Publicerat 2018-12-18 10:10

Om vapenvåld och polisarbete

Många poliser har under många år sett hur kriminella grupperingar ökat sitt våldskapital. Det som för något decennium kunde betraktas som avskräckande exempel från USA eller någon Favela i Sydamerika, har sedan dess blivit sorgligt upprepade händelser i svenska städer av olika storlek.

Sveriges största morgontidning, DN, har sent omsider upptäckt utvecklingen, och tar (nu) avstånd. Tidningen skriver i en ledare, att de mjuka metoderna mot grova kriminella har misslyckats. Nu måste samhället prova andra lösningar för att komma tillrätta med det systemhotande gängvåldet. Tidningen noterar att andra under många år sökt bortförklaringar till exempelvis våld, attacker mot blåljuspersonal och brand och annan skadegörelse. Om det skett i en förort.
 
Tidningen noterar att 44 människor dödats i skjutningar i Sverige hittills under 2018. Det är ett svart rekord, i fjol var siffran 43. 2006, tre år innan Aftonbladet publicerade texten om ”Nattens barn”, var det åtta som sköts till döds. Samhällets misslyckande på detta område är ofantligt.
 
Tidningen noterar att många grupper drabbas av brottsligheten, allt från poliser, brandmän, sjukhuspersonal till boende eller företagare i brottsutsatta områden. Våldet har blivit systemhotande, enligt tidningen som avslutar ledaren med orden: "Den mjuka vägen att lösa våldet har misslyckats. I dag får vi betala priset för välviljans önsketänkande."
 
Blåljus välkomnar insikten, och ser likande insikter från politiskt håll, exempelvis när Moderaternas rättspolitiske talesman Tomas Tobé efterlyser en partiöverskridande kommission som skulle ta fram åtgärder mot bl a gängbrott, våld, kriminalitet och våldsbejakande extremism. I den kommissionen skulle alla riksdagspartier vara representerade. Idén är att polisen skulle få bättre möjligheter att jobba långsiktigt utan att bli påverkade av politisk regim vid tillfället.
 
Regionpolischefen i Stockholms län (och Gotland) Ulf Johansson sammanfattar året 2018 i en pod där han tar upp allt bra som polisen gjort under året. Men han betonar även polisen problem, med allt från att hinna med brottsutvecklingen till att rekrytera lämplig personal.

 

Året sammanfattas bland annat med arbetet mot grov organiserad brottslighet, årsdagen efter terrorattentatet på Drottninggatan, rekrytering till polisen och valåret 2018. Exempelvis vilka åsikter som kan tolereras i det offentliga rummet.

 

”Har Stockholm blivit otryggare att leva i det senaste året?” och ”Vad är ditt mest pinsamma ögonblick som polis?”. Det är några av frågorna som Ulf Johansson svarar på, efter att medarbetare och allmänheten inför podden skickat in sina frågor om hur polisen arbetat under året.

 

Andra frågor som togs upp är hur polismyndigheten hanterar personal som blivit uppsagda/avskedade. Trots rekryteringskampanjerna under 2018 som fått fram många sökande, fylls polishögskolorna inte upp till 100%. Ingångslönerna diskuterades och Ulf beskrev att han vet att de är för låga i förhållande till omgivningen. Det innebär att många tvingas gå ned i lön för att bli polis eller att poliser som lämnar yrket kan höja sin lön avsevärt.

 

Ulf menar att arbetsgivaren försöker att höja ingångslönerna så mycket de kan, och har lagt kraft på att höja dem. (till ca 26000/månad idag) Det är ändå för lågt och vi försöker göra allt för att höja dem ytterligare.

 

Kraven för att bli polis diskuterade också, allt från medborgarskap till funktionshinder.

 


 

Samtalet som leddes av Varg Gyllander, visar ganska tydligt hur många olika verksamheter som polisen behöver prioritera.  Och hur rimligt är det med resurskrävande fotbollskommenderingar när poliserna borde jobba mot ungdomar, våld mot kvinnor eller narkotika?

 

Tommy Hansson


 
Gilla sidan:


 


Tidningen POLISEN


Brandfacket
Dela
sidan:
Polisfacklig historik i Stockholms stad 1890-1994