar på unga väldigt brottsaktiva personer. Först mängdrabatt på grund av massor av brott (och då räknas inte ens de som förundersökningsbegränsats), sedan ungdomsrabatt på grund av grova brott tidigt i livet, sedan obligatorisk (mer eller mindre) 1/3 rabatt på utdömt fängelsestraff... Och resultatet förskräcker.

Politiska förslag på att mota den grova brottsligheten diskuteras i dagarna. Här är poliskårens högst prioriterade åtgärder.

 

Genom en medlemsundersökning till drygt 1 600 poliser har Polisförbundet tagit reda på hur poliskåren ställer sig till de förslag som de politiska partierna nu diskuterar för att mota den grova organiserade brottsligheten.

 

I undersökningen, som genomförts genom Novus, har poliserna valt ut de viktigaste av de 35 förslag som politikerna lagt på bordet.

 

– Resultatet av den här undersökningen visar tydligt att poliser vet att det inte finns något quick fix mot den organiserade brottsligheten. De anser att det behövs både åtgärder här och nu för att förbättra verksamheten och dämpa den upptrissade situationen, men att det också krävs en långsiktighet och en uthållighet om vi ska lyckas, säger Lena Nitz, Polisförbundets ordförande.

 

Av de mer kortsiktiga politiska förslagen prioriterar poliserna i undersökningen tre saker:

  • Se över mängdrabatten och slopa straffrabatten för unga.
  • Fler poliser, men också att de poliser som finns används på rätt sätt – att de får fokusera på kärnuppdraget.
  • Stärk utredningsmöjligheterna genom sänkt gräns för hemlig telefonavlyssning, kameraövervakning och rumsavlyssning.

Av de långsiktiga förslagen vill poliskåren helst att det brottsförebyggande arbetet stärks, exempelvis genom mer resurser till skola och socialtjänst.

–  Det är viktigt att de som jobbar där ute och som möter den här brottsligheten varje dag får säga sitt om de förslag som ligger på bordet och om de verktyg de behöver, säger Lena Nitz.

 

I undersökningen har poliserna även gett egna förslag på lösningar, exempelvis större fokus på narkotikabekämpning, stärkt gränsbevakning, utökade befogenheter för tullen, ökad visitationsrätt mot villkorligt frigivna med mera.

 

– Det här är förslag som borde diskuteras. Poliser ute i verksamheten har kunskapen som politikerna behöver för att fatta bra beslut, säger Lena Nitz.

 

Lena Nitz efterfrågar också en långsiktighet och en politisk uthållighet i de satsningar som görs och påminner om Polisförbundets förslag om en partiöverskridande och varaktig polisberedning. Med en sådan kan en stabilare kriminalpolitik grundad på en ordentlig omvärldsanalys bedrivas.


– Förutom att en polisberedning är nödvändig så vore det också ett politiskt erkännande av att det inte finns någon enkel lösning på problemen, säger Lena Nitz.

 

Resultatet av undersökningen

De 8 högst prioriterade åtgärderna enligt poliserna


  1. Slopa dagens form av mängdrabatt för den som begått flera brott.
  2. Fler poliser. 
  3. Slopa straffrabatten för de mellan 18–21 år. 
  4. Låt poliser fokusera på kärnuppdraget och prioritera bort sådant som poliser inte behöver arbeta med, exempelvis transporter.
  5. Bättre utredningsmöjligheter genom sänkt gräns för när hemlig teleavlyssning, kameraövervakning och rumsavlyssning ska kunna ske. Inför även en möjlighet till hemlig dataavläsning. 
  6. Frigöra polisiär tid genom att minska polisers administrativa arbetsuppgifter.
  7. Förstärk det myndighetsgemensamma arbetet mot grov organiserad brottslighet. 
  8. Satsa långsiktigt på skolor och socialtjänst i socialt utsatta områden.

De 5 lägst prioriterade åtgärderna enligt poliserna: 

  1. Lagstifta om brottsförebyggande ansvar för kommunerna.
  2. Bygg ut Statens institutionsstyrelse.
  3. Inför ett nationellt avhopparprogram.
  4. Inför ett system med visitationszoner.
  5. Inför ett system med vistelseförbud.

Polisernas egna förslag

I fritextsvar återkommer bland annat dessa förslag på vad som behövs:

  • Fokusera mer på narkotikabekämpning. Stärk tullen och utöka tulltjänstemännens befogenheter. Stärk gränsbevakningen.
  • Inför jourdomstolar.
  • Ökad visitationsrätt för poliser mot villkorligt frigivna.
  • Utökad punktmarkering.
  • Minska statusen på att vara gängkriminell genom att bland annat ge poliser rätt att beslagta dyrbara föremål från misstänkta gängmedlemmar och låta bevisbördan om hur de fått föremålen ligga hos den misstänkte.
En bön att stilla bedja om, vore att politikerna skulle lyssna på poliserna som dagligen möter dessa gärningsmän och framför allt deras offer. Hade politikerna lyssnat på poliserna och Polisförbundet redan i samband med Polisreformen, hade sannolikt situationen inte varit lika akut som idag.
 
Kolla gärna i Nyhetsmorgon, där polisen Hanif Azizi som arbetar i Rinkeby, får kommentera vilka åtgärder som skulle vara effektiva på riktigt. Inslaget börjar en timma och åtta minuter in i programmet. Eller kortare version här.
 
Tommy Hansson


Gilla sidan:
Dela
sidan:
Polisfacklig historik i Stockholms stad 1890-1994