Polisen utvecklar arbetet mot hatbrott

I en ny rapport beskriver Polisen vilka åtgärder som kan vidtas för att bli bättre på att bekämpa hatbrott.

Gemensam tillämpning av hatbrott och särskilda hatbrottsgrupper ska utveckla arbetet mot hatbrott.Det skriver polisen i en rapport som lämnats till regeringen. Insatserna ingår i en förstärkt satsning mot brott som hotar grundläggande fri-och rättigheter.

 

I mars förra året fick dåvarande Rikspolisstyrelsen i uppdrag av regeringen att utveckla arbetet för att bekämpa hatbrott.

 

Sedan dess har flera angrepp riktats mot samhällets grundläggande fri- och rättigheter. Terrordåd i Paris och angreppet mot konstnären Lars Vilks och en judisk församling i Köpenhamn. På gatorna i Sverige finns utsatta EU-migranter som ofredas och hotas. Samtidigt rapporteras om hatbrott mot bland annat muslimer, judar och romer.

 

– Utöver att stärka vår förmåga att bekämpa hatbrott i enlighet med regeringsuppdraget, tar polisen därför ett samlat grepp kring brott med den gemensamma nämnaren att de hotar grundläggande fri- och rättigheter, säger rikspolischef Dan Eliasson.

 

Polisen ska ytterligare höja sin ambitionsnivå och vidga uppdraget, från utredning och lagföring, till att omfatta ett mer utvecklat brottsförebyggande arbete (läs mer i artikeln ”Demokratiska fri- och rättigheter ska skyddas”).

 

Så ska hatbrott bekämpas


Polisens omorganisation till en sammanhållen polismyndighet har öppnat upp för en ny förbättrad bekämpning av hatbrott. Det är nu möjligt att styra arbetet och att hantera hatbrott mer enhetligt över landet.

 

I de tre storstadsregionerna ska det inrättas hatbrottsgrupper som bland annat kan ansvara för kompetensstöd, samordning, brottsofferstöd och uppföljning till hela regionen. Övriga polisregioner ska se till att de också har förmåga att hantera denna brottslighet.

 

Genom utbildningsinsatser ska det säkerställas att förundersökningsledare har tillräcklig kunskap om hatbrott och behärskar reglerna om straffskärpning.

 

En del av uppdraget är att Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten och Brottsförebyggande rådet har enats om att beskriva hatbrott på ett enhetligt sätt (se definitionen i faktaruta).
 
– En mer enad tillämpning av begreppet hatbrott i rättskedjan innebär ökade förutsättningar att identifiera, kartlägga och lagföra hatbrott. Gemensamma begrepp höjer kvaliteten på informationen inom hela rättskedjan, säger Dan Eliasson.

 

Förmågan att säkra bevisning avseende IT-relaterade hatbrott ska också höjas. Under året påbörjas arbetet för att starta upp ett nytt nationellt IT-brottscenter.

 

Fakta/hatbrott:
Hatbrott avser brotten hets mot folkgrupp och olaga diskriminering. Det kan även vara andra brott där ett motiv för brottet har varit att kränka en person, en folkgrupp eller en annan sådan grupp av personer på grund av ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller annan liknande omständighet.

 

Hela rapporten: Återredovisning av regeringsuppdraget beträffande hatbrott

 

Text från polisen.se av Malin Näfver