Publicerat 2019-01-16 11:40

Otrygghet för kvinnor ökar men polisens förtroende med...

Under konferensen Folk och Försvar presenterade BRÅ som brukligt sin nya Nationella TrygghetsUndersökning. Dess resultat är både deprimerande och uppmuntrande. Det som tycks mest allvarligt vid en hastig blick på BRÅ hemsida, är att kvinnor känner en mycket större otrygghet. Många vågar inte ens gå den enklaste vägen av rädska för att bli utsatta för brott...

Så här presenterar BRÅ undersökningen:

"Otrygghet och oro för brott begränsar vardagslivet

 

Nästan en fjärdedel av befolkningen väljer en annan väg eller ett annat färdsätt till följd av oro för brott och en femtedel undviker att vara aktiv på internet av oro för hot och trakasserier. Förtroendet för rättsväsendet har ökat, och särskilt förtroendet för polisen. Det visar Nationella trygghetsundersökningen (NTU) 2018, som Brottsförebyggande rådet (Brå) publicerar idag.

 

Bland kvinnor i åldern 20–24 år uppger 42 procent att de ofta valt en annan väg eller ett annat färdsätt, för att de känt sig otrygga och oroliga för att utsättas för brott. Motsvarande andel bland män i samma åldersgrupp är 16 procent.

 

– Att mångas tillvaro begränsas av att de känner sig tvungna att ändra sina resvägar och färdsätt, är en allvarlig konsekvens av den otrygghet och oro för brott som främst unga kvinnor säger sig uppleva, säger Maria Söderström, utredare på Brå.

 

Även graden av aktivitet på internet kan påverkas av oro för att utsättas för brott. Ungefär var femte person, oavsett kön, uppger att de under det senaste året ofta avstått från att lägga upp något på internet av oro för att utsättas för hot eller trakasserier.

 

– Sociala medier är ett allt viktigare forum för det offentliga samtalet. Om en femtedel av befolkningen upplever att de inte vågar uttrycka sig på nätet av rädsla för att utsättas för brott, så kan det vara ett demokratiskt problem, säger Maria Söderström, utredare på Brå.

 

Ökat förtroende för rättsväsendet

Vid den förra mätningen hade förtroendet för rättsväsendet minskat, men under 2018 har det ökat igen. Nu uppger 47 procent att de har ett mycket eller ganska stort förtroende för rätts­väsendet som helhet. Förtroendet har också ökat för två enskilda myndigheter: polisen, som 49 procent uppger sig ha ett mycket eller ganska stort förtroende för, samt Kriminal­vården, (32 %). Förtroendet för åklagarna och domstolarna ligger på samma nivåer som 2017.

 

– Förtroende för rättsväsendet och de enskilda myndigheterna som ingår där, är viktigt i ett samhälle. Om den som utsätts för brott inte vill eller vågar anmäla eller ställa upp som målsägare eller vittne, så innebär det svårigheter för rättsväsendet, säger Sofie Lifvin, utredare på Brå."
 
Blåljus gläds så klart åt att Sveriges poliskår med rikspolischefen i spetsen får ett förbättrat förtroende hos allmänheten trots en försbacke med polisbrist och grov kriminalitet som florerar. Däremot är kvinnornas oro ytterst allvarlig. Det brukar ibland hävdas från kriminologer och andra pålästa tyckare att de som oroar sig mest, är de som har minst anledning, eller risk för att råka ut för brott. Så hur står det till i detta fall?
 
Blåljus har kollat i NTU, som handlar om året 2017, och kan konstatera att framförallt sexualbrott fortsätter att öka kraftigt. Och det handlar som brukligt i NTU om självrapporterade upplevelser, altså inte anmälningsbenägenhet. Trots kampanjer för kvinnofrid, trots metoo, trots vackra ord om att utbilda män i Sverige.
 
På sidan sju i NTU kan läsas att bland kvinnor i åldersgruppen 20–24 år, uppger 35,8 procent att de utsattes för sexualbrott under 2017. Fundera på de siffrorna.

Säg sedan aldrig att otryggheten inte är förankrad i den svenska verkligheten. För kvinnor. Blåljus vet att alla poliser gör sitt yttersta för att kvinnor inte ska bli ofredade. Tänk vad mycket mer vi hade kunnat åstadkomma om vi vore lite fler...

Linda Nordlund på Expressens ledarsida tar upp problematiken och noterar att utsattheten för sexualbrott fyrfaldigats sedan 2012. Kanske beror det på för många män. Hon konstaterar att talet om 10000 nya polisanställda borde förtydligas med att det främst är poliser som behövs, för att återställa kvinnors trygghet, både den upplevda och den högst konkreta.
 
Det borde vara en högst prioriterad uppgift för en ny regering, menar hon. "Att göra hela det offentliga rummet lika tillgängligt för kvinnor som det är för män borde vara prioritet för en verkligt feministisk regering."

Även Per Gudmundson i SvD kommenterar kvinnors utsatthet.

Tommy Hansson



Gilla sidan:


 


Tidningen POLISEN


Brandfacket
Dela
sidan:
Polisfacklig historik i Stockholms stad 1890-1994