Nättidningen som belyser polisernas vardag. Över 2118851 läsare sedan 1maj 2006
Blåljus - Logotype
Polisförbundet logotype
Publicerat 2012-04-12 21:30

I justitieombudsmannens beslut 1238-2011 står det:


Det finns inget som hindrar myndigheter från att ta emot "anonyma tips". Uppgifter av det slaget ska underkastas samma sakliga bedömning som annan information och, när det är befogat, leda till adekvata åtgärder. Något rättsligt stöd för en myndighet att garantera uppgiftslämnare anonymitetsskydd - exempelvis av det slag som kan tillkomma den som lämnar meddelande till företrädare för massmedia - finns dock inte. Tvärtom kan en myndighet vara skyldig att föra anteckningar om den som lämnar information i ett ärende (jfr 15 § förvaltningslagen).

I polisens fall råder en långtgående dokumentationsplikt. Bland annat gäller att personuppgifter om målsäganden och vittnen ska antecknas i förundersökningsmaterialet (23 kap. 21 § rättegångsbalken och 21 § förundersökningskungörelsen). Detta kan inkludera sådant som den som lämnar ett tips kanske inte tänker på att polisen kan uppmärksamma, t.ex. numret till den telefon varifrån en uppgiftslämnare ringer. Även i övrigt kan polisen ha rätt och skyldighet att anteckna uppgifter utan uppgiftslämnarens vetskap och medgivande. Som Rikspolisstyrelsen påpekat finns det situationer då efterforskning av anonyma uppgiftslämnare är nödvändig. Därav följer att det allmänt sett finns skäl att dokumentera polisens kontakter med utomstående, eftersom det inte alltid går att på förhand förutse vilka behov av efterforskning som kan uppkomma.

Även om en uppgiftslämnares önskan om skydd för sin identitet bör beaktas är den alltså rättsligt underordnad andra intressen. Polismyndigheter eller enskilda polismän kan mot den bakgrunden inte lova uppgiftslämnare anonymitetsskydd.

I detta fall synes tipsaren ha fått uppfattningen att han kunde få vara anonym. Att han framfört önskemål i den riktningen framgår av den promemoria som polismannen upprättade. Det är dock inte klarlagt att detta skulle ha utlovats.

Klart är dock att polisen på sin webbplats beskrivit - och fortfarande beskriver - möjligheten att lämna anonyma tips utan reservationer. Beskrivningen, som är missvisande, ger intryck av att skydd för anonyma uppgiftslämnares identitet skulle kunna garanteras. Det är som framgått inte möjligt. Polisens information bäddar med andra ord för situationer som den nu uppkomna, där enskilda kan ha anledning att känna sig svikna. Det är därför angeläget att Rikspolisstyrelsen, i linje med vad styrelsen förutskickat i sitt yttrande hit, omgående ser till att informationen utformas på ett rättvisande sätt.

Så när Blåljus när detta skrives, ett par veckor efter JO-beslutet, kontrollerar vad som står på polisen.se, återfinns följande formulering:

"Tipsa Polisen


Polisen behöver hjälp från allmänheten för att kunna förebygga brott, bekämpa brottsligheten och skapa trygghet i samhället. Information kan lämnas till Polisen på flera olika sätt. Du behöver inte uppge ditt namn."

Inget löfte om anonymitet således... Var det verkligen det som Justitieombudsmannen ville åstadkomma? Och tipsaren i JO-ärendet uppgav ju inte sitt namn heller, men blev spårad ändå.

Flera kriminalpoliser som Dagens Juridik har pratat med säger att JO:s beslut om att polisen inte kan garantera tipsare och vittnen anonymitet kan vara förödande för tilltron till polisens underrättelsearbete.

En av poliserna säger till Dagens Juridik

- Detta kan handla om liv eller död. I många fall vore det en katastrof om en uppgiftslämnares identitet hamnar i händerna på den misstänktes advokat som har en lojalitetsplikt mot sin klient.


Tommy Hansson
Gilla sidan:
Dela
sidan: