Publicerat 2019-09-05 09:50

Regeringen kallar partier till samtal om brottslighet

Idag, torsdag har inrikesminister Mikael Damberg bjudit in till samtal om hur det grova gängvåldet ska kunna bekämpas av samhället. Inbjudna är alla riksdagspartier utom Sverigedemokraterna. Hittills har åtgärderna mot skjutningar och gängbrott inte haft avsedd effekt, konstaterar Tommy Möller, professor i statsvetenskap vid Stockholms Universitet.

 

Partierna har tävlat om att vara mest offensiva på rättspolitikens område. Nu finns mängder av förslag, och frågan är om de inbjudna partierna verkligen kan enas om de åtgärder som krävs.

 

Möller noterar att det kommit en ny typ av brottslighet, vilket innebär en stor utmaning för partierna att tänka utanför boxen. Det finns en konflikt mellan rättssäkerhet och rättstrygghet, att samhället ska kunna bekämpa brott. Nu tycks en gräns ha nåtts, där det senare får ökad tyngd. Möller förutser ökade satsningar på polisen, vilket är långsiktiga åtgärder. Plus att det krävs motsvarande satsningar även på övriga rättsväsendet.

 

Camila Salazar Atias, kriminolog som jobbar på Fryshuset i Stockholm hoppas att förslagen blir gemensamma och långsiktiga. Risken är att samhället tummar på den personliga integriteten. Hårdare straff påverkar knappast brottsbenägenheten, eller har i varje fall inte gjort det historiskt sett. Det gäller att finna en balans så att inte laglydiga drabbas, då kan det leda till ökade motsättningar.

 

Hon är kritisk till att åtgärder inte satts in tidigare, utvecklingen har pågått länge, men först nu när det skjuts i lugna områden, sker politiska reaktioner. Ska nyrekryteringen till kriminaliteten måste skola, fritid och andra aktiviteter få bättre resurser. Erfarenheter från USA visar att random visitationer kränker fler än som verkligen är kriminella. Däremot är det positivt om man kan stoppa narkotika och vapen vid gränsen. Avhoppsverksamhet från kriminella grupperingar är också viktigt.

 

Möller noterar att risken med dessa partisamtal, är att det blir ett "blame game", att ge politiska motståndare skulden för att situationen blivit som den blivit. Då är frågan om det blir gemensamma konstruktiva lösningar.

 

 

Ekot berättar att Polisen har flera önskemål inför samtalen i dag.

– Jag tycker det är väldigt positivt att man sätter sig ned och diskuterar vad man kan göra på kort och lång sikt. Det här är inget problem vi kommer bli av med över en natt. Det är väldigt allvarligt. Men jag tror att vi kan komma till rätt med det om vi gör en allmän mobilisering, säger rikspolischef Anders Thornberg till Ekot.

 

Han noterar att vi har en väldigt besvärlig situation, det är väldigt hög och besvärlig brottslighet.

 

Rikspolischef Anders Thornberg har flera önskemål inför samtalen, berättar han för Ekot:

 

– Det handlar om resurser och det har man ju sagt att vi ska få, men det ska vara hållbart över tid. Det handlar om att man kanske måste renodla polisens arbete. Vi gör massa saker som inte är rent polisiära. Jag tror inte många vet att vi kör 60 000 fyllerister varje år, att vi tar hand om bortsprungna djur och att vi möter människor med psykisk ohälsa. Poliserna behöver syssla med polisiära frågor för att vi ska kunna bekämpa brotten.




Han ser gärna så stor politisk enighet som möjligt.

– Ju bättre man kan komma överens och sätta kraft bakom, så kommer hela samhället att få en större slagkraft för att bekämpa den allvarliga brottsligheten. Vi måste ta tag i den här frågan nu! säger Anders Thornberg avslutningsvis till Ekot.

 

Blåljus kan bara hålla med vår högste chef. Det har varit mycket snack och mindre verkstad från politikernas sida hittills. Och det mesta snacket har handlat om vems fel den nuvarande situationen är. Utvecklingen har pågått under decennier, även om det eskalerat under de senaste åren, delvis i det vacuum som frånvarande lokala poliser och Polismyndighetens bristande resurser bildat. Pressen på de deltagande partierna torde nu vara mycket stor att i elfte timmen komma med förslag som gör skillnad på riktigt. För misslyckas det blir allmänhetens trygghet och tillit förlorare. Igen.

 

Polisen har till och från gjort riktade insatser mot grova kriminella nätverk. När ett nätverk angripits och lagförts, har insatserna flyttats till nya akut prioriterade områden. Gunnar Appelgren beskriver i Polistidningen hur de kriminella grupperingarna förändrats genom de närmare trettio år han jobbat mot dem. Och vilket stort arbete som samhället behöver kraftsamlas till för att ändra utvecklingen mot allt grövre kriminalitet och mer hänsynslöst våld:

 

"Men det kräver ett långsiktigt tänkande som Gunnar Appelgren saknar i kriminalpolitiken. Han upplever en stor lyhördhet för Polisens önskemål om höjda straff och mer kameraövervakning. Men för att passera ”tipping point” i de utsatta områdena ser han att det också krävs 20–30 år av idogt arbete med mjuka frågor som skola, boende och arbetsmarknad.

Det politiska systemet med val vart fjärde år gynnar inte den typen av perspektiv, enligt honom.


– Det skulle behövas en långsiktig blocköverskridande överenskommelse. Det finns ju en om energipolitiken till exempel, så det vore väl smakfullt om vi även kunde ha en om social utveckling i våra utsatta områden, tycker han."

 

Tommy Hansson

Gilla sidan:
TIPSA FRAGA














wwwpolisforbundet.se



Länk till Polistidningen


Polisveteran
Polisveteranerna i Stockholms län


Dela
sidan:
Polisfacklig historik i Stockholms stad 1890-1994