Publicerat 2019-10-14 10:20

Polisbristen får inte drabba POLKON

Polisens utbildning i konflikthantering är en grundsten för att poliser i akuta situationer ska klara av både att under ingripanden skydda sig själva och allmänheten. Självklart behöver alla poliser hålla kompetensen vid liv genom återkommande utbildningstillfällen. Men när det fattas poliser finns risken att det prioriteras bort.

TV4 har i ett reportage beskrivit hur ett vardagsingripande mot en person kan ge långvariga och smärtsamma konsekvenser för en ingripande polis. Händelsen är en tydlig illustration till hur viktigt det är att poliser får ta del av utbildningen. Polismyndigheten skriver själva i en redovisning till Regeringen om polisens beredskap och förmåga att ingripa mot terrordåd eller pågående dödligt våld, hur viktigt det är att alla poliser har den förmågan.

Samtidigt beskrivs i skrivelsen att ett hinder för utbildningen kan vara att det inte finns tillräckligt med taktiska övningsplatser. Ett annat hinder som beskrivs är polisbristen, som enligt Polismyndigheten försvårar möjligheten för poliser att delta i planerad utbildning.

Polisförbundets nationella huvudskyddsombud, Patrik Danielsson, säger till TV4 att det är fruktansvärt allvarligt, det drabbar både den enskilda polisen men även Polismyndigheten och samhället.

Polismyndighetens chef för det nationella taktiska rådet, påpekar att det trots all bedrivs utbildning och att det är en bra utbildning. Han ser inte bristen i utbildning som allvarlig...



Blåljus inser, likt alla andra poliser, att ingen polis kan veta vad som möter under ett arbetspass. Poliser har gått till jobbet och hamnat på en skola där en motiverad gärningsman attackerar elever med svärd. Poliser har ingripit mot terrorister, i Sverige och utomlands. För dessa polisers skull, och för samhällets skull, behöver just dessa poliser ha den bästa möjliga utbildningen.

På Intrapolis tycker vi oss finna stöd för det synsättet av vår regionpolischef Ulf Johansson, som skriver:

"I vår verksamhet måste vi alltid tänka ett steg till. Vad händer om? Och hur gör vi då? Vad är det som ännu inte hänt som vi måste vara förberedda på och hur rustar vi oss för det?

 

I den dagliga ingripandeverksamheten är det här en självklarhet. I vårt arbete med krisberedskap och särskild händelse likaså. Att fundera över utveckling och framtid är förstås en central del inom alla verksamhetsområden. Men jag tror att vi som organisation sett kan spetsa det framåtlutade och nytänkande arbetssättet ännu lite mer.

 

Vi såg terrorhotet komma och drog igång en omfattande utbildningssatsning i regionen genom satsningen Argus, långt innan lastbilen rusade fram på Drottninggatan den 7 april 2017.

 

Vi ser att vi genom forskning och kunskap från andra länder kan lära oss mer om vilka åtgärder som fungerar mot det grova gängvåldet. Vad mer behöver vi göra för att möta nästa utmaning?

 

För att ligga på framkant behöver vi tänka på det här viset i alla delar av verksamheten."

Det synsättet gjorde att poliserna i Trollhättan avbröt mördandet på skolan Kronan. Och att poliserna på Drottninggatan och senare i Märsta ingrep mot terrordådet och terroristen.

Vilken polis som hamnar i den situationen vet man först efteråt. Därför måste varje polis ha den förmågan!

Tommy Hansson
Gilla sidan:
TIPSA FRAGA














wwwpolisforbundet.se



Länk till Polistidningen


Polisveteran
Polisveteranerna i Stockholms län


Dela
sidan:
Polisfacklig historik i Stockholms stad 1890-1994