Nättidningen som belyser polisernas vardag.
Blåljus - Logotype
Publicerat 2017-12-22 10:20

Polisen trodde på våldtäktsoffret

Polisen har utsatts för hård kritik i media, om den friande våldtäktsdomen i Fittja. I DN har en ledare skrivit om polisens inkompetens, medan även mer sansade röster hörts. Till det har synpunkter framförts om att domstolen inte trodde på kvinnans berättelse, eller att det är omöjligt att få våldtäktsmän fällda. Medan en och annan jurist försökt förklara domstolarnas höga beviskrav. Och visst kan det vara så att Polisen av olika skäl inte fungerat optimalt i detta fall. Den som gav sig till tåls, kunde möjligen redan någon dag efter domen få en aning om vad som håller polisens enheter för grova brott sysselsatt förutom grova våldtäkter. Som så klart också ska prioriteras. Även statsministern har kommenterat fallet och konstaterar:

– Det ska finnas fler poliser och en bättre utredningskompetens.

Såja, då var det utrett.

Enheten som utrett våldtäkterna i Fittja, i Polisområde Syd, är Sveriges kanske hårdast belastade utredningsenhet alla kategorier. Så belastad att det tangerar ett arbetsmiljöproblem. Och det finns inte massor av sysslolösa poliser att förstärka upp den med heller. Så här beskriver chefen i Polisområde Syd, Carolina Paasikivi polisens insatser före och efter domen på Intrapolis:

"De senaste dagarna har det stormat i media kring domen avseende en gruppvåldtäkt i Fittja. Så här ser jag på att det från olika håll, också i domen, framförs en hel del kritik mot utredningen.

 

Jag vill börja med att tacka de medarbetare som i media försökt förklara i en upphetsad och infekterad fråga. Ni har gjort det mycket bra i ett svårt läge som kräver sammansatta svar när media efterfrågar de enkla svaren. De som svarar bäst då är just de som kan ärendet och "utredningshantverket" och ni har gjort det med den äran.

 

Jag vill säga att vi självfallet inte är felfria. Vi kan göra fel av misstag, orutin eller resursbrist men vi arbetar ständigt med förbättringar och med att utveckla vårt arbetssätt. Jag vet också att ni sliter hårt och ni ska vara stolta över det arbete ni gör. Det är jag! Vi får inte samma uppmärksamhet för våra framgångar men vi vet själva att de är fler än misstagen.

 

I ett ärende som det aktuella leds förundersökningen av en åklagare. Åklagaren ska påtala våra eventuella tillkortakommanden eller felsteg under utredningen, så att vi kan rätta till. Har man inte gjort det är det märkligt att komma med hård kritik efter att åtal väckts eller dom meddelats, tycker jag. Det är framfört till chefsåklagaren och det kommer att ske en gemensam grundlig utvärdering av ärendet; utredningen och domen efter årsskiftet.

 

Jag gör en allmän reflektion kring hur rättsväsendet bedömer och respekterar kvinnors och andra utsatta brottsoffers egna berättelser. Om man inte tror på den utsatte – vad krävs då för en fällande dom? I Fittjaärendet kan vi konstatera att vi tagit målsäganden på största allvar, visat hänsyn och omsorg om henne från första stund och att vi trott på henne.

 

Efter händelsen sökte hon hjälp bland de boende i området. Grannarna passerade utan att agera, de öppnade inte dörren för henne när hon ringde på deras dörrklockor. Det handlar inte bara om vilket förtroende man har för polisen - det handlar om vilket förtroende man har för hela samhället och rättsväsendet. Hon åkte in till city där hon fick tag i poliser som agerade direkt. Sedan dess har vi utrett ärendet. Med respekt för henne.

 

En trevlig helg och god jul önskar jag er alla.

 

Carolina Paasikivi, polisområdeschef PO Sthlm syd"


Blåljus tackar Carolina för texten, som ger en aning om vilka höga krav det med rätta ska ställas på polisen. Ändå räcker vi inte alltid till, och då gäller det att lära av misstagen och bli bättre. Och gemensamt bidra till att polisen får resurser som håller jämna steg med den kriminella världen.


Tommy Hansson

 
Gilla sidan:
Dela
sidan:
Polisfacklig historik i Stockholms stad 1890-1994