Krav på polisen och på Rikspolischefen

Det har talats länge om att utvecklingen för svensk polis måste vända. Vi måste bli bättre på att hantera IS-sympatisörer, återvändare krigsbrottslingar, gängvåld, brott mot kvinnor och vardagsbrottslighet. Vi har börjat bli bättre, men kraven ökar möjligen ännu snabbare...

Det har talats länge om att utvecklingen för svensk polis måste vända. Vi måste bli bättre på att hantera IS-sympatisörer, återvändare krigsbrottslingar, gängvåld, brott mot kvinnor, ungdomsbrott och vardagsbrottslighet mm. Vi har börjat bli bättre, men kraven ökar möjligen ännu snabbare...

Inrikesminister Mikael Damberg är tydlig i en SvD-artikel, med att polisen måste bryta det grova gängvåldet. Som samtidigt blommar upp lite varstans. I artikeln betonas att syftet med polisreformen den 1 januari 2015 var att få ökad effektivitet och ”väsentligt förbättrade resultat i polisens verksamhet”. Samtidigt skulle det ju inte kosta något extra. Alls.

Men i efterhand har diskussionen mest handlat om dåliga resultat och bristande resurser, konstaterar tidningen. Den nye Rikspolischefen, Anders Thornberg har nu jobbat så länge att kraven börjar ställas mot honom. Men Polismyndighetens resursbrist, som kvarstår när omorganistionen inte blev det magiska trollspöet, ligger nu i Thornbergs knä. Polisförbundets ordförande Lena Nitz konstaterar om omorganisationen att hon vet att både politiker och Polismyndigheten säger att omorganisationen nu är över, men vi har genomgått ett stålbad som vi inte är igenom ännu på länga vägar.

SvD noterar att Rikspolischefen borde ha goda förutsättningar då hela det politiska fältet numer är för fler poliser och ökade resurser till polisen. Dessutom diskuteras det nu lagstiftning som tidigare ansetts omöjlig i ett rättssamhälle - eller åtminstone i Sverige. Allt detta ska enligt myndighetens plan vara på plats, med 10 000 ytterligare polisanställda till 2024. Lena Nitz beskriver uppdraget i tidningen: -Det gapar stora svarta hål överallt i polisens organisation. Samtidigt är det ”en gigantisk utmaning att bli så många fler på kort tid”.

– Hur realistiskt det är att klara det här utan att tumma på krav och kvalitet beror helt och hållet på vilka beslut riksdag och regering kommer att ta framöver. Det finns inga genvägar. Det handlar om löner och anställningsvillkor, det måste vara värt att arbeta som polis, säger Lena till SvD.

Lenas uttalande får ses mot bakgrund av att trots många sökande, fyller polishögskolorna inte upp platserna på långa vägar. Och nu ska Försvaret, sjukvården och skolorna också rekrytera dugliga unga människor...

Ett annat aktuellt bekymmer är att politiker och polischefer får polisen att ta nya krafttag, med bland annat kraftfullare vapenlagar som verktyg. Men då räcker inte antalet häktningsplatser till, och de häkten som finns ligger ofta så glest att poliser tvingas köra runt på frihetsberövade i timmar då kriminalvården inte har tillräckliga resurser för alla transporter. Detta har lett till krismöten på högsta chefsnivå bland berörda myndigheter och till att polismyndigheten tvingats ta fram "extraordinära rutiner" för att hantera frihetsberövade som måste placeras eller friges.

Allt ovanstående sammantaget, visar att det behövs en sammanhållen politik på lag- och rättsområdet. En politik som på ett övergripande sätt ser till olika myndigheters resurser, det kan handla om förvar, häkten, transporter eller vårdinstitutioner, sociala myndigheter och domstolar mm. Polisen är ingen isolerad ö utan måste ha ett fungerande rättssamhälle runt sig för att bli bättre. Som vanligt har Polisförbundet förslagen som skulle kunna göra det möjligt:

"För att skapa bästa möjliga förutsättningar för Sveriges brottsbekämpning krävs en långsiktig politik som bygger på välgrundade omvärldsanalyser. Därför vill Polisförbundet att regeringen tillsätter en varaktig polisberedning.

Idag saknas helhetssynen

Rättspolitiken präglas återkommande av tvära kast och snabba utspel. Viktiga ställningstaganden och beslut tycks ibland bygga mer på tyckande än på faktiska omständigheter. Genomarbetade analyser av vad som krävs för att polisen ska kunna bli bättre på att förebygga, utreda och bekämpa brott och säkerställa vår inre säkerhet, lyser ofta med sin frånvaro. Det har, tillsammans med avsaknaden av helhetssyn och långsiktiga strategier, starkt bidragit till exempelvis dagens polisbrist.

En varaktig polisberedning

Polisförbundet har föreslagit att regeringen tillsätter en varaktig polisberedning där samtliga riksdagspartier ingår och där man utifrån ordentliga omvärldsanalyser försöker att hitta gemensamma ståndpunkter kring den politik som ska bedrivas framöver. Förebilden för arbetsmodellen är det blocköverskridande samrådsorgan som under lång tid funnits för försvarsfrågor, Försvarsberedningen.

En polisberedning skulle medföra att vi får en ordentlig politisk analys av vad som krävs för att polisen, både på kort och på lång sikt, ska kunna bli bättre på att förebygga, utreda och bekämpa brott.

Därför driver Polisförbundet frågan om en polisberedning:

Med långsiktiga och strategiska beslut grundade i breda politiska överenskommelser ökar förutsättningarna för att riksdag och regering ger polisen och poliskåren de förutsättningar som krävs för att korrekt kunna bemöta utmaningar i samhälls- och brottsutvecklingen."

Blåljus konstaterar att åtskilliga gamla försyndelser fortfarande kostar medborgarna en sämre polisverksamhet än de förtjänar. (och betalar skatt för). Redan när polisreformen infördes och dessförinnan, beskrev både vi och Genomförandekommittén att det fanns en prislapp. Detta för att inte reformens förväntade positiva effekter skulle risera att omintetgöras. Den notan vägrade en bred politisk majoritet att ta. Nu tvingas de rätta det misstaget, med ränta.

Tommy Hansson

Producerat av

Tommy Hansson