Publicerat 2019-01-08 17:50

Om och om och om igen...

Rubriken låter lite som en dåligt översatt Abbalåt, men det är lite värre än så. Blåljus är ständig förespråkare för att poliser ska känna uppskattning i sitt arbete, lönen är en sådan fråga, arbetsmiljön en, men inte att förglömma finns även faktorn att det ska vara meningsfullt att jobba som polis.


Ett problem som polisen länge kämpat med är unga lagöveträdare där varken sociala myndigheter eller rättssamhället har de rätta verktygen för att skydda samhällsmedborgarna. Vi har bland annat skrivit om det här.


Vår kollega Linus har vi låtit komma till tals tidigare, när han berättade hur en konstapels nyårsnatt kan te sig - direkt från verkligheten. Nu tar han till orda igen, från Södermalmspolisen på dess facebook, och beskriver ett fenomen som kan få vilken engagerad polis som helst att tappa sugen...

 

"Polisen släpper ju bara ut dom… En fras vi hör till leda ibland. Jag tänkte därför nämna en av flera personer för att lyfta problematiken vi står inför.

 

I veckan satt en överförfriskad man på en busshållplats. När polispatrull passerar ser de hur två personer känner igenom mannens fickor. När personerna ser polisen springer de från platsen. Patrullen springer efter och med hjälp av hund grips de misstänkta.

 

En av dessa personer är känd under 13 identiteter styrkta med dna runt om i Europa. Han är född mellan 1997-2002 beroende på vilken identitet han uppgett. Alltså pendlar han mellan omyndig och myndig beroende på vad han står inför. Han förkommer i våra register med bland annat 18 grova stölder, 1 anstiftan till mord, 2 rån, 2 grova misshandlar, 1 våld mot tjänsteman och en hel del fler brott i samma kategorier. Totalt över 50 för oss kända brott under de senaste åren. Hur stort hans mörkertal är lämnar vi därhän.

 

Det här är alltså en person som vi griper om och om och om igen. Väldigt många av oss poliser på Södermalm har gripit mannen och vet vem han är till namn och utseende. Ändå fortsätter vi träffa honom där ute. Vill vi släppa ut honom? Självklart inte. Men verktygen i samhällets låda räcker inte riktigt till. Givetvis fortsätter vi, om och om och om igen, tills vi förhoppningsvis når resultat.

 

Jag klipper ett citat från vår rikspolischef Anders Thornberg från en intervju i somras: ”Vi har inte fått rätt förutsättningar. Det måste man ge oss. Annars kommer det inte att bli bra.”

Så om du är en av de som säger, ”polisen släpper dem ju bara”. Hör av dig till närmaste politiker och ställ fråga ”varför” dit istället.

 

//Linus"

 

Blåljus kan inte låta bli att notera, att den utredning av straff för unga gärningsmän, som justitieministern mottagit och lär göra ett lagförslag av, inte föreslår ändringar för gärningsmän under 18 års ålder. Ett helt annat problem är när åldern inte är fastställd, vilket kan leda till absurda konsekvenser, som här.

 

Vi tackar Linus för hans berättelse från den polisiära vardagen. Vi lider lika mycket som han över de brottsoffer som kommer i återfallsbrottslingars väg.

 

Tommy Hansson


Gilla sidan:


 


Tidningen POLISEN


Brandfacket
Dela
sidan:
Polisfacklig historik i Stockholms stad 1890-1994