Publicerat 2019-11-28 10:50

Tryggheten i Stockholms län svajar betänkligt

Det diskuteras ibland om Sverige är tryggt eller inte. Och, visst klarar sig de allra flesta från att bli skjutna eller våldtagna under en viss tidsperiod. Men det finns även en djupare aspekt, hur medmänniskor upplever sin trygghet och hur eventuell otrygghet påverkar deras vardag. Och vilka som drabbas hårdast. Kanske brann grannens bil, eller blev barnets skolkamrat rånat på hemväg från skolan?

Dessutom frågas i enkäten om förtroendet för polisen, en fråga som är högst relevant givet Polismyndighetens bristande resurser. 77 procent av länsborna har ändå ett stort förtroende för polisen, 20 procent ett lågt.

Allt detta och mycket mer har Länsstyrelsen i Stockholms län undersökt i en stor undersökning byggd på svar från hela 6 200 länsbor.  Undersökningen har genomförts vartannat år sedan 2011 och resultaten är ganska tydliga i vissa delar.

 

"Andelen länsbor som känner sig otrygga har ökat de senaste åren. Otryggheten märks bland annat i det egna bostadsområdet, i kollektivtrafiken och på gator och torg. Det har även blivit vanligare att avstå från aktiviteter på grund av rädsla att utsättas för brott. Det visar siffror från medborgarundersökningen, som Länsstyrelsen genomför vartannat år.

 

 

Var femte länsbo har någon gång under det senaste året känt sig rädd eller otrygg i sitt eget bostadsområde under dagtid. Det är en fördubbling jämfört med de 11 procent som gav motsvarande svar år 2011. Under samma period har andelen som upplevt otrygghet kvällstid ökat från 33 till 44 procent.

 

– Otryggheten har ökat kontinuerligt under de åtta år som Länsstyrelsen har genomfört medborgarundersökningar, men förändringarna mellan varje undersökningstillfälle är relativt små. Jämfört med undersökningen 2017 har otryggheten ökat något medan andelen som oroar sig för att utsättas för våld eller hot om våld ligger kvar på ungefär samma nivå, säger Gunhild Graseman, analytiker på Länsstyrelsen Stockholm.

 

Nära var fjärde (23 procent) länsbo har ofta eller ibland oroat sig för att utsättas för våld eller hot om våld under det senaste året, det är en ökning med åtta procentenheter sedan 2011.

Otryggheten får konsekvenser. Var tredje länsbo har någon gång under det senaste året avstått från någon aktivitet, på grund av oro att utsättas för brott. Andelen har ökat sedan 2011 då 20 procent svarade samma sak.

 

– Det är främst unga som låter bli att göra saker. Bland dem som är mellan 18 och 30 år svarar var fjärde person att de flera gånger under det senaste året avstått aktiviteter som till exempel promenad eller bio, säger Gunhild Graseman.

 

Hälften av länsborna anser att det går att lita på människor i det egna bostadsområdet och drygt var tredje anser att det går att lita på människor i allmänhet. Unga och länsbor med utländsk bakgrund anser i mindre utsträckning att man kan lita på andra människor.

 

– Även om länsbornas upplevelser av otrygghet ökat ser vi inte samma mönster avseende tilliten. Den tillit länsborna har både till människor i allmänhet och andra i bostadsområdet har varit förhållandevis stabil de senaste åtta åren, säger Gunhild Graseman.

 

Undersökningen visar också att allt fler har fått en pessimistisk inställning till länets framtid avseende trygghet. Fyra av tio tror att situationen kommer att försämras på 10–15 års sikt. 2011 var det 24 procent som gav samma svar. Även om unga länsbor (18–30 år) är den grupp som i störst utsträckning upplever otrygghet och rädsla är det också den grupp där flest ser ljust på framtiden.

