Publicerat 2020-05-27 09:00

Trygghet från 2024?

Som bekant fick Polisförbundet igenom sin idé om en parlamentarisk beredning som skulle komma fram till partiöverskridande överenskommelser om polisen och tryggheten i Sverige. SvDs Jonas Gummesson berättar att dess första möte är idag, onsdag, och redan syns skillnader på vad partierna vill med arbetet - När ska de boende i exempelsvis Upplands Bro få trygghet?

Moderaternas rättspolitiske talesman, Jonas Forssell, säger till SvD att partiet kommer att söka konstruktiva lösningar om det finns sådana möjligheter. Han vill dock inte acceptera att beredningen blir ett forum där saker som riksdagen redan har bestämt ska förhandlas på nytt eller läggas i långbänk. Han är beredd att lämna beredningen om det skulle inträffa, säger han.

Kristdemokraternas ledamot i beredningen, Ingemar Kihlström, är inne på samma spår. Han är orolig för att beredningen bara blir en diskussionsklubb för att förhala angelägna åtgärder, som redan vunnit gehör i riksdagsarbetet. Han ser inget syfte med beredningen om den inte leder till verkliga beslut inom en snar framtid.

Sverigedemokraternas Adam Martinen tycks en aning skeptisk till att Trygghetsberedningen kommer fram till mer radikala förändringar, utan tror att Socialdemokraterna kommer att bromsa i förhållande till vad Sverigedemokraterna vill. SDs önskan är att vi byter ut regeringen senast 2022 och att vi därefter kanske kan lägga Trygghetsberedningen i papperskorgen och börja satsa på rättsväsendets myndigheter.

SvD berättar att slutdatum för redovisningen är satt till den 31 oktober 2024, drygt två år efter nästa riksdagsval, med årliga delredovisningar dessförinnan och den första om knappt ett år. Enligt direktiven ska beredningen:

■ Identifiera samhällets kriminalpolitiska utmaningar.

■ Analysera rättsväsendets förmåga att möta utmaningarna.

■ Bedöma samhällets förmåga att skydda brottsoffer.

■ Överväga forskningens roll på rättsområdet.

■ Föreslå ett modernt straffsystem i syfte att nå kriminalpolitiska mål.

Lite annorlunda jämfört med politikerna ovan låter det när tidningen frågar Vänsterpartiets Linda Snecker, som säger till tidningen att om man tittar på utredningsdirektiven är det ganska stora frågor som ska besvaras. Det är inte bara gängkriminalitet utan de kriminalpolitiska utmaningarna samhället står inför.

Hon tycker att det finns en mening med att politik kan få ta tid. Kriminalpolitiken blir ofta snuttifierad med så enkla lösningar som höjda straff och fler poliser, när vi vet att grunden är att vi har människor som hamnar snett i samhället.

Justitieminister Morgan Johansson har i en skriflig kommentar till tidningen svarat att "ett av målen med trygghetsberedningen är att skapa långsiktighet i kriminalpolitiken".
- Då är det rimligt att arbetet ska löpa över lång tid med ett val emellan.

Tidningen har även talat med Miljöpartiets Johanna Öfverbeck om hennes  syn på Trygghetsbredningens uppdrag:
- Det här är en beredning som ska gå på djupet med trygghetsfrågorna och som ska vila på forskning och beprövad erfarenhet. Det handlar om att titta långsiktigt på trygghet, brott och straff så att vi kan ta ett helhetsgrepp om rättspolitiken. Det tar tid, säger hon till SvD.

Polisförbundets ordförande, Lena Nitz, som i någon mening är mamma till idén om en polisberedning, påpekar för SvD att Trygghetsberedningen är till för att vi på sikt ska rusta svensk polis och rättsväsende för att möta den samhällsutveckling vi ser framåt. Det är det ena. Det andra är de stora problem vi har här och nu och de beror på att politikerna inte har jobbat långsiktigt tidigare. Därför krävs det åtgärder här och nu också. Beredningen får inte bli ett alibi för att inte agera, utan att det krävs både ett lång- och ett kortsiktigt spår.

Blåljus läsare är väl bekanta med Polismyndighetens och politikernas planer på att Polisen ska ha 10000 fler medarbetare till 2024. Från början talades det om 7000 poliser av dessa, något som nu devalverats till 6000, på grund av för få godkända antagna till polishögskolorna... Många hade kanske hoppats att Trygghetsberedningen skulle komma med kraftfulla förslag långt innan det året. (Även om det närmar sig i snabbare takt än poliser utbildas). Fast, OM poliserna skulle ha blivit så många fler till angivet år, kanske beredningens förslag har bättre utsikt att lyckas, oavsett vad de innebär. Å andra sidan kommer många att i så fall få betala ett högt pris på grund av skjutvapenmord, bilbränder och bombdåd innan dess...

Tommy Hansson

 
Gilla sidan:
TIPSA FRAGA


















wwwpolisforbundet.se



Länk till Polistidningen


Polisveteran
Polisveteranerna i Stockholms län


Dela
sidan:
Polisfacklig historik i Stockholms stad 1890-1994