Publicerat 2019-09-12 09:10

Rikspolischefen och Polisförbundet om breda överenskommelser mot våldet

Som bekant har regeringen kallat till samtal om åtgärder mot det våld som kriminella grupperingar ägnat sig åt under senare år. Redan kan anas att olika deltagare i samtalen vill gå olika fort och olika hårt fram i sina åtgärder. Och på sidan av finns de som inte inbjudits, och som kan vara ännu mer kritiska.

Så här beskrivs samtalen av justitieminister Morgan Johansson:
"Nu har alla partier redovisat sina förslag och då går vi in i sakförhandlingar för att kunna landa det här i en överenskommelse som samlar så många som möjligt och samtidigt är så substantiell och effektiv som möjligt..."



Rikspolischef Anders Thornberg deltog i samtalen tillsammans med riksåklagaren och överdirektören för Tullverket. Så här beskrivs  Polismyndighetens synpunkter på Polisen.se:

"Partisamtal och skarpare lagstiftning är en bra början för att bryta utvecklingen av den grova brottsligheten. Men för att få långsiktiga effekter krävs en kraftfullare respons från hela samhället.

 

− Utvecklingen av grova våldsbrott med sprängningar och dödsskjutningar på offentliga platser är mycket allvarlig. Polisen driver ett offensivt och omfattande arbete inom ramen för vårt uppdrag, men en bred mobilisering av hela samhället är avgörande för att vända utvecklingen, både på kort och på lång sikt, säger rikspolischef Anders Thornberg efter partisamtalen.

 

På mötet deltog rikspolischefen, riksåklagaren och överdirektören på Tullverket. Rikspolischefen redogjorde för vilka ytterligare åtgärder polisen ser som de viktigaste för att bekämpa den grova brottsligheten. Det handlar om ökade resurser till polisen, ökade resurser i samhällets brottsförebyggande arbete, att låta polisen fokusera på sitt kärnuppdrag och att utveckla lagstiftningen inom flera områden. Åtgärderna är i linje med de förslag som polisen tidigare har redovisat för Justitiedepartementet.

 

Rikspolischefen redogjorde också för hur polisen idag arbetar för att bekämpa den grova brottsligheten.

 

− Att polisens offensiva arbete ger resultat syns på att häkten, fängelser, förvar och SIS-enheter är fyllda. Vi arbetar genom underrättelser, spaning, tillslag, ingripanden och utredningar för att förhindra och klara upp brotten. Vi samverkar även med andra på flera nivåer, till exempel med elva andra statliga myndigheter i en särskild satsning mot organiserad brottslighet där vi samverkar mot de tyngsta kriminella. Lokalt arbetar vi nära aktörer som kommuner, skolor och socialtjänst för att få en gemensam lägesbild och arbeta mot samma mål, säger rikspolischefen.

 

Men trots att polisen genomför omfattande insatser fortsätter det grova våldet. Ett av de grundläggande problemen är tillväxt och återväxt i de kriminella miljöerna. Bakom varje person som dödas, grips eller döms till fängelse finns personer som vill ta den personens plats. Polisens bedömning är att tillgången till illegala vapen och många pågående konflikter i kriminella miljöer inte gör att någon snabb nedgång är att vänta.

 

− Det var en bra dialog och jag uppfattar att politikerna lyssnar på polisens och övriga rättsväsendets behov. Men arbetet slutar inte här. Jag kommer att följa noga vad samtalen konkret landar i. Min önskan är nu att detta leder till kraftfulla åtgärder som ger effekt i arbetet mot den grova kriminaliteten redan i närtid. Framgången kommer i slutändan att hänga mycket på hur hela samhället lyckas mobilisera sig, säger rikspolischefen.

 

Polisens förslag på instatser mot det grova våldet

I november 2018 redovisade Polismyndigheten till Justitiedepartementet en skrivelse med förslag på förändrad lagstiftning och vad andra samhällsaktörer kan göra för att bryta utvecklingen av den grova brottsligheten.

• Ökade resurser till polisen. En långsiktig och uthållig resursförstärkning av polisen är avgörande för att kunna bekämpa den grova brottsligheten och kunna arbeta mer förebyggande. Det behövs för att kunna anställa fler, investera i ny teknik och för att utveckla arbetsmetoderna.

• Fler behöver få resurser för brottsförebyggande arbete. Det krävs kraftfulla åtgärder både mot grundproblemen och ett aktivt förebyggande arbete från statliga myndigheter, kommuner, landsting, näringslivet och många andra i samhället för att öka tryggheten och för att minska den grova brottsligheten.

• Frigöra polisens befintliga resurser att arbeta mot det grova våldet. Polisens förmåga skulle ökas snabbt om myndigheten får fokusera på kärnuppdraget och inte måste prioritera t.ex. transporter av frihetsberövade, hjälpa psykiskt sjuka till vård, transporter och förvar av berusade personer och uppdrag på djurskyddsområdet.

• Utvecklad lagstiftning. Polisen ser fortsatt behov av lagändringar, bland annat gällande en relgering av oregistrerade kontantkort, en tydligare reglering för när polisen får genomföra registertopsning av brottsmisstänkta och tillgång till datalagring. När det gäller den sista punkten har brottsbekämpande myndigheter fått sämre förutsättningar än tidigare, även med den nya lagstiftningen från den 1 oktober 2019."

 

Samtidigt skriver Polisförbundets ordförande Lena Nitz på sin blogg:

 

"Min förhoppning är att de gemensamma politiska samtal som nu förs är ett första steg mot ett mer långsiktigt politiskt arbete när det gäller polisfrågorna i synnerhet och rättsfrågorna i allmänhet. Ska vi förhindra att vi hamnar i en liknande situation igen – att de politiska besluten tas först när problemen sedan flera år är ett faktum – behöver politiken bli bättre på att jobba långsiktigt och att ha en helhetssyn.

 

För att ta rätt politiska beslut behöver man ha koll på både nuläge, omvärld och framtid. Dessutom behövs analyser av beslutens konsekvenser på ett bredare plan, med förståelse för bland annat hur rättsväsendets olika delar hänger ihop.

 

När de politiska partierna nu tagit initiativ till att gemensamt söka lösningar på den grova brottsligheten borde de också diskutera vinsterna med att ta arbetssättet ett steg vidare. Vårt förslag är att regeringen tillsätter en polisberedning – med dagens Försvarsberedning som förebild. Med en polisberedning skulle man få en varaktig arbetsform där våra politiker gemensamt och i konstruktiv anda kan fatta de beslut som krävs för att ge svensk polis och övriga rättsväsende korrekta och långsiktiga förutsättningar att göra ett bra jobb. Det skulle stärka samhällets brottsbekämpande förmåga och öka människors trygghet, inte bara i dag utan också i framtiden."


Lena Nitz har även skrivit en debattartikel i SVT opinion, på samma ämne.


Det avgörande är troligen vad som går att komma överens om, problemen har varit kända länge, det finns en majoritet i riksdagen för kraftfulla åtgärder. Men tänk om politikerna redan långt tidigare hade samlats över partigränserna och kommit överens om långsiktiga förbättringar i lagstiftning och resurser för att förebygga brott, i stället för att spela "the blame game"...


Då hade åtskilliga människoliv kunnat sparas.


Tommy Hansson







Gilla sidan:
Dela
sidan:
Polisfacklig historik i Stockholms stad 1890-1994