Nättidningen som belyser polisernas vardag.
Blåljus - Logotype
Publicerat 2018-07-02 19:50

Lag och ordning inget för Jonas?

Blåljus oroade sig inför söndagens Almedalstal att frågor om Lag och Ordning skulle hamna i bakvattnet inför valet. Ulf Kristersson visade att det inte behöver vara på det viset. Kristerssons tal om poliser och lag och ordning, gav honom kraftiga applåder. Vänsterns ledare, Jonas Sjöstedt har på ett otraditionellt (för vänstern) sätt betonat polisfrågor i tidigare tal, så nu hade vi stora förhoppningar.

Minns även med värme hur Statsministern i sitt partiledartal i under Järvaveckan betonade lag och ordning som en viktig jämställdhetsfråga, det är oftas de sämst lottade som drabbas hårdast av brottslighet, genom försäkringspremier, genom otrygghet  och i värsta fall genom att bli utsatta för allvarlig brottslighet.

Löfven sade:

"Det finns ibland de som påstår, att lag och ordning inte är en vänsterfråga. Det är fullständigt fel! Vilka är det som drabbas hårdast, om staten inte förmår upprätthålla lag och rätt? Vilka är det som inte har råd att flytta, om gängkriminella försöker ta över kvarteren? Vilkas barn är det som lider störst risk att dras ned i kriminalitet och narkotikaträsk? Det är de, som redan har det svårast!

Därför är lag och ordning en vänsterfråga. Den som brinner för jämlikhet, kan inget annat än att avsky kriminalitet. Det är en fråga om rättvisa och solidaritet!"

 

Men nu till kvällens partiledartal, där avsnittet om lag och ordning förklarar den något långa inledningen av denna artikel. Jonas Sjöstedts enda tydliga ord om ämnet löd:

 

"TV bjuder in mig till debatt efter debatt om brott och straff. Men när jag möter väljare runt om i landet pratar vi om att bygga bort bostadsbristen, om hur otrygga jobb ska bli fasta anställningar och om hur vi skapar ett jämlikt samhälle"

 

Nu kunde man tro att Jonas Sjöstedt skulle ta upp frågan på annat sätt, exempelvis när han ägnade en del av sitt tal till att tala om vinster i välfärden. Privatiseringen av tryggheten borde vara öppet mål att kritisera privatiseringen av, som ju den som har råd (de väldigt rika) har möjlighet att betala för. Men icke. Det var inte värt att ta upp. Ett besked i sig, men så var det också måttligt med applåderna i grådasket.

 

 

Tommy Hansson

 

 

 

Gilla sidan:
Dela
sidan:
Polisfacklig historik i Stockholms stad 1890-1994