Publicerat 2019-09-13 07:00

Är den svenska modellen i fara?

German Bender Arena idé berättade om rapporten "Är den svenska modellen i fara?"

 

"Modernisering" av arbetsrätten underlättar uppsägningarna


Regeringen tillsatte i april en utredning för att föreslå en modernisering av arbetsrätten - i enlighet med den överenskommelse som gjordes med C och L före regeringsbildandet. Utredningens direktiv är bl a att ge förslag som 1) gör det enklare att säga upp anställda och 2) innebär undantag från turordningen. Dessutom har begreppet "flexicurity" dykt upp som en modell för hur den svenska arbetsmarknaden kan förändras.

 

Utredningen presenterar sitt förslag den 31 maj 2020. Ett lagförslag väntas komma år 2021. Det handlar om punkt 19 respektive 20 i "Januariavtalet".

 

Vad en modernare arbetsrätt liksom flexicurity kan innebära för den svenska arbetsmarknaden diskuterades vid torsdagens TCO-forum (det tredje) som samlat stora delar av TCO-förbundens styrelser. Dessutom presenterade Agenda Idé sin rapport "Den svenska modellen i fara?"

Dan Holke, vd LO-TCO Rättshjälp AB, föreläste under rubriken "Vad är på gång inom arbetsrätten?" Dan betonade komplexiteten runt förhandlingarna om hur arbetsrätten ska anpassas till dagens arbetsmarknad. Utredningens uppdrag ska bl a ge förslag om

  • tydligt utökade undantag från turordningen (LAS §22) samt innebära
  • lägre kostnader för arbetsgivare vid uppsägning – särskilt de mindre företagen.

Å andra sidan ska arbetsgivarens ansvar för anställdas kompetensutveckling stärkas.  

I sammanhanget diskuterades också så kallade "gula fackföreningar" (arbetsgivarstyrda) liksom det förlängda anställningsskydd som införs i två steg: år 2020 från 67-68 år samt år 2021 från 68-69 år.

Flexicurity - en modell för svensk arbetsmarknad?
Ordet är en sammanslagning av engelskans Flex(ibility) och (Sec)urity dvs flexibilitet och trygghet och har använts i Danmark sedan början 90-talet.  

 

Patrik Vulkan har doktorerat inom ämnet Flexicurity
Patrik Vulkan
Lektor Patrik Vulkan, Göteborgs universitet, doktorerade i ämnet "The Microfoundations of Flexicurity" säger att begreppet innehåller olika perspektiv: ett politiskt, ett analytiskt och ett arbetsmarknadsmässigt – allt beroende på vem man lyssnar på.
Patrik förklarade syftet med orden:

 

"Flexibility" – verktyg för arbetsgivaren att anställa,  säga upp, ha inflytande över arbetstid, lönesättning liksom  användning av medarbetare.

"Security" –  trygghet för arbetstagare; anställningstrygghet, fler trygghetsformer som gör det möjligt att söka nya jobb (utbildning) samt inkomsttrygghet baserat på en relativt hög a-kassa m.m. 

Fråga i rummet: "...handlar det inte bara om att förskjuta kostnaderna - från arbetsgivare till samhälle som får bära ansvaret för modellens utbildningsinsatser, a-kassa..." 

 

När flexicurity infördes i Danmark fanns en stark enighet mellan parterna  om att göra de investeringar som behövdes för att upprätthålla systemet. När landets ekonomi försämrades av finanskrisen innebar det sänkta a-kasseersättningar som i sin tur ledde till motkrav om stärkta LAS-regler (lagen om anställningsskydd).

 

Patrik: "Flexicurity är ingen quick-fix. Modellen kräver stora investeringar, inte minst avseende utbildning. Om flexicurity skulle införas i Sverige, kan man nog räkna med att anställda både frivilligt och ofrivilligt börjar röra på sig. Och om tryggheten minskar får lönens roll en mer central betydelse".

 

Ökad otrygghet och social ohälsa

Flexicurity är en arbetsmarknadsmodell som ger ökad anställningsotrygghet, och kan i förlängningen innebära ökad risk för psykisk ohälsa.
Det finns också oklarheter gäller vad denna anställningsform t ex fler rörelser mellan jobb, fler perioder i utbildning... innebär för den pensiongrundade inkomsten.

 

Kvällens tredje föreläsare German Bender, från tankesmedjan Arena Idé, presenterade sin rapport "Den svenska modellen i fara" som German publicerat tillsammans med Anders Kjellberg. Blåljus korta kommentar sammanfattar vad som framfördes i rummet: "Vikten av facklig solidaritet och gemenskap för goda arbetsvillkor måste lyftas – inte minst till unga, viss-tids-anställda och utlandsfödda anställda. 

 

TCO-forum anordnas för TCO-förbunden Stockholms styrelser (bl a Unionen, Tull- kust, ST, Vision, lärarförbundet, Saco, Polisförbundet m fl.) I rummet fanns yrkesgrupper från bl a Konstfack, Stim, Försäkringskassan, Systembolaget, Kungliga biblioteket, Kommunbiblioteket, Arbetsförmedlingen, Post Nord m fl…).

Gilla sidan:
Dela
sidan:
Polisfacklig historik i Stockholms stad 1890-1994