Nättidningen som belyser polisernas vardag.
Blåljus - Logotype
Publicerat 2017-12-14 11:30

Terrordådet utvärderat

Polismyndigheten har utvärderat terrordådet (på Drottninggatan) och konstaterat att poliserna gjorde stordåd. Men inget är så bra att det inte kan bli bättre. Utrustning borde finnas tillgängligt för just de poliser som sannolikt är först på plats vid nästa allvarliga händelser, exempevis. Ekot sammanfattar:





Eller som Jonas Hysing, chef för Nationella taktiska rådet säger till Ekot:


"Väldigt mycket i utvärderingen talar för att poliserna på plats valde att prioritera allmänhetens skydd före sitt eget."

 

– Det fanns flera som uppgav att man inte hade tid att ta på sig den skyddsutrustning som fanns för att man prioriterade snabbheten, säger Jonas Hysing vidare.


Polisen.se sammanfattar:


"Polisens hantering av terrorattentatet på Drottninggatan 7 april var framgångsrik. Myndigheten hade mental beredskap och kompetens för att hantera situationen. Det finns dock åtgärder att vidta, flera av dem har redan påbörjats.


Utvärderingen visar att olika delar av myndigheten var förberedda för att hantera attentatet, bland annat på grund av utbildning, erfarenhet och lärdomar från tidigare händelser. Den visar också betydelsen av det stora engagemang och den initiativkraft som medarbetarna uppvisat.

 

– Vi hade förberett oss under lång tid och lagt mycket kraft på att stärka förutsättningarna för personalen inför ett eventuellt terrordåd. Vi var mentalt och taktiskt förberedda, men är samtidigt medvetna om att det finns betydligt mer att utveckla, säger Ulf Johansson regionpolischef i Stockholm.  

 

Jämfört med terrorattentatet som inträffade i Stockholm 2010 kan konstateras att polisens samlade förmåga är betydligt högre 2017.

 

Lärdomar för ytterligare höjd förmåga

Utvärderingen visar också på åtgärder som behöver vidtas: Exempelvis rätt utrustning och kompetens för ingripanderesurserna (skyddsutrustning och förstärkningsvapen), att hantering av terrorism bör ingå i berörda utbildningar för att säkra enhetlighet, och att säkra resurser för uthållighet. Det bör också säkerställas att polisen har tillräckligt med specialistfunktioner och funktionella IT-system, dessutom har myndigheten behov av att öka sin förmåga att inhämta bild/film från kamerabevakning och allmänhet. 

 

– Flera av åtgärderna är påbörjade eller planerade sedan tidigare, utrustning för ingripanderesurserna är exempelvis redan upphandlad och beställd, och kommer att börja levereras ut i början av 2018. Terrorism ingår också sedan en tid tillbaka som en obligatorisk del av den polisiära vidareutbildningen i konflikthantering, säger Jonas Hysing, chef nationella taktiskt rådet, Noa

 

Detta ingår också som en del i den satsning på 400 miljoner, som ska förstärka polisens förmåga mot terrorism fram till år 2020.
Mer om satsningen i debattartikeln Obekväma beslut krävs

 

Svenska strategin mot terrorism

Utvärderingen är polisens egen, och baseras på intervjuer med cirka 100 personer som arbetade i händelsen, cirka 750 enkätsvar, loggar och minnesanteckningar.

 

– Syftet med utvärderingen är just att, utifrån händelsen och vad som sedan tidigare är känt om framgångsrik terrorismbekämpning, ta fram lärdomar som fokuserar på att förstärka det som fungerat väl och ska ge möjlighet att justera det som inte har fungerat under händelsen, säger Karin Hylander, nationella taktiska rådet, Noa

 

Utgångspunkten i utvärderingen är den svenska strategin mot terrorism, och det ansvar som strategin ger Polismyndigheten när det gäller att hantera terrorattentat.

Utvärdering av den nationella särskilda händelsen Nimo


Nyhet från Polisen.se

 

Saxat ur utvärderingen:

 

"Vid ett inträffat terrorattentat är det av vikt att så snart som möjlig få lämplig polisiär resurs på plats för att avbryta eller i vart fall störa gärningsmännen så att de inte kan genomföra sin plan fullt ut. En genomgång av alla inträffade attentat i västvärlden under de senaste åren visar att de flesta terrorattentat är över på under 15 minuter, att det oftast är polis från ingripandeverksamhet eller motsvarande som är först på plats samt att det i hälften av fallen ärdenna resurs som stoppar gärningsmännen.

 

Den 7 april var ingripandepolis första beordrade polisiära resurs på plats. Också gripandet av gärningsmannen genomfördes av patruller i ingripandeverksamheten. För att säkerställa Polismyndighetens förmåga till snabb och adekvat respons vid ett inträffat attentat krävs därför att ingripanderesurserna har rätt utrustning, förmåga och kompetens för uppgiften.

 

Inriktningen vid ett inträffat attentat eller annat pågående dödligt våld är att polisen ska fokusera på att så snart som möjligt agera mot hotet och att utifrån egen förmåga avbryta eller begränsa det pågående våldet.

 

På Drottninggatan agerade IG-patruller snabbt med målet att eliminera hotet. Mediabilder har visat poliser med dragna vapen som springer mot den plats där hotet uppfattas finnas. På brottsplatsen på Drottninggatan fanns många människor ur allmänheten som var i behov av vård och hjälp och vände sig till poliser som kom till platsen. Det är tydligt att det är en svår uppgift för den enskilda polisen att bortse från detta behov från allmänheten och istället agera mot ett möjligt hot.

 

I den stressade situation som uppstår inledningsvis är det en framgångsfaktor att tidigt gå ut och påminna om att huvuduppgiften är att agera för att stoppa det pågående dödliga våldet och att använda terminologi som är tydlig även för den som inte genomgått utbildning."

 

 

”Det man har på sig är det man har med sig”

"De första patrullerna som svarade på larmet om pågående attentat på Drottninggatan hade inte förstärkningsvapen i fordonen. Flera har uppgett att de saknar MP5-utbildning och därför inte hade möjlighet att använda förstärkningsvapen under händelsen. Många har också uppgett att det saknades ballistiska hjälmar samt tunga västar, eller att dessa inte fanns i rätt storlek. Flera har lyft behovet av att få ha med sig extra ammunition till tjänstevapnet.

 

Vid flertalet intervjuer och även i enkäten framgår behovet av att ha förstärkningsvapen förvarat i polisens fordon för att kunna använda dessa vid akuta händelser där behovet uppstår. Sedan november 2016 finns en riktlinje inom Polismyndigheten som gör det möjligt att förvara förstärkningsvapen i fordonförsedda med godkänd låsanordning.

 

Även i det fortsatta arbetet med riskminimerande insatser har vid vissa tillfällen mängden tillgänglig utrustning och utbildad personal varit begränsande för förmågan att placera ut poliser med förstärkningsvapen. Det är tydligt att tillgången på skyddsutrustning, förstärkningsvapen och antal utbildade i förstärkningsvapen skiljer sig både mellan och inom polisregionerna. Det saknas dock nationella riktlinjer inom Polismyndigheten angående i vilken omfattning förstärkningsvapen eller tung skyddsutrustning ska finnas tillgängligt."

Gilla sidan:
Dela
sidan:
Polisfacklig historik i Stockholms stad 1890-1994