 

Exempel på resultat från årets medborgarundersökning

  • Upplevelser av otrygghet och rädsla är mer vanligt bland unga och kvinnor jämfört med män och äldre.
  • Två procent av länsborna har under det senaste året ofta känt sig otrygga i sitt bostadsområde dagtid, det motsvarar nära 40 000 länsbor i åldrarna 18–85.
  • Sju av tio upplever att tryggheten i kollektivtrafiken överlag är bra, samtidigt som hälften någon gång under det senaste året känt sig rädda eller otrygga i samband med resa.
  • Under det senaste året har 23 procent ofta eller ibland känt oro för att utsättas för våld eller hot om våld, en av tio har utsatts.
  • 77 procent av länsborna har ett stort förtroende för polisen, 20 procent ett lågt.
  • Nio av tio länsbor är positiva till kameraövervakning vid offentliga platser, äldre är mer positiva än yngre.

Mer om resultatet från medborgarundersökningen gällande trygghet och otrygghet i rapporten ”Nutid & framtid – Stockholmarna om trygghet och otrygghet”. Inklusive tabellbilagor.PDF

Om medborgarundersökningen

Länsstyrelsen Stockholm har genomfört medborgarundersökningar vartannat år sedan 2011. Ett urval länsbor besvarar frågor om boende, miljö, kommunikationer, arbete, trygghet, ekonomi med mera. 2019 års undersökning omfattar 14 000 personer i åldrarna 18–85 år. Frågeformuläret kunde besvaras digitalt eller på papper under perioden februari–maj 2019. Svarsfrekvensen om 44 procent innebär att undersökningen bygger på svar från 6 200 länsbor.  

Mer om medborgarundersökningen"

 

Citerad text från Länsstyrelsen Stockholm

 

Blåljus noterar siffrorna. Det är förståeligt att det finns en viss otrygghet i en dynamisk storstad. Dock är det sorgligt att den ökat under senare år, delvis kan det har att göra med att sociala media och snabbare nyhetsförmedling gör att vi får vera mer om allt farligt som händer. Hela tiden.

 

Det är ändå glädjande att länsborna har så högt förtroende för sina poliser. Trots att vi är för få och ofta själva känner att vi inte räcker till är det ett mycket gott betyg till alla dem som gör sitt yttersta för att skydda allmänheten och bekämpa brott och oordning. När vi blir fler kommer allmänheten att kunna känna sig tryggare och vi kommer att kunna förtjäna ett ännu större förtroende. Det lovar gott.

 

Blåljus väljer att citera det sista stycket av undersökningsresultatet, som handlar om polisen och andra samhällsinstitutioner. Det är mycket tänkvärt för många:

 

"Polisen är den samhällsfunktion som länsborna har störst förtroende för, 77 procent hyser ett stort förtroende medan 20 procent har ett lågt förtroende. Förtroendet för polisen har ökat något jämfört med tidigare mätningar då andelarna positiva varierat mellan 71–74 procent och andelarna negativa med 21–25 procent. Den största förändringen är dock att andelen med ett mycket stort förtroende ökat från 18 till 26 procent sedan 2011.

 

Länsbor med svensk bakgrund uttrycker ett relativt högre förtroende för polisen jämfört med länsbor med utländsk bakgrund. Bland personer med svensk bakgrund svarar 81 procent att de har ett stort och 18 procent ett litet förtroende. Motsvarande andelar bland de med utländsk bakgrund är 71 respektive 24 procent. Förtroendet för samhällets krisberedskaps-förmåga är dock betydligt lägre, drygt var tredje har förtroende för den och hälften har det inte.

 

Samhällsfunktioner som majoriteten av länsborna har ett lågt förtroende för är äldreomsorgen, banker, politiker och hur offentliga medel används på såväl kommunal nivå som riksnivå."

 

Så det finns en förbättringspotential hos polisen och andra!


Tommy Hansson





Gilla sidan:
TIPSA FRAGA













wwwpolisforbundet.se



Länk till Polistidningen


Polisveteran
Polisveteranerna i Stockholms län


Dela
sidan:
Polisfacklig historik i Stockholms stad 1890-1994