Nättidningen som belyser polisernas vardag.
Blåljus - Logotype
Publicerat 2017-11-15 14:50

Kasta sten på polisen skapar inte hjältar!

Britta Svensson skriver i en krönika i Expressen hur radikala gruppers ursäkter för att kasta sten mot poliser rämnar med tiden. Utgångspunkten är de senaste oroligheterna i Göteborg, i samband med bokmässan, där unga män när de inte kom åt sina meningsmotståndare attackerade ditkommenderade poliser i stället.

Britta tittar på utvecklingen och konstaterar att det inte är mycket till hjältar som kastar sten på polisen. Det är bra att rättssamhället bekämpar den här sortens brottslighet med kraft, skriver hon.

Britta jämför med Kärrtorp 2013, där en beväpnad "antinazist" blev dömd till ett långt fängelsestraff för dråpförsök på en nazist. Kanske var det då vinden vände. även om det i vissa kretsar var polisens fel att det funnits nazister på platsen, trots att det var poliser som grep mängder av nazister.

Poliserna i Kärrtorp var ungefär lika utsatta som sina kollegor i Kungsträdgården under valrörelsen 2014, där poliser attackerades med sparkar, stenar och diverse möbler och föremål som fanns i parken. En polis Britta intervjuade fick en bänkskiva i huvudet och höll på att svimma av.

Polisen som Britta intervjuade beskrev de våldsamma motdemonstranterna som en blandning av förortskids, vänsteraktivister och fotbollshuliganer. Våldet förenar mer än något annat. 

 

Nu har de våldsamma motdemonstranterna helt förlorat sin hjältegloria. I Göteborg efter att poliserna lagfört NMR var det polisen som fick beröm. Vilken tvärvändning noterar Britta.


Omsvängningen är ännu större jämfört med de upplopp som präglade EU-toppmötet i Göteborg 2001. Trots omfattande skadegörelse var det poliserna som fick schavottera i media under och efter händelsen. (Jag orkar inte ens räkna alla TV-inslag i ultrarapid med pålagd dramatisk musik) Efter upploppen kom det fram skakade Göteborgare som sträckte fram rosor till poliser som under krigsliknande förhållanden klarat av omänskliga arbetsuppgifter. Som de beordrats till.

En annan skillnad är att extremvänstern på den tiden demonstrerade mot EU och globalisering. Kanske är det den största skillnaden trots allt. Plus att polisen lärt sin läxa och förhoppningsvis är bättre förberedd på alla sätt.



Nu är det Blåljus förhoppning att helgens politikermöten i Göteborg får fortgå i god demokratisk anda. Att eventuella meningsyttringar blir fredliga. Och att Göteborgarna fortsätter visa det civilkurage som de visat vid flera tillfällen tidigare.

I väntan på helgen, läs hela Britta Svenssons krönika ovan!

Tommy Hansson

 
Gilla sidan:
Dela
sidan:
Polisfacklig historik i Stockholms stad 1890-1994

Nu räcker det