Nättidningen som belyser polisernas vardag.
Blåljus - Logotype
Publicerat 2018-09-20 08:20

Ordningsmakten förstärks med flera tusen per år

Nej, det handlar inte om nya poliser. I Sverige har antalet poliser minskat med ett hundratal bara i år. I region Stockholm har antalet poliser minskat med 70 sedan årsskiftet och 249 sedan årsskiftet 2015-16. Allt enligt personalstatistik för polismyndigheten tom augusti 2018.

Så, vad handlar rubriken till denna artikel om då? Jo, när polisen lämnar ett tomrum efter sig i lokalsamhället, tar andra krafter vid, som en ledare av Per Gudmundson i SvD beskriver.
 

Per Gudmundson beskriver i sin ledare hur poliserna blir färre, samtidigt som allmänhetens utsatthet för brott ökar. I valrörelsen lovade därför partier från höger till vänster att höja antalet polisanställda med runt 10 000 till 2024. Inget parti har enligt Gudmundson förklarat hur det ska gå till. Polishögskolorna har tomma platser i dag, med ännu fler utbildningsplatser lär det problemet inte minska.

 

”Men i det fördolda växer redan ordningsmakten. Den senaste mandatperioden har nämligen antalet anställda i säkerhetsföretagen ökat med nästan 20 procent, till drygt 26 000 personer. Inte minst affärsområdet bevakning växer – sedan 2014 från drygt 14 500 till knappt 17 000 anställda.”

 

Gudmundson noterar att Säkerhetsbranschen omsatte 33,65 miljarder kronor 2017. Att jämföras med polisens budget på ungefär 25 miljarder. Enbart delbranschen bevakning omsatte 16,95 miljarder kronor…

 

Vaktbolagen spelar allt större roll även för det offentliga. Statliga bolag och kommuner är stora kunder, och utgifterna för säkerheten bara ökar. I en del kommuner patrullerar ordningsvakter i centrum vilket tycks populärt bland kommuninnevånarna. Förståeligt eftersom de knappast lär riskera att stöta på en riktig polis...

 

Gudmundsson drar slutsatsen att verkligheten har sprungit förbi lagstiftningen. Om ordningsvakter ska fortsätta att fylla ut polisbristen, måste deras utbildning förbättras, samt att lagstiftningen i så fall borde moderniseras, enligt honom.

 

Blåljus beklagar att ledaren i SvD inte tar upp det problematiska att väktarbranschen finns till för den som kan betala. Det är ett demokratiskt problem att trygghet stavas pengar. De pengarna, som inte sällan är skattemedel om än från ett annat konto, hade kunnat användas till en tillräckligt stark polis i stället. Och var är alla rop om vinster i välfärden när det gäller tryggheten och väktarbranschen?

 

Blåljus inser polisens tillkortakommanden. Det gör ont i polishjärtat när en framstående journalists tonårsson blir utsatt för ett rånförsök, mitt på en vanlig måndagskväll i tätbebyggda Nacka. Ett par ynglingar ertappades i full färd med att försöka bryta upp sonens mopeds styrlås. De försökte dessutom med våld tvinga mopedägarna att låsa upp sina moppar och åka till en mer undanskymd plats. När sonen rättrådigt ringde till polisen, fick han beskedet att

-Vi kan inget göra, ring din pappa i stället…

 

När pappa kom till platsen, hade rånarna försvunnit. När pappa ringde polisen och ville göra anmälan, fick han vänta i närmare en timma i telefonkö. Efter den upplevelsen riktar nu pappan viss (berättigad) kritik mot polisen. Och ingen polis lär känna sig stolt över just det ickeingripandet. Det finns knappast någon polis i detta land, som inte hade velat lägga vantarna på typer som dessa mopedrånare. Men resurserna har andra bestämt över. Och befolkningen växer, medan poliserna blir färre och färre. Och när katten är borta...

 

Polisförbundet, inklusive vi på Blåljus, hade inga problem att redan innan Polisreformen 2015 förklara att det måste skjutas till resurser för att resultatet skulle bli det önskade. Fler poliser närmare medborgarna. Även Genomförandekommittén noterade att utan resurstillskott riskerade polisreformens fördelar att ”omintetgöras”.

 

Då lyssnade politikerna inte. Nu har de vaknat, sent omsider, men under tiden drabbas oskyldiga brottsoffer och otryggheten ökar. Ska en tonåring ens kunna ta sin moped mitt på dagen till ett närbeläget centrum? Hur tryggt känns det?

 

Det smärtar varje polis – som oftare träffar på brottsoffer än gärningsmän…

 

Tommy Hansson

 

Gilla sidan:
Dela
sidan:
Polisfacklig historik i Stockholms stad 1890-1994