Publicerat 2012-09-06 19:30

Polisers friheter är

ibland under angrepp

Vargdebatten rasar runtom i landet och även inom polismyndigheten i Stockholms län. Några Norrtälje-polisers medlemskap i en ideell förening har blivit slagträ i grälet. Det har manat ut myndighetens rättsenhet att undersöka om detta medlemskap inneburit något klandervärt. Det är inte alltid lätt att vara polis. Det som är självklart för andra medborgare – t ex yttrandefrihet och föreningsfrihet – kan en polis inte alltid räkna med.


Var och en som följer medierna i Stockholms län vet att vargreviret i Riala söder om Norrtälje väckt mycket starka känslor både bland dem som anser att vargar ska få leva och föröka sig i Sverige och de som vill se beståndet av vargar kraftigt begränsat eller helt utraderat. Många har brustit i omdöme och gått långt över gränsen för vad som är accepterat i umgänget människor emellan. En del har till och med förespråkat lagbrott och rentav skridit till handling.

Insamlingsstiftelse


Mitt i allt detta har ett antal poliser vid stationen i Norrtälje gått med i en sammanslutning som heter APU, ”Anti Poaching (tjuvjakt) Unit”. APU kallar sig en insamlingsstiftelse mot illegal jakt och miljöförstöring.  Att döma av hemsidan har APU internationellt samarbete med likasinnade som t ex driver opinion mot tjuvjakt på elefanter i Afrika. Det går inte att hitta något på hemsidan som tyder på att APU skulle förespråka våld eller andra olagliga angrepp på meningsmotståndare.

Polisernas medlemskap i APU har väckt ont blod hos en del grupper. Man har bl a ifrågasatt polisernas objektivitet. En journalist som blivit hotad på en obehaglig och inte särskilt rumsren hemsida utgiven av PTP, ”Protect the predators (rovdjur)” säger sig ha förlorat allt förtroende för Norrtäljepolisen.

"Sysslar inte med hot"

 
Organisationen APU sysslar absolut inte med hot och trakasserier på nätet, säger Tomas Karlsson, befäl vid Norrtäljepolisen och själv aktiv inom APU till SR Ekot.

Allt hettade till i augusti då ett antal får blev vargrivna i Riala-området. APU skrev på sin hemsida att man skulle ha "bevakning" i den berörda trakten. Det här kom till polismyndighetens rättsenhets kännedom och frågan kom upp om poliserna som är medlemmar i APU kunde tänkas ha denna bevakning som en otillåten bisyssla eller om de på något annat sätt kunde tänkas ha betett sig klandervärt ur myndighetens synpunkt. Poliserna kontaktades och frågades ut.

Blåljus vänder sig till chefsjuristen Jan Nyrén vid rättsenheten, Polismyndigheten i Stockholms län:

- Fick ni in några konkreta uppgifter som gjorde gällande att poliser hade tänkt delta eller hade deltagit i den påstådda "bevakningen" i Riala-området?


- Vi har inte fått in några sådana konkreta informationer. Men om jag får börja från början så blev jag för omkring ett halvår sedan uppmärksammad på att det finns en organisation som heter APU där poliser bland annat från Norrtälje är med. Det fanns skäl att undersöka om det här stod i strid med bestämmelserna om bisysslor, förklarar Jan Nyrén och fortsätter:

Det fanns inget att klandra


- Jag gick in på hemsidan och det jag läste där fick mig att kontakta poliserna och fråga dem om deras roll. De svar jag fick ledde till beslutet att poliserna kunde fortsätta att vara medlemmar. Det fanns inget att klandra från myndighetens sida.

- Frågan aktualiserades på nytt i augusti i samband med att får dödades i Riala-området. Jag gick in på hemsidan och såg att APU sade sig ha ordnat "bevakning" i området. En sådan fritidsaktivitet kan poliser inte delta i. Jag kontaktade de poliser som ännu var medlemmar. De svar jag fick ledde till beslutet att de kan fortsätta att vara medlemmar. Myndigheten har inget att invända.

"Deras föreningsfrihet har inte kränkts"


Blåljus: Du som företräder myndigheten har alltså inte haft någon konkret information om vad just de här poliserna gjort inom APU. Du har kontaktat dem med frågor enbart för att de är medlemmar i APU och dessutom poliser. Har du någon känsla av att det kan kränka de här polisernas föreningsfrihet?

- Absolut inte, svarar Jan Nyrén. En av mina uppgifter är att fråga poliser om deras bisysslor så att dessa inte står i strid med bestämmelserna. Det är det jag har gjort och enligt min mening innebär det inte på något sätt att deras föreningsfrihet kränkts, slutar Jan Nyrén.

Händelsen känns obehaglig


BLÅLJUS KOMMENTAR: Hela den här händelsen känns obehaglig. Det går inte att skaka sig fri från känslan att myndigheten ingripit mot och frågat ut de här poliserna just därför att de är (i vissa fall har varit) medlemmar i en förening. Myndigheten har gjort det utan att ha någon konkret information om vad just de gjort eller tänkt göra i föreningen. Om myndigheten handlat helt korrekt i det här ärendet går det inte att komma ifrån att det är något allvarligt fel på bestämmelserna. Om det är så är det inte förvånande. Historiken kring hur myndigheterna inom Polisen i vissa fall kan välja att köra över en del polisers medborgerliga friheter är bekymmersam.

Text och intervju: Claes Cassel





Gilla sidan:


 


Tidningen POLISEN


Brandfacket
Dela
sidan:
Polisfacklig historik i Stockholms stad 1890-1994