Publicerat 2019-12-08 10:50

Polisfrågor på högkant i nya Polistidningen

I det purfärska numret av Polistidningen, finns mycket matnyttig läsning. Bland annat för de nya poliserna om olika krav på de olika polishögskolorna på exempelvis skytte. Visst borde vi och allmänheten kunna lita på att alla poliser som lämnar PHS har fullgod vapenutbildning? Eller om hur det kan fungera att jobba i yttre tjänst till 65. Dessutom en lång och intressant intervju med "polisminister" Mikael Damberg och en kort men kärnfull intervju med Polisförbundets förhandlingschef Niklas Simson.

Niklas Simson beskriver förhandlingsläget på regional nivå, där det centralt framförhandlade löneutrymmet på i snitt 5,7% ska fördelas. Efter den nuvarande revisionsperioden, beräknas löneklyftan mellan polislönerna och statens medellön har minskat, även om det inte är tillräckligt, som Lena Nitz betonar i sin ledare i tidningen.
 
Lena  skriver:

"När mer krävs, och när fler krävs, behöver politikerna ta ett långsiktigt ansvar för polisyrkets attraktivitet. Ska vi komma upp i den polisnumerär politikerna föresatt sig finns ingen effektivare åtgärd än att höja polislönerna och att sluta lönegapet."

Simson är också tydlig med att löneförhandlingarna har gått olika snabbt i de olika regionerna. Som Blåljus tidigare beskrivit, finns det regioner där man kunnat enas, och andra regioner där det kärvar betänkligt. Där beräknar förhandlingschefen att de nya lönerna ska kunna sättas senast till månadsskiftet januari-februari. Dessutom berättar han att de extra tillskjutna pengarna för höjning av polislöner (360 miljoner) ger en förbättrad retroaktivitet på den nya lönesättningen, från den 1 juni i stället för från den 1 oktober (2019).

Inrikesminister Mikael Damberg tar upp ett antal mycket viktiga frågor för svensk polis i Polistidningen.
Han noterar att han har ett brett stöd i riksdagen för hårdare straff, påföljder och förstärkningar av polisen. När han föreslagit sådant, har ofta andra politiker velat gå längre.

– Det finns knappt ett skärpt straff som jag kan komma på som jag inte får stöd för. Men man får inte lika många klick om man säger att vi måste jobba med socialtjänsten och det förebyggande arbetet säger Damberg till Polistidningen.
 
Han upplever att när han träffar poliser är det andra tongångar.
– Just nu är det polisen som pratar mest om de förebyggande insatserna, så har det inte alltid varit. Det säger en del om debattklimatet, konstaterar Damberg, som ser åtskilliga skärpningar i regeringens 34-punktsporgram mot grova brott. Men det behövs även förebyggande åtgärder, som inte alltid får ett lika brett stöd.
 
Damberg berättar dock att han har förståelse för att polisbristen gör att poliserna inte hinner vara så brottsförebyggande som de skulle önskat. Men när polisen nu byggs ut, kommer områdespoliser att få jobba fredat i sitt arbete, försäkrar han.
 
För att snabbare avlasta polisen, innan de nya poliserna kommer i tjänst, vill Damberg använda ordningsvakter till arbetsuppgifter som inte kräver polisiär kompetens, som att köra psykiskt sjuka, eller berusade till vårdinstanser. Däremot är han högst tveksam till statliga ordningsvakter, (Ett Moderat förslag som Polisförbundet funnit intressant). Dels tror inte Damberg på att det skulle gå att utbilda och anställa så många ordningsvakter som behövs så snabbt, dessutom finns en enorm risk att lyfta in ordningsvakter in i polismyndigheten då det skulle innebära en press nedåt på löner och villkor för poliserna. Ordningsvakterna skulle då bli ett slags b-poliser och där med ett lönesänke för andra poliser.
 
Damberg är tydlig i Polistidningens intervju. Han vill att polisyrket ska vara attraktivt så att vi klarar av att rekrytera fler riktiga poliser. Och ordningsvakter från privata bolag ska inte använda i potientiellt farliga situationer som poliser är bättre utbildade för att hantera.

Blåljus gläds åt många kloka insikter som Mikael Damberg redovisar. Särskilt när det gäller vikten av att göra polisyrket attraktivare.

Polismyndigheten har ju haft det uppdraget ett par år, men lyckats sådär. Sedan 2015 har det funnits ca 1000 tomma stolar på polishögskolorna och cirka 1000 färdiga poliser för många har lämnat yrket av andra skäl än pension. Att en del inte passar som polis, vilket kan visa sig efter en tid, är en sak. Men flertalet av de som lämnat yrket hade vi behövt behålla, men de har helt enkelt inte haft råd att fortsätta som polis jämfört med anställningsvillkor i andra yrken som erbjudits. Tänk vad vi hade kunnat åstadkomma om vi hade varit 2000 poliser till - idag.

Med det sagt, gläds blåljus åt att Damberg tar sig tid att regelbundet besöka poliser ute på fältet i vitt skilda verksamheter. Intervjun i Polistidningen antyder att han har lyssnat och tagit intryck!
 
Tommy Hansson
Gilla sidan:
TIPSA FRAGA















wwwpolisforbundet.se



Länk till Polistidningen


Krimkassan


Polisveteran
Polisveteranerna i Stockholms län


Dela
sidan:
Polisfacklig historik i Stockholms stad 1890-1